Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om spelmonopol och omreglering av spelmarknaden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om privata aktörers möjlighet att bedriva spelverksamhet i Sverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konsumentskydd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om spelmissbruk.1
1 Yrkande 4 hänvisat till SoU.
Det finns problem med den svenska spelmarknaden, vilka är till nackdel för spelkonsumenterna och för samhället i stort. Det svenska spelmonopolet är också ifrågasatt av den allmänna opinionen.
Spelutredningen (SOU 2008:124) konstaterade att den svenska spel- och lotterimarknaden domineras av vissa aktörer, främst av staten i egenskap av Svenska Spel. Genom dagens reglering av svensk spelmarknad är staten således en betydande aktör på samma marknad som man själv kontrollerar och bestämmer över.
Till exempel kan utveckling av nya spelformer endast ske på statens initiativ, men då Svenska Spel försvarar sitt monopol så bekämpar staten andra aktörer som försöker etablera sig på, och utveckla, spelmarknaden. Detta missgynnar till exempel folkrörelserna och ideella organisationer som till stor del är i behov av spel- och lotteriverksamhet för sin ekonomi. Den bristande konkurrensen på spelmarknaden leder också till att en lägre vinstandel går tillbaka till spelarna. På grund av nuvarande regler spelar istället svenska spelare årligen för tiotals miljarder kronor på utländska internetsajter. Det leder till att arbetstillfällen och skatteintäkter försvinner utomlands. Dagens reglering riskerar också att underkännas av EU.
Det finns därför anledning att se över möjligheten att avskaffa det statliga spelmonopolet. En mer ändamålsenlig reglering av svensk spelmarknad skulle kunna utgå från en ramlagstiftning som kombineras med tillståndskrav där tillståndsgivningen sköts av en myndighet. Detta föreslogs också av Lotteriutredningen (SOU 2006:11, Spel i en föränderlig värld). På en marknad där alla aktörer har att ta samma hänsyn till regelverket, finns heller inte behov av ett statligt spelbolag.
En ansvarig myndighet kan även utöva nödvändig tillsyn av aktörer på spelmarknaden för att stärka konsumentskyddet och för att motverka att oseriösa aktörer etablerar sig. Viktiga inslag i ett sådant konsumentskydd är till exempel krav på åldersgränser och att marknadsföring av olika spelformer begränsas. Det är också viktigt att spelanordnare upplyser om risken att drabbas av spelmissbruk och vart man kan vända sig för att få hjälp. För att bedriva spelverksamhet bör man också åläggas en årlig avgift som finansierar tillståndsgivning och tillsyn. Det är i sammanhanget rimligt att överväga om ideella aktörer med en begränsad verksamhet enbart ska belastas med en låg och enhetlig avgift.
Inom ett stärkt konsumentskydd bör också socialt ansvarstagande vara framträdande. Spelmissbruk är ett allvarligt problem, och 0,5 procent av dem som spelar bedöms vara spelberoende och ytterligare 1,5 procent bedöms vara i riskzonen eller så kallade problemspelare. Detta innebär att ca 25 000 personer i åldrarna 15–74 år har svåra problem med sitt spelande och kan betecknas som spelberoende. Ytterligare knappt 1,5 procent eller ca 90 000 har svårt att kontrollera sitt spelande och är i riskzonen.
Trots att spelmissbruk dominerar den spelandes liv och drabbar såväl den spelande som anhöriga, både ekonomiskt, socialt och psykiskt, så jämställs spelberoende ej per definition med alkohol-, tobaks- och narkotikamissbruk. Forskning på området visar däremot att man kan dra paralleller med andra missbruk. Det finns därför all anledning att ta problemen med spelberoende och spelmissbruk på allvar. Förstärkt stöd till spelmissbrukare och forskning om spelberoende är angeläget.
Spelutredningens förslag är föremål för beredning i Regeringskansliet. Regeringen uttalade i budgetproposition för 2013 att den avser att återkomma till riksdagen med förslag i syfte att få till stånd ett väl fungerande regelverk på området (2012/13:1 utg.omr. 17, avsnitt 17.4). I budgetpropositionen för 2014 beskriver regeringen behovet av ytterligare beslutsunderlag för en eventuell större förändring av spelregleringen (2013/14:1 utg.omr. 17, avsnitt 18:4).
Vidare har regeringen i skrivelsen ”Riksrevisionens rapport om statens roll på spelmarknaden” (2012/13:52) meddelat att den sett över marknadsföringsbestämmelserna i AB Svenska Spels och ATG:s tillstånd för att anpassa dem till spelens farlighetsgrad. Lotteriinspektionen har också fått i uppdrag att analysera och vidta åtgärder mot illegal spelverksamhet, samt att återrapportera de åtgärder som vidtagits för att minimera risker för sociala skadeverkningar av spel och lotterier. Regeringen skriver också i budgetproposition för 2014 att den avser att ta ett mer samlat grepp över spelberoendet och vård av spelberoende.
Regeringens arbete för en bättre fungerande spelmarknad och förstärkta insatser mot spelmissbruk är viktigt. Om spelmarknaden öppnas för konkurrens kan nya spelformer utvecklas, nya jobb skapas och spelkonsumenterna erbjudas ett bättre utbud av spel med högre vinstandel än idag och ett stärkt konsumentskydd.