Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna att Textilmuseet i Borås får ett nationellt uppdrag.
Textilindustrin gjorde Borås till en av Sveriges mest expansiva städer i mitten av förra århundradet. I trakterna runt Borås startades landets första mekaniska väveri. Ett par decennier senare (1858) etablerades det första väveriet i Borås. Ända in på 1960-talet sysselsatte textil och konfektion två tredjedelar av de industriarbetande i Borås. Den svenska tekokrisen under 1970- och 1980-talen tvingade fram en stor omvandling av Borås och bygderna där omkring. Nu växer på nytt dessa branscher i Borås, men denna gång genom att Borås blivit landets ledande designcenter för textil och konfektion. I Sjuhärad utbildas framtidens designer; här utvecklas nya textila produkter parallellt med att gamla traditioner och hantverk lever vidare.
Eftersom textiltraditionens historia som framtid speglas har Textilmuseet i Borås en viktig roll i det nationella kulturarvet. Här skildras textiltillverkningens utveckling sett ur såväl teknikhistoriskt, produktionshistoriskt som mänskligt perspektiv. Målet är att Textilmuseet skall vara ett resurscentrum för aktörer som vill utveckla det textila arvet på både nationellt och internationellt plan. Eftersom textil och konfektion av en mängd olika skäl varit mycket kvinnodominerade branscher kan ett genus- och invandrarperspektiv läggas på Textilmuseets uppgifter. Textilmuseets uppgift är bland annat att skildra vanliga människors, oftast kvinnors, liv och arbete. Vi har i tidigare motioner framfört en rad motiv för Textilmuseets viktiga roll. Vi upprepar dem inte här.
Det är motiverat att undersöka möjligheterna att Textilmuseet i Borås, särskilt mot bakgrund av att museet kommer att vara en viktig aktör i det form- och designcentrum med ett levande arkiv som formas i Borås, får ett nationellt uppdrag för textilier med syftet att stärka det kulturella textilarvet i Sverige.