Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige behöver en plan för att minska köttkonsumtionen som en del i arbetet med att hejda den ökade växthuseffekten.
Klimatfrågan är en ödesfråga. Att klimatförändringarna beror på mänsklig aktivitet torde vid det här laget vara klart för alla och envar.
Om vi bidrar till att temperaturen fortsätter att stiga i samma takt som nu, genom ökad växthuseffekt, kommer det att leda till allvarliga konsekvenser för livet på jorden. När förutsättningarna för växter och djur förändras, förändrar det förutsättningar för människan att bo och verka på de platser där vi finns i dag. Redan nu finns begreppet ”klimatflykting”.
Att vi behöver hejda ökningen av växthusgaser i atmosfären är ett faktum. Vi talar mycket om vikten av att minska användningen av fossila bränslen, bygga på ett energieffektivt sätt och om hur våra konsumtionsvanor ser ut.
Det är också så att det vi äter spelar roll. I dag orsakar mjölk- och köttproduktionen nära en femtedel av de globala växthusutsläppen. SLU-forskarna Johanna Björklund och Susanne Johansson uppskattar att en hållbar mängd kött per svensk är 20, 30 eller möjligen 40 kilo per år. I dag är nivån 65 kilo. Bra att ha i åtanke är att svensken inte alltid varit en storkonsument av kött. Mellan 1960 och 2006 ökade konsumtionen med 70 procent.
Huvudorsakerna till att köttkonsumtion bidrar till en ökad växthuseffekt är att växthusgasen metan bildas i nötboskaps och fårs magar och i gödselstackar. Till det kommer lustgas från gödslad mark. Utsläpp av ett kilo metan eller lustgas har en större klimatpåverkan än utsläpp av ett kilo koldioxid. För att kunna jämföra utsläppen räknas de därför om till motsvarande mängd koldioxid.
Sverige behöver en plan för att minska köttkonsumtionen som en del i arbetet med att hejda den ökade växthuseffekten.