Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen måste säkerställa att regelverket är rättssäkert i alla led samt att en flexibilitet finns innan någon som helst sanktionsavgift döms ut från Havs- och vattenmyndighetens sida.
Havs och vattenmyndigheten(HaV) har infört nya vägningsregler för fiskerinäringen i Sverige. Ett regelverk bör vara så utformat att det inte råder någon som helst tveksamhet kring hur det praktiskt ska kunna tillämpas. Speciellt när det är kopplat till sanktioner och böter vid en felaktig hantering från förstahandsmottagarens sida. HaV har beslutat att de nya reglerna för vägning av fisk för yrkesfiskare, förstahandsmottagare och de som transporterar fisk, kommer att träda i kraft den 1 oktober 2013.
Det är av yttersta vikt att näringen känner en tillit för systemet och att rättsäkerheten är garanterad när det gäller kombinationen regelverk och sanktionsavgifter. Så är inte fallet när det gäller de nya reglerna för vägning.
En krönt besman är en våg som har kunnat användas tidigare, vilket har gett fiskaren en acceptabel hantering avseende vägning av fisk. Denna metod får nu inte längre användas, vilket vi anser bör vara möjligt. Regelverket säger att:
Vågen som används ska vara godkänd enligt SWEDAC:s föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:18) om Icke automatiska vågar. Det kan konstateras att en sådan våg ännu inte är prövad i Sverige
Det är normalt uppköparen (förstahandsmottagaren) som har ansvar för att fångsten vägs. Det kan konstateras att förstahandsmottagaren har hela ansvaret från landning av fisk till det att fisken når slutköparen, konsumenten. Skulle det uppstå något hanteringsfel på vägen riskerar förstahandsmottagaren att utsättas för sanktioner.
Ett sätt att praktiskt kunna hantera vägningen är om fiskaren tar sin fångst och väger den i exempelvis ett kylhus med godkänd våg och därefter fyller i vägningsboken och signerar densamma. I dag är detta enligt uppgift inte möjligt. När fångsten har lämnat båten och kajen för inlämning faller ansvaret på förstahandsmottagaren i land. Detta innebär att företaget, stort som smått ska vara tillgängligt under dygnets alla timmar då fiskaren förväntas ankomma med fångsten. Detta blir en orimlig situation för enmans-/småföretagaren som inte har de personella eller ekonomiska möjligheterna att vara tillgänglig på detta sätt som regelverket föreskriver.
Med detta sammantaget anser vi att regeringen måste säkerställa att regelverket är rättssäkert i alla led samt att en flexibilitet finns innan någon som helst sanktionsavgift döms ut från HaV sida.