Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa utjämningsmandat också i primärkommunala val.
I samband med det allmänna valet 2010 uppmärksammades svagheter i det svenska valsystemet. Ett problem som uppmärksammades var att antalet utjämningsmandat i riksdagsvalet inte räckte till eftersom systemet inte var dimensionerat för åtta partier. Ett annat problem var att de primärkommunala valkretsarna i flera fall leder till oproportionell fördelning av mandaten i kommunfullmäktige.
Det är vallagen som anger att större kommuner skall delas in i två eller flera valkretsar. Mandaten fördelas sedan proportionellt inom dessa valkretsar men inte i kommunen som helhet eftersom det, till skillnad från riksdags- och landstingsvalen, inte finns några utjämningsmandat i det primärkommunala valet.
Effekten av detta innebar i valet 2010 att de 18 705 röster Kristdemokraterna fick i Stockholm stads kommunval resulterade i ett enda mandat i kommunfullmäktige, vilket kan jämföras med Miljöpartiet som, i samma kommunval, fick 4 652 röster per erhållet mandat i kommunfullmäktige.
Exemplet visar på orimligheten i att det, till skillnad från landstingsvalet, saknas utjämningsmandat i kommunalvalet. Självfallet går det aldrig, med det låga antal ledamöter det ofta handlar om i kommunfullmäktigeförsamlingar, att nå fullständig proportionalitet. Men de värsta felaktigheterna skulle gå att rätta till genom att låta exempelvis 10 procent av mandaten i en kommun vara utjämningsmandat.
Regeringen bör snarast se över möjligheten att införa ett valsystem med utjämningsmandat även på primärkommunal nivå, så att väljarnas vilja på ett bättre sätt avspeglas även i kommunalvalen.