Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lökodlarnas behov av långsiktiga växtskyddsregler som harmonierar med övriga Europas i avvaktan på att man på EU-nivå finner en samordnad lösning.
Huvuddelen av den svenskodlade lök vi konsumerar i Sverige kommer från södra Öland. Sedan 2010, då Kemikalieinspektionen upphävde sina nationella godkännanden för växtskyddsmedlen Stomp och Totril, har Ölands lökodlare levt under årligen återkommande ovisshet om sin framtid som odlare. Stomp och Totril har använts även vid odling av morötter, purjolök, palsternacka och bruna bönor, och årliga dispensansökningar har varit nödvändiga.
Alla medlemsländer inom EU är skyldiga att ompröva sina nationella godkännanden för existerande växtskyddsmedel enligt direktiv 91/414/EEG, vilket Kemikalieinspektionen gjort. Ett stort problem är emellertid att EU:s regelverk tillämpas olika. Kriterierna för denna prövning är gemensamma, men flera länder har infört dispenser, vilket har lett till att Kemikalieinspektionens goda föresatser blivit ett hot mot de svenska odlarna. Detta förhållande har ökat risken för att vi tvingas importera holländsk lök till våra köttbullar och övrig matlagning, lök som odlats under andra kemikalieregler.Vi kan drabbas av en dubbel miljöförlust, dels lök producerad med mer kemikalier än nödvändigt och dels miljöutsläpp pga långa transporter från utlandet.
Kemikalieinspektionen har dock i olika omgångar beviljat årsvis dispens för användning av Stomp. Det senaste beslutet gällde från den 11 april till den 9 augusti 2013. Godkänd dos är max 1,8 liter per hektar och år. För att begränsa riskerna för vattenlevande organismer ska ett skyddsavstånd om minst 30 meter hållas till vattenmiljöer (sjöar, vattendrag och andra vattensamlingar) vid spridning. Bruna bönor får ej behandlas senare än 10 veckor före skörd.
Vad händer inför nästa säsong? Det är nu i höst dags för de bönder som odlar lök att planera för nästa år. Hur ser 2014 års möjligheter ut för de öländska lökodlarna?
Enligt min mening väger, förutom konkurrenskraft, företagande på landsbygden och sysselsättning, möjligheten att kunna köpa närproducerade livsmedel mycket tungt. Odlarna måste få långsiktiga regler som harmonierar med övriga Europas. I avvaktan på att detta samordnas och löses på EU-nivå bör de svenska lökodlarna inte tvingas arbeta under strängare regler än övriga Europa. Detta bör ges regeringen till känna.