Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det fortsatt ska finnas ett statligt ansvar för att tillgodose inte bara människor med diagnos utan även svaga läsare med god tillgång till litteratur och information.
Bättre läskunnighet är ett prioriterat mål inom EU, som menar att det är avgörande att kunna läsa för att få ett bra liv. Allt fler jobb kräver att man kan läsa bra.
Medan läsning och skrivning är viktigare än någonsin i vår digitaliserade värld halkar vår läskunnighet efter, läskunnigheten hos landets fjärdeklassare har försämrats under de senaste sex åren. Det visar den internationella undersökningen PIRLS.
Förbättrad läskunnighet leder till vinster för enskilda och för samhället. Och har stor betydelse för den personliga utvecklingen, möjlighet till delaktighet och inflytande samt är en nyckel till att etablera sig på arbetsmarknaden.
Så många som en fjärdedel av landets befolkning är s.k. svaga läsare, alla omfattas inte av diagnoser som t.ex. dyslexi men har svårigheter att ta till sig kunskap i skrift. En utredning har tillsatts för att göra en översyn på statens insatser, med uppdrag att ”se över marknaden och målgrupperna” och ”se över hur statens insatser ska organiseras”.
Det är av största vikt, att se till att även de som saknar diagnoser får det stöd och den hjälp man behöver, och att tillgången till lättläst både inom offentliga myndigheter, kommuner och landsting utvecklas. Men också att skönlitteratur, nyheter och andra skrifter finns tillgängliga och inte helt förlita sig på att en privatmarknad ska tillgodose dessa behov.