Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ombilda Samefonden till fjällfonder.
Det är dags att demokrati och rättvisa också börjar gälla inom det så kallade renbetesområdet, och ett steg i den riktningen är att ombilda Samefonden till fjällfonder.
Fjällfonderna ska förvalta samma medel som Samefonden, men alla som bor i det så kallade renbetesområdet, oavsett etnisk tillhörighet och näringsverksamhet, ska ha samma möjligheter att tilldelas medel ur fonden.
Fjällfonderna ska, på ett demokratiskt sätt, förvalta och dela ut medel till alla som bor i de så kallade renbetesområdena, oavsett etnisk identitet och näring.
Det bör finnas en fjällfond för varje län för att ge fonderna lokal förankring. Ledamöterna i fjällfonderna ska utökas med representanter från byalag och företrädare för näringslivet.
Samefonden får pengar från jakt, fiske, arrendeavgifter och vattendomar. Samefonden gynnar i dag enbart samiska ändamål. Statens lappfond inrättades 1943 genom sammanslagning av fyra äldre fonder. Den ojämförligt största var Jämtländska renbetesfjällens skogsfond. Skolan i Högvålen byggdes en gång i tiden med medel ur denna fond.
Historiskt är de södra fjällen ett land befolkat av fjällbönder som trängts undan på grund av ett ensidigt gynnande av rennäringen.
Riksdagen ska därför besluta om att ombilda Samefonden till fjällfonder som ska ha lokal förankring, bestå av ledamöter från olika näringar och etniciteter och ge alla som bor i de så kallade renbetesområdena, oavsett etnisk identitet och näring, möjlighet att få utdelning från fonderna på lika grunder.