Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av statlig medfinansiering av svensk hästforskning.
Regeringens budgetproposition för 2012 innebar att det statliga stödet om 9 miljoner kronor per år för den svenska hästforskningen avskaffades. Konsekvensen av detta beslut blev att det inför 2013 års utlysning, som ägde rum i oktober 2012, enbart fanns 5 miljoner kronor från ATG och Agria i säkra sökbara medel.
Frågan om statens indragning av forskningsmedel, som utgått via Formas, skapade debatt och oro inom branschen och tvingade regeringen att byta hållning i frågan. Uppdrag lämnades till Formas att även fortsättningsvis bidra till den svenska hästforskningen. Ett avtal har slutits för perioden 2013–2015 mellan Stiftelsen Hästforskning och Formas som innebär att Formas bidrar med 3 miljoner kronor per år under avtalsperioden. Regeringen har därmed återfört en tredjedel av de resurser man inledningsvis avsåg att dra in. Näringen, genom ATG och Agria, bidrar med samma avtalslängd, med 5,1 miljoner kronor per år.
Det är väl känt att hästnäringen blir en allt mer betydelsefull näring i Sverige som omsätter tiotals miljarder kronor per år och genererar en stor efterfrågan på varor och tjänster. Allt fler är sysselsatta inom näringen, och enligt Hästnäringens Nationella Stiftelse är ca 30 000 anställda i branschen.
Den tidigare och pågående forskningen, som nu fått sitt statliga stöd till forskningen kraftigt neddraget, spänner över ett brett fält. Det handlar om bland annat hästens välbefinnande, reproduktion och avel, antibiotikaresistens och arbetsmiljöfrågor. Men också om tillväxt och företagande för att bidra till branschens mognad.
Mot denna bakgrund är det olyckligt att det statliga stödet till hästforskningen kraftigt reducerats.