Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om slaktavfall.
Efter avslutad slakt ska slaktbiprodukter destrueras för att undvika spridning av smittsamma sjukdomar. Det finns speciella – godkända och registrerade hos Jordbruksverket – anläggningar som tar hand om detta avfall dit även transporten måste vara godkänd.
Dessa regler är givetvis mycket bra för att undvika olika sorters av utbrott likt klöv- och mulsjukan, galna ko-sjukan med mera, när det gäller industriell slakt. Att inkludera slaktavfall från hemslakt i samma regelverk är däremot orimligt. För ett enstaka djur slaktat på exempelvis Gotland innebär regelverket, nämligen godkänd transport till fastlandet för destruktion på där godkänd anläggning, en mycket kostsam och omständlig process.
Vid de fall då misstanke förekommer om smitta skall slaktavfallet givetvis skickas för test och sedermera destruktion men för att underlätta för fortsatt hemslakt av småskalig karaktär är en översyn av regelverket välkommen. Därtill vore det önskvärt med en översyn av hur man enklare kan använda slaktavfall, exempelvis från höns, i biogasproduktion.