Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att uppmärksamma och stödja folkhögskolans komplicerade verksamhetsutveckling.
I mer än 100 år har folkhögskolan varit ett viktigt komplement till den reguljära skolan. Den har varit viktig för många, både unga och vuxna. Folkhögskolan har bildat och utbildat dem som av olika skäl har behövt utbildning och kunskaper för att kunna gå vidare i sina liv och de har genom folkhögskolan fått möjligheter att nå sina drömmar.
På senare år har medelåldern för studerande på folkhögskolorna sjunkit drastiskt. Många är de som idag kommer till folkhögskolan för att de inte klarat gymnasieskolan. Skälen till detta är många.
Fler och fler av dessa unga människor har olika funktionsnedsättningar som gjort att det inte klarat de tuffa villkoren i dagens gymnasieskola. Några exempel är dyslexi och dyskalkyli, olika sociala problem, neuropsykiatriska problem som ADHD, Aspbergers syndrom och andra liknande diagnoser. Också unga med fysiska funktionsnedsättningar blir fler i folkhögskolan. Alla dessa olika individer berikar och utvecklar både personal och studerande.
Dessa unga möter en verklighet där just deras förutsättningar tas tillvara och deras behov prioriteras. Förståelsen mellan grupper ökar och världen vidgas tillsammans där helhetssyn och demokrati präglar tiden på en folkhögskola.
Men, det finns naturligtvis också en annan sida av allt detta goda. Dessa förändringar som skett på relativt kort tid, har inneburit att lärarna och rektorerna i dag har en komplex och komplicerad verksamhet att sköta som innebär behov och krav på nya kunskaper i personalgrupperna. Det socialpedagogiska arbetet tar i dag en mycket större andel av tiden än tidigare. Många unga tar sina tidigare misslyckanden med sig till folkhögskolan och har många särskilda behov och det skapar naturligtvis krav på ökade resurser på många områden.
Det innebär också att pedagogik och metodik hela tiden omprövas och anpassas. Allt detta kostar på, behovet av ökade resurser både när det gäller personaltäthet, nya yrkesgrupper, lokalanpassningar m.m.
Därför är det så viktigt att riksdagen uppmärksammar och stödjer folkhögskolans viktiga roll i samhället i dag och i framtiden.