Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av regelverket för att ta bort eller förenkla de bestämmelser som i dag försvårar samverkan mellan statliga myndigheter; också samverkan mellan myndigheter och primär- och landstingskommuner bör ses över för att hitta nya effektiva transparenta samverkansformer mellan kommuner och (mellan) regioner, allt i syfte att finna effektiva organisatoriska alternativ till kommunsammanslagningar, alternativ som kan motverka centralisering och storskalighet.
Ett decentralistiskt samhälle bygger på att beslut fattas så nära den enskilda människan som möjligt. Decentralisering innebär en delegering av ansvar nedåt i strukturen för att ge medborgarna ett mer självständigt liv. När den lokala nivån inte klarar att uppnå tillräckligt hög service så samarbetar man med sina grannar.
Allt oftare i debatten reses krav på centralisering och större kommuner. Med höga röster skriker man ut att detta är nödvändigt för att vi skall klara skola, vård och omsorg. Vår uppfattning är att det inte finns något som bevisar att storskalighet alltid ger ett bättre resultat. Därför är det för oss angeläget att vi hittar nya och bättre samarbetsformer mellan kommuner och mellan regioner. Former som motverkar centralisering och som är effektiva, transparenta och som engagerar de parter som behöver samverka för att nå för invånarna positiva resultat.
Följderna av bland annat polisens, Försäkringskassans, Arbetsförmedlingens och Postens centralisering sker på ett sätt som innebär att statens service till invånarna försämras. Många upplever att det nått en nivå som inte längre kan accepteras. När nedskärningarna sker i respektive statlig verksamhet för sig blir resultatet ensidigt centralistiskt. Detta innebär att landsbygden inte upplever några förbättringar.
Ska landsorten klara att vända trenden och få en positiv befolkningsutveckling krävs en rad åtgärder. Det krävs bland annat bättre företagsvillkor, utbyggd infrastruktur och att vi lyckas mobilisera invånarna i utvecklingsarbetet, men också att staten, via sin verksamhet, bidrar i detta arbete. Endast genom att statens verksamheter samverkar med den lokala kommunen kan en acceptabel servicenivå där människor bor uppnås. Genom förenklade regelverk och en positiv inställning till att släppa fram lokala lösningar menar vi att effektiviteten kan öka utan att detta går ut över den enskilde medborgaren.