Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att anpassa EU:s naturvårdsdirektiv.
EU:s naturvårdsdirektiv, dvs. fågel samt art- och habitatdirektivet, har under flera decennier utgjort stommen i EU:s strävan att bevara den biologiska mångfalden. Med direktivens hjälp har stora områden fredats från exploatering genom det skydd som t.ex. Natura 2000 erbjuder.
Arbetet har varit framgångsrikt och flera arter har ökat i antal, t.ex. skarv och korp. Samtidigt finns det fortfarande arter som inte har en positiv utveckling. Rödspoven är en sådan art som fortsättningsvis finns upptagen som jaktbar art i fågeldirektivet och jagas i vissa EU-länder. I Sverige finns endast 75 par kvar.
Även om direktiven varit framgångsrika så har de en svaghet i det att de inte är anpassningsbara till förändrade förhållanden. Det visar exemplet ovan men även habitatdirektivets förbud mot att använda halvautomatiska gevär vid björnjakt. När direktivet antogs fanns det väldigt få björnar inom EU:s dåvarande område och det var inte aktuellt med jakt. Nu när björn jagas borde det vara en självklarhet att kunna använda halvautomater.
De ovan nämnda problemen kan åtgärdas genom att ändringar görs i direktivens bilagor.
Vi vill därför att regeringen ska verka för en ändring av direktiven i syfte att införa en mekanism för uppdateringar av direktivens bilagor.