Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga att inte införa kameraövervakning på fiskets område.
Med anledning av beslutat och kommande införande av förbud mot utkast på fiskets område har frågeställningen om hur en effektiv kontroll av ett sådant förbud ska kunna säkerställas varit föremål för diskussion i olika sammanhang. Olika kontrollinstrument, däribland tillskapandet av nya sådana instrument, har – trots att yrkesfiskarna redan i dag sannolikt är den mest övervakade och kontrollerade yrkeskategorin i Sverige – diskuterats; däribland har omtalats nio alternativ för kontroll och dokumentation: kontrollobservatörer, kameraövervakning, övervakning via gps och sensorer, sjökontroll med patrullflyg, sjökontroll med fartyg, referensflotta, landningskontroll, satellitövervakning med VMS samt fiskets egen rapportering.
Utkastförbudet, som har beslutats inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, har inspirerats av dess norska motsvarighet. Det norska utkastförbudet kontrolleras främst genom sjökontroller och en kombination av redan existerande kontrollmetoder; ordningen fungerar väl, så väl att den inspirerat den europeiska fiskepolitiken.
Yrkesfisket är redan i dag en av de mest övervakade och kontrollerade yrkeskategorierna; nu omtalas att kameraövervakning skulle vara kontrollredskapet för säkerställandet av ett utkastförbuds efterlevnad. Oavsett om så skulle vara genomförbart visavi gällande lagstiftning bör det övervägas huruvida det är rimligt och den proportionella nyttan borde beaktas. Kameraövervakning av en hel yrkeskategori kan upplevas som integritetskränkande och ekonomiskt kostsamt och metoden bör möjligtvis inte nyttjas ensidigt av Sverige, såsom medlem av EU – möjligtvis bör heller ej metoden användas på EU-nivå, då syftet förmodligen kan nås enklare med andra kontrollmetoder.