Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att treårsregeln för utomeuropeiska invandrares rösträtt i kommun- och landstingsval avskaffas.
I Sverige i dag tillämpas inte den demokratiska principen om att alla ska behandlas lika. Invandrare som fyller 18 år senast på valdagen och som har varit folkbokförda i Sverige i mer än tre år i följd före valdagen har rösträtt vid val till kommun och landsting.
Medborgare i någon av EU:s medlemsstater samt medborgare i Norge eller Island som fyller 18 år senast på valdagen har rösträtt till kommunalval och landstingsval om de är folkbokförda i Sverige. Utomeuropeiska invandrares rösträtt är därmed svagare än andra invandrares.
I grundlagsutredningen slås fast att utomeuropeiska invandrare även i fortsättningen måste vänta i tre år på rösträtt i lokala val. Treårsregeln skapar enligt Grundlagsutredningen ”rimliga garantier för att dessa väljare uppfyller de krav som bör kunna ställas på väljare i demokratiska val”. I utredningen nämns kunskaper i svenska språket, kunskap och ”förståelse för svenska förhållanden” och ”ett naturligt intresse inte bara för de aktuella förhållandena i kommunen utan också för de mer långsiktiga kommunala angelägenheterna”. Däremot gäller inte dessa garantier för europeiska invandrare.
Kraven om lokal rösträtt för europeiska invandrare kommer från EU. Men den särbehandling som uppstått är möjlig att ändra på, och minst tre statliga utredningar har föreslagit ett avskaffande av treårsregeln.
För att främja demokrati och allas lika värde bör treårsregeln avskaffas, inte minst för att alla ska känna sig inkluderade och kunna göra sina röster hörda i vårt samhälle.