Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna att inrätta ett särskilt tvärfunktionellt råd där myndigheter och institut som är delansvariga för arbetet med efterbehandling av förorenade områden ska ingå.
Att skydda miljön runt omkring oss har dessvärre inte alltid varit självklart. Oförstånd, okunskap och bristande ansvar har gjort att det runt om i vårt land finns flera områden som förorenats svårt. Det är föroreningar som ibland kan härledas till verksamhet som bedrevs på platsen för flera hundra år sedan.
I samband med att riksdagen 1999 antog de nationella miljömålen har inventeringen av förorenade områden kommit alltmer i fokus. De områden som har högst riskklass har identifierats och nu återstår det tunga och kostsamma arbetet med att efterbehandla desamma. Det är ett arbete som är mycket viktigt för människor, växter och djur.
Sedan alliansregeringen tillträdde har budgetanslaget för att åtgärda förorenade områden ökat väsentligt. Dessutom har många strategiska åtgärder genomförts samt uppdrag delats ut till olika myndigheter och institut. Detta är viktigt eftersom alltför många högriskklassade objekt återstår och därför att takten för att sanera desamma måste intensifieras. Dessutom uppdagas kontinuerligt fler områden med stort behov av efterbehandling. Med tanke på behovet och de oerhörda kostnaderna som väntar för sanering är det viktigt att de företag som orsakat problemen också får stå till svars för sitt handlande.
I ett antal vägledande rättsfall från miljödomstolen 2010 visar det sig att företagens ansvar då det gäller efterbehandling av förorenade områden är mindre än vad som tidigare förmodats. Detta är mycket problematiskt eftersom domsluten innebär att vi följaktligen kan sanera färre områden för de statliga resurser som står till förfogande. Men allt handlar inte om resurser. Det är också viktigt att de olika aktörerna på området arbetar enligt en gemensam strategi. Landsbygdsdepartementet har tidigare inrättat ett växtskyddsråd för att kunna arbeta mer strategiskt med frågor som rör användandet av växtskyddsmedel. Ett liknande tvärfunktionellt råd bör inrättas för att ta hand om frågor som rör efterbehandling av förorenade områden. Det bör vara ett rådgivande organ där dialog, erfarenhetsutbyte och information kan spridas mellan olika myndigheter och institut med ansvar för frågan.
Då riksdagen antog de nationella miljömålen var syftet att miljöarbetet skulle bli mer fokuserat och målinriktat, så att vi kan lämna över ett bättre samhälle till kommande generationer, ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det är fortfarande angeläget.
Därför bör regeringen, i enlighet med ovanstående, undersöka möjligheterna att inrätta ett särskilt tvärfunktionellt råd för att samordna frågor som rör efterbehandling av förorenade områden.