Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta ett eller flera pilotområden i landet där erfarenheter vinns av en utveckling av den svenska biotoplagstiftningen i riktning mot större traktvis flexibilitet med bibehållet biotopskydd.
I gällande miljöbalksförordning saknas bestämmelser som medger ändring eller upphävande av det generella biotopskyddet. Det finns möjlighet för en länsstyrelse att lämna dispens om så kallade ”särskilda skäl” föreligger. Även om viljan att ge dispens finns, är utrymmet för dispenser i princip obefintligt med dagens lagstiftning. Det uppstår problem då det som den sökande upplever som ”särskilda skäl” inte stämmer överens med vad myndigheterna och lagstiftaren uppfattar som ”särskilda skäl”. Vid kontakter mellan beslutsmyndighet och sökande med besked om ställningstagande/beslut hänvisas i beskedet/beslutet ofta till olika nationella miljömål.
Miljömålskonflikten enligt ovan uppstår i kollisionen mellan ambitioner att skydda och bevara biotoper och att bedriva ett miljömässigt och ekonomiskt uthålligt jordbruk. Problemet växer i takt med pågående strukturrationalisering av det svenska jordbruket, en rationalisering som innebär sammanslagning av brukningsenheter och därmed vidhängande förändringar i gårdarnas arrondering. Att få genomföra förändring av den tillkommande brukningsenhetens arrondering är en av drivkrafterna i strukturrationaliseringen och en förutsättning för att effektivt kunna nyttja moderna maskiner och i praktiken även en förutsättning för ett miljömässigt och ekonomiskt uthålligt brukande av marken.
Sammantaget innebär ovanstående en risk för att brukandet av landets åkerareal minskar med följd att både åkern och den unika biotop som skulle skyddas försvinner. Det är därför rimligt att eftersträva en balans i hänsynstagandet mellan de nationella miljömålen och att en avvägning av de nationella miljömålen kan ske på trakts- och gårdsnivå vid bedömningen av effekterna av ett skydd av biotoper.
En generell tillämpning av gällande lagstiftning ger heller ingen öppning för en kompensatorisk åtgärd möjlig att utföra på gårds-/traktnivå. En sådan skulle tex kunna vara att i utbyte mot en förändring som medger ett mera rationellt och miljöeffektivt brukande åläggas att anlägga ett vattenområde, ett stenröse, en trädrad mfl uttryckta biotoper i områden där dessa pga tidigare strukturomvandling idag utgör en sällsynthet.
I syfte att utveckla lagstiftningen finns det skäl att ta initiativ till ett eller flera pilotområden i landet där erfarenheter vinns av en utveckling av den svenska biotoplagstiftningen i riktning mot större traktvis flexibilitet med bibehållet biotopskydd.
Med stöd i det ovan anförda vill vi att riksdagen ger regeringen tillkänna som sin mening vad som ovan anförs om att inrätta ett eller flera pilotområden i landet där erfarenheter vinns av en utveckling av den svenska biotoplagstiftningen i riktning mot större traktvis flexibilitet med bibehållet biotopskydd.