Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler läsfrämjande åtgärder.
Det fanns en tid när svenska skolbarn låg bra till i internationella studier vad gäller läsförståelse. På senare år har resultaten dock sjunkit avsevärt. Det är extra allvarligt med tanke på att just läsförståelsen påverkar prestationerna i alla andra ämnen. Läsandet, särskilt det skönlitterära, har alltid varit en klassfråga. Nu är det också en tydlig könsfråga, där pojkarna är de som halkar efter mest på grund av sina brister i läsförståelse. Alla läsfrämjande åtgärder som leder till ökad läsförståelse betalar sig på sikt.
I årets budget öronmärker regeringen 30 miljoner kronor för läsfrämjande inom ramen för folkbildningens anslag. Eftersom folkbildningen redan i dag lägger mer än så på läsfrämjande verksamhet är det ett slag helt i luften. Det är välkommet att regeringen insett att läsfrämjande åtgärder är oerhört angelägna men det är inte renhårigt att kalla det en satsning när man använder medel som redan går till sådan verksamhet.
Det är angeläget att se över hur behovet av läsfrämjande åtgärder kan tillgodoses på fler vis, utanför folkbildningens nuvarande anslag, för att öka barns och vuxnas lärande och inte minst förbättra elevers resultat i skolan.