Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att komma till rätta med detta så måste förvaltningsplanerna ändras så att jakt på säl och skarv kan utökas.
Enligt uppgift så ökar kostnaderna både direkt och indirekt för sälskador.
Enbart i mitt hemlän, Kalmar län, så har 2,2 miljoner i ersättning för sälskador utbetalats. Knappt hälften av de 30 yrkesverksamma fiskarna har ansökt om stöd. I länet så är det 46 av 90.
Detta gör att många fiskare säger att det är meningslöst att ägna sig åt kustnära fiske, ett fiske som många tidigare har kunnat leva på och som av en stor allmänhet upplevs som ett mera miljövänligt sätt att bedriva yrkesfiske på jämfört med storskaligt fiske till havs.
Samtidigt så påpekas det att ”massor av kustbor inte längre tycker att det är lönt att lägga ut nät för sitt husbehovsfiske, vilket innebär att det i sin tur blir en glömd kultur”. Det har nu gått så långt att forskare varnar för att detta kan innebära slutet för surströmming och att strömmingen inte räcker till.
Underlaget för detta påstående är att skarven tar 18 000 ton, sälen 36 000 ton och vikaren 6 000 ton. Samtidigt så har kustfisket sedan 1994 minskat från 10 000 ton till 4 000 ton om året.
År 1975 så fanns det ca 4 000 sälar i Östersjön nu tror man att det är mellan 30 000–40 000.
För att komma till rätta med detta så måste förvaltningsplanerna ändras så att jakt på säl och skarv kan utökas.