Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att tillvarata folkrörelsernas samhällsengagemang, demokratiarbete och plats för mångkulturella möten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av ytterligare lyft för studieförbund och folkhögskolor.
I få länder har idéburna folkrörelser spelat så stor roll för samhällsutvecklingen som i Sverige. De har drivit på samhällsutvecklingen och har för många människor gett möjlighet till bildning och kunskap. Folkrörelsetraditionen har skapat en god anda för samhällsdebatt och medverkat till att stimulera samtalet och dialogen som lösningsmodeller vid konflikter. Folkrörelserna har visat sig ha stor betydelse för att stimulera samhällsengagemang, utveckla och stärka demokratin samt som en mångkulturell mötesplats. Det är glädjande att regeringen i tidigare års budget särskilt omnämnt folkrörelserna, ett erkännande av en viktig verksamhet.
För dem som inte erhållit godkända slutbetyg eller saknar tillräckliga kunskaper inom vissa ämnesområden är det en stor förmån att kunna komplettera sin utbildning och bildning senare i livet. Den gemenskap som erbjuds genom studiecirklar ger många möjligheter att ta vara på varandras livserfarenheter, kunskaper och kulturella bakgrunder.
Många folkhögskolor erbjuder pedagogiskt och metodiskt alternativ, dessutom oftast i en lugn och harmonisk miljö, vilket för många innebär en nystart i studierna. Folkhögskolor ger människor tillfälle att vid olika tidpunkter i sitt liv vidareutveckla kunskaper och färdigheter, som ett viktigt led i det livslånga lärandet.
För många som av olika anledningar misslyckats med tidigare studier, inte kommit ut i arbetslivet eller som bär på traumatiska upplevelser som flykting, kan en ombonad och ambitiös studiemiljö som folkhögskolorna erbjuder ge nya möjligheter.
Folkhögskolorna har länge varit en outnyttjad resurs när det gäller integration av nyanlända. Såväl Arbetsförmedlingen som folkhögskolorna själva och utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare har pekat på detta. Det är därför välkommet att regeringen på ett bättre sätt än tidigare söker ta vara på folkhögskolornas kunskap och erfarenhet för att påskynda nyanländas etablering i samhället.
Att exempelvis ge nyanlända invandrare som omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag möjlighet till särskilt utformade utbildningar i folkhögskolornas regi är mycket bra. Detta är ett av flera lyft som studieförbund och folkhögskolor behöver.