Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet att skynda på arbetet med att ge fler regioner större regionalt ansvar.
Frågor om den samhälleliga uppgiftsfördelningen mellan nationell, regional och lokal nivå i Sverige har utretts i flera omgångar under lång tid. I februari 2007 lade Ansvarskommittén fram sitt förslag till lösning på dessa spörsmål, med sikte på att vi långsiktigt ska klara en hållbar tillväxt och välfärd. Sverige har idag tre huvudsakliga tillväxtmotorer, Stockholm, Göteborg och Malmö. Stockholm beräknas svara för hela 40 procent av landets tillväxt till 2030. Nu är det hög tid att regeringen ger fler landsdelar möjlighet till ökat självstyre.
Vi socialdemokrater menar att ett samhälles viktigaste uppgift är att förvalta våra gemensamma resurser på bästa sätt. Det görs bäst om alla möjligheter till samverkan tas tillvara för att lösa gemensamma bekymmer. Fler län skulle tillsammans i större regioner på ett bättre sätt kunna svara för den service som medborgarna efterfrågar.
I Västerbotten rådde i stort sett politisk konsensus över partigränserna när regionförbundet skapades. Regionförbundet i Västerbottens län ska ta ansvar för vissa delar i den regionala utvecklingspolitiken, de regionala planerings- och infrastrukturfrågorna samt en del av den regionala näringspolitiken. Från 2011 inbegrips även frågan om länets övergripande kultur som ansvarsområde. Regionförbundet i Västerbotten ska vara regional företrädare i dessa frågor, vilket bedöms vara en viktig förberedelse inför en framtida regionkommun med flera norrländska län, med ett utökat regionalt utvecklingsansvar. En sådan regionkommun är viktig för att effektivisera regional planering och driva miljöfrågor bättre anpassat för Norrland.
Den specialistsjukvård som idag bedrivs av landstingen skulle på ett mer kostnadseffektivt sätt drivas av regionkommunen. Allt arbete som sker mot EU skulle också kunna bli effektivare, bättre och starkare. Det finns stora möjligheter att fördjupa samarbetet i öst–västlig riktning med våra grannländer på ett mer konstruktivt sätt än vad som sker i dag, samt att driva på för viktiga infrastruktursatsningar som bättre järnvägar och it. Politiskt kan starka regioner bli viktiga spelare i EU samt få möjligheten att stärka sitt inflytande och bli ännu stabilare. Inte minst är det också politiskt viktigt att grannar känner samhörighet och tilltro till varandra. Närheten till stora växande städer gynnar omkringliggande kommuner genom att arbetsmarknadsregioner blir större och därmed förbättrar pendlingspotentialen. Chanser för en bättre sjukvård möjliggörs. Till exempel skulle regioner åstadkomma bättre förutsättningar för till exempel Norrland att själv demokratiskt kunna skapa och planera sin framtid. I vissa län flyttas makt från staten och länsstyrelsen till politikerna. På så sätt kan politiker som bor och verkar i en region också i större utsträckning påverka hur regionen utvecklas. Men många län bl.a. Västernorrland får inte bli region, liksom inte heller Norrbotten eller Västmanland. Anledningen är att man ligger lite efter i beslutsfattandet. I en debattartikel i Dagens Nyheter gör Stefan Attefall (KD), ansvarig minister, klart att län kommer att behandlas olika. Den moderatledda regeringen har gjort cirkus av lokal utvecklingspolitik. Man får känslan att Stockholmsmoderaterna leker med oss. Att det är det starka inflytandet från regeringens reformmotståndare som slår igenom är mycket olyckligt. För den regionala demokratiska utvecklingen är det ett stort steg bakåt. Samtidigt är det till fördel för det landsting som av regeringen får klartecken att överta hela det regionala utvecklingsansvaret.
Det är dags att vi, liksom våra grannar i Europa, anammar idén om starka regioner som självständigt kan samverka med andra, både i vårt land och i våra grannländer. Ett regionaliserat Sverige är ett starkare Sverige. Mot den bakgrunden är det självklart att föreslå att regeringen snarast skyndar på arbetet med att ge fler regioner större regionalt ansvar.