Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att stödja projekt för bättre förutsättningar för vandringsfisk.
En del av den biologiska mångfalden är att värna vandringfisk, exempelvis lax och ål. Av de s.k. vandringsfiskarna har laxen ofta stått i fokus. Ålen och dess vandringsmöjligheter har ägnats betydligt mindre uppmärksamhet, trots att denna har varit lika betydelsefull, både som en del av den ekologiska kedjan och som matfisk. Ålen var tidigare en viktig del i fisket på västkusten, men idag råder fiskeförbud på ål på västkusten, då återväxten är svag. En betydande orsak till detta är de vattenhinder, som många vattenkraftverk utgör. Ålens möjligheter till vandring är en grundförutsättning för reproduktion på naturlig väg. En del inplantering förekommer, men kan inte ersätta en naturlig fortplantning.
Lyckade försök med ålrännor, vinklade rensgaller och andra enkla åtgärder har gjorts i Ätran. Ett sådant projekt är ”Hertingprojektet” i Falkenberg, där man med enkla åtgärder kunnat återställa ålens och andra fiskarters vandringsleder. En snabb återhämtning av ål har noterats. I det lyckade projektet ingår flera organisationer och myndigheter, bl.a. Karlstad universitet, Living North Sea och Falkenbergs kommun.
Detta lyckade projekt bör prövas i större skala genom insatser i flera vattendrag, exempelvis de halländska åarna. Det finns ett nationellt intresse, då ål fiskas runt våra kuster inklusive Östersjön. Därför bör regeringen se över möjligheter till stöd för ett kommande projekt för bättre förutsättningar för vandringsfisk.