Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att göra en översyn av regelverket med utgångspunkten att stärka skyddet för den enskilde då denne utan egen förskyllan drabbas negativt vid myndighetsutövning.
Den som t.ex. sitter häktad misstänkt för ett brott, men som senare inte åtalas eller frias i domstol har rätt till skadestånd. Det samma gäller den som får sin egendom förstörd av en myndighet på grund av försumlighet. När det dock gäller en ren förmögenhetsskada som en individ kan drabbas av så måste det ha begåtts ett formellt fel av myndigheten för att det skall finnas en rätt till skadestånd. I vissa extrema fall kan regeringen alltid besluta om en ersättning ex gratia.
Det kan t.ex. handla om att polisen vid en utredning av brott spärrar av någons bostad under en längre tid. Det föreligger inte då någon automatisk rätt till skadestånd eller annan ersättning efter en viss tid för den som bor i bostaden. Det skadeståndskrav som kan riktas är möjligen mot den person som orsakat polisens utredning eftersom det är dennes gärning som gjort att den som bor i bostaden blir lidande under utredningen. Det finns dock många fall där det inte finns någon misstänkt eller i varje fall ingen som kan fällas för det brott som utredningen avser.
Därför bör regeringen i lämpligt sammanhang göra en översyn av regelverket med utgångspunkten att stärka skyddet för den enskilde då denne utan egen förskyllan drabbas negativt vid myndighetsutövning.