Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att se över de lagar som reglerar möjligheten för rättsväsendet att hitta och säkra kriminellas ekonomiska tillgångar.
Organiserad brottslighet, särskilt grov organiserad brottslighet, riskerar breda ut sig i det svenska samhället. Detta är något vi hittills varit relativt väl förskonade från i Sverige, men nu hotar detta alltmer såväl vår rättstat som till och med grundläggande demokratiska värden genom att denna kriminalitet på ett ytterst förslaget sätt använder sig av terrorliknande metoder mot enskilda för att uppnå sina mål. Målen är tydligt makt och rikedom för grov organiserad brottslighet, och för att uppnå detta skyr man nästan inga medel.
Hur kan man då effektivast bekämpa denna typ av allmänfarlig verksamhet som per definition är mycket skicklig på att undvika just rättsliga påföljder trots ofta avskyvärda brott genom att den organiseras väl av intelligenta, men kriminella, hjärnor? Polisen och rättsväsendet i övrigt har på många förtjänstfulla sätt försökt utveckla olika metoder för att slå tillbaka mot utvecklingen av organiserad brottslighet i vårt land. Vi som lagstiftare har försökt att hänga med i denna utveckling genom att skapa fler verktyg som gör kampen mot brottsligheten lättare, samtidigt som vitala värden som värnandet om individers integritet och frihet naturligtvis måste beaktas noga i denna process.
En del av dessa nya lagregler har lett till möjlighet för nya metoder varav vissa har varit mera effektiva än andra. En hittills underskattad strategi har varit att slå just mot den grundläggande kärnan i varför fenomenet grov organiserad brottslighet uppstår – att skapa stora ekonomiska tillgångar. Har man svårare att behålla vinningen av sin kriminalitet, så minskar motivation och intresse att ägna sig åt sådan verksamhet. Förutom att detta kan motverka en fortsatt uppbyggnad av enorma svarta pengar i omlopp, så har det också det goda med sig att de motverkar rekryteringen av människor in i denna typ av både mycket skadlig och mycket farlig brottslighet.
Glädjande då att notera att finanspolisen inom Rikskriminalen i årsrapporten för 2012 noterar att man haft ett betydligt större fokus än tidigare på att identifiera och återta det som kallas ”brottsvinster”. Genom detta arbete har över 2 miljarder kronor av kriminella tillgångar kunnat förverkas under 2012. Detta arbete är således framgångsrikt, men är fortfarande begränsat i sin fulla potential i bland annat det att identifikation och säkring av kriminella tillgångar, särskilt de som den organiserade brottsligheten genererat och förfogar över, kräver mycket speciell sakkunskap på många olika områden. Sådan sakkunskap utvecklas bland annat genom så kallade ”tillgångsutredningar”. Under 2012 gjordes runt 20 mer omfattande sådana tillgångsutredningar, men med tanke på den stora potentialen mer kunskap på området kan ge för att motverka brottsligheten så bör en översyn av bättre möjlighet att intensifiera detta arbete inom Rikskriminalpolisens verksamhet ske. Därtill har finanspolisen i sin senaste årsskrift konstaterat att medarbetare i organisationen nu har en ökad medvetenhet om att identifiera tillgångar redan initialt i utredningar.
Det finns också ett stort intresse att lära sig mer om hur detta ska gå till enligt finanspolisens chef Stefan Kronqvist. Det kan även behövas omfattande utbildningsinsatser till olika yrkeskategorier inom rättsväsendet för att dessa ska kunna vara bättre behjälpliga med att identifiera hur ekonomiska tillgångar skapas och transfereras inom organiserad brottslighet samt var sådant kapital till slut står att finna. Det finns därför skäl till att en översyn även bör beakta hur kunskapsöverföringen av de metoder som används i det brottsbekämpande arbetet kan underlättas inom rättsväsendet.