Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda en reform av skogsvårdslagen.
I dagens skogsbruk sätter industrin normen och standarden i skogsbruket. Skogsvårdslagstiftningen anger ramarna och de grundläggande kraven för hur skogsbruket ska bedrivas. Normalt är åtgärder utöver föreskrifternas krav både företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt motiverade i ett långt perspektiv, men ej lönsamma kortsiktigt.
Problemet är att dagens lag tillåter utbredda monokulturer med träd av en storlek och en ålder. Detta skapar konflikter såväl med miljömålen som med en mera långsiktig skogspolitik.
I miljömålet skriver man ”En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras”, men sedan tillåter man brukningsformer som bokstavligt talat hugger bort mångfalden, markbereder (görs idag på cirka 80 procent av alla hyggen), planterar nytt och sen röjer man bort 90–100 procent av allt som kommer naturligt (mångfalden) och skapar därmed en monokultur.
Så länge liknande metoder används, kommer ej miljömålen att kunna nås – såtillvida staten inte avsätter merparten av all skog till reservat.
Därför behöver vi en ny eller utvidgad skogsvårdslagstiftning som föreskriver skogsbruksmodeller som möjliggör att även miljömålen med tiden kan komma att nås, vilket idag med dagens lagstiftning är tveksamt.
Dagens lag tillåter att man bedriver ett bra skogsbruk – men föreskriver det ej.
Att bedriva rovdrift är så gott som alltid lönsamt i en kvartalsrapportsekonomi som ej tar hänsyn till långsiktiga mål.
Det finns i Sverige därför ett behov av att utreda en ny skogslag som utgår från CTNF som grund. CTNF är en förkortning för ”Close To Nature Forest-ry”, vilket innebär att det är ett produktionsskogsbruk som har det för platsen potentiella naturliga skogsekosystemet som mall och mål. Till exempel arbetar den så kallade Lübeckmodellen enligt CTNF.
Skogsvårdslagens mål är idag formulerade på följande vis:
Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar. Dessa mål ska nås genom skogsägarnas egna insatser och genom samverkan mellan olika skogspolitiska medel.
För att nå målen i skogsvårdslagen behöver vi ett skogsbruk som bygger på principerna för CTNF, där skogens lokala flora och fauna utgör mål och mall för produktionsskogsbruket.
För 50 år sedan fanns det en logik i att vi planterade gran och tall, då övriga trädslag ej var av intresse för industrin och skogen som energiråvara var en ickefråga. Idag finns avsättning för många trädslag och skog som energiråvara är globalt en växande sektor.
En skog som bygger på principerna för CTNF-skogsbruk har flera fördelar. En skog som formas av CTNF får med tiden följande egenskaper:
En ökad förmåga att motstå stormar, insektsangrepp och skogsröta.
Ger mer och fler ekosystemtjänster.
Ökar förutsättningarna för rekreation och turism.
Ger ökad sysselsättning.
Ger en ökad timmerkvalitet vilket ökar möjligheterna till vidareförädling.
EU har nyligen kommit med nya riktlinjer för skogsbruket, som antagligen i framtiden kommer att skapa svårigheter i mötet med ”den svenska modellen” i sin nuvarande tappning om inte vi genomför den ovan beskrivna förändringen av svensk skogsvårdslagstiftning.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening.