Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förtydliga och utveckla det regionala utvecklingsansvaret till gagn för landets utveckling.
Riksdagen beslöt att från 2003 överföra det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelserna till kommunala samverkansorgan på samma sätt som tidigare till självstyrelseorgan. Nu finns sådana kommunala samverkansorgan i nästan samtliga län utöver de fyra som har självstyrelseorgan. Idag återfinns såväl en klar majoritet av landets kommuner som en befolkningsmajoritet i län som antagit riksdagens erbjudande och själva tagit steget till ett förändrat regionalt utvecklingsansvar. Utav dessa har regeringen nyligen beviljat fyra landsting att ombilda sig till regionala självstyrelseorgan med i val utsett fullmäktige. Ytterligare sådana ombildningar kommer säkerligen att ske inför mandatperioden som börjar 2019.
Efter riksdagens beslut om rätten att bilda kommunala samverkansorgan har regeringen att bland annat årligen besluta om fördelning av ekonomiska resurser för den regionala utvecklingspolitiken i form av statens allmänna regionala utvecklingsmedel – allmänna regionalpolitiska åtgärder (anslaget 1:1 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt). Regeringen beslöt 2003 om en successiv överföring av anslaget till samverkansorgan för att efter något år nå en rimlig fördelning mellan den ansvarige för regional tillväxt, dvs. det regionala samverkansorganet och länsstyrelsen. Nivån borde då rimligen ligga på den nivå som ”försöksregionen” Kalmar har, dvs. 90/10. Så har inte skett utan denna överföring har stannat av, vilket skapar regional otydlighet och därmed hämmar det den regionala utvecklingen på ett icke önskvärt sätt. Ansvar och befogenhet måste hänga samman och då är det ett rimligt krav att regionala tillväxtmedel riktas till den aktör som har regionalt tillväxtansvar.
I det decentraliserade samhälle som Centerpartiet arbetar för, är det självklart att så stort ansvar som möjligt tillmäts lokala och regionala nivån. Därför ser vi gärna att uppgifter flyttas från nationell och regional statlig nivå till regional nivå där direkt- och indirekt valda samverkansorgan svarar för det regionala utvecklingsarbetet. Med naturlighet ser vi gärna ett utvecklat regionalt ansvar inom områden som:
Infrastruktur – vägar och järnvägar. Ta fram och föreslå en länstransportplan men också samordna diskussioner i länet och med Trafikverket.
Kompetensförsörjningsfrågor med tydligt inflytande i prioriteringsprocessen med Yrkeshögskolemyndigheten och Arbetsförmedlingens verksamhet för att samordna insatser som stödjer det regionala utvecklingsarbetet.
Skrivansvar för Regionalfondens regionala program, Socialfondens regionala handlingsplan och gränsregionala program och därmed sammanhängande inflytande över vilka projekt som beviljas medel.
Kollektivtrafiken, både som regional kollektivtrafikmyndighet och ägare av trafikbolagen.
Bostadsbyggandefrågor, både när det gäller samverkan mellan kommunerna som leder till byggande men också som myndighet med ansvar för kartläggning av den kommunala byggplaneringen.
Besöksnäringen.
Ungdomars inflytande och möjligheter.
It-infrastruktur kopplat till övrig infrastruktur och ansvaret samt ansvaret för en regional digital agenda.
Landsbygdsutveckling kopplat till det regionala utvecklingsansvaret i övrigt. Nuvarande gräns mellan landsbygd och icke landsbygd i ansvaret blir konstigt och kontraproduktivt. Naturligt att det landsbygdspolitiska programmet knyts till regionerna.
Utveckla samarbetet med den regionala högskolan för att skapa samordning med regional utveckling. Regionordförande skulle med fördel knytas till högskolans styrelse som ledamot.
Slutligen vill vi att regeringen och statliga myndigheter alltid, när de ska lägga uppdrag regionalt, ska titta på om frågorna hör hemma eller lämpligen är kopplade till tillväxtansvaret och andra ansvarsområden som lagts på regionerna. Därmed medverkar man till att tydliggöra det regionala utvecklingsansvaret till gagn för landets utveckling.