Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att motverka bluffakturor till privatpersoner och företag.
Motivering
Tyvärr har det blivit allt vanligare att kriminella företag pressar ut betydande summor från såväl privatpersoner som företag genom bluffakturor och inkassokrav. Ibland kan en bluffaktura gå så långt som till ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Inkassoföretag har i denna kontext ett stort ansvar att inte åta sig uppdrag från oseriösa aktörer och det finns också exempel där inkassoföretag faktiskt avbrutit samarbetet. Branschorganisationen Svensk Handel får dagligen in uppemot 100 klagomål från sina medlemmar, särskilt på sommaren. Bluffakturor är dessvärre numer ett av de vanligaste brott som småföretagare utsätts för. Under första halvåret 2013 inkom nästan 8 400 anmälningar om falska fakturor, vilket är den högsta noteringen sedan Brå började föra statistik 2004. Ökningen i år är ett bakslag efter fjolårets minskande trend varför frågan tyvärr måste aktualiseras ånyo.
Trots att lagens långa arm tar fast en del så hittar de kriminella hela tiden nya offer för sina falska fakturor. Det kan röra sig om sommarstugeägare som fått falska telefonfakturor, bostadsrättsinnehavare som luras att gå med i icke-existerande intresseorganisationer eller personer som faktureras för t ex en påhittad pensionsrådgivning. Dock är problemet särskilt omfattande för småföretagare. Inte minst på sommaren så ökar antalet bluffakturor till företag då man försöker utnyttja att vd:n eller ekonomichefen är på semester.
Både företag och privatpersoner som drabbas av bluffakturor upplever ofta att språket är direkt hotfullt från de oseriösa företag som ligger bakom fakturorna. En del bluffmakare ringer upp en företagare och bandar samtalet som sedan klipps ihop; detsamma sker även med skriftliga avtal som det klipps och klistras i. Ofta hotar blufföretagen sedan med betalningsförelägganden, många blir skrämda till att betala då man vill undvika betalningsanmärkningar. Därmed finns sannolikt även ett stort mörkertal då man betalar för att slippa ytterligare problem.
Dessvärre läggs många polisanmälningar om bluffakturor också ner. Inte nog med att de kriminella ofta kommer undan, så gör kostnaderna och den tid som går åt för att bestrida bluffakturor att en del företag riskerar att gå under.
Nya bestämmelser har gjort det lättare att få bort felaktiga uppgifter från Kronofogdemyndighetens register för att ge ett ökat skydd för dem som drabbas av bluffakturor. Svensk Handel har upprättat en varningslista och råd om hur man ska agera ifall man drabbas. Detta är positivt. Men när det gäller privatpersoner så måste en betalningsanmärkning fastställas av ansvarig myndighet, medan företag kan få en betalningsanmärkning redan när Kronofogdemyndigheten registrerar en ansökan om betalningsföreläggande.
Det är önskvärt att det blir tydligare att den som skickar ut en bluffaktura gör sig skyldig till brott och kan polisanmälas samt att den drabbade kan framställa skadeståndsanspråk. Men då måste fler polisanmälningar leda till åtal och straffen för bedrägeri skärpas. Bedrägeribrotten bör prioriteras tydligare i polisens arbete och samarbetet mellan landets olika polismyndigheter bör stärkas då många bedrägerier är landsomfattande.
Möjligheten att stärka företagens skydd mot bluffakturor och att prioritera arbetet med att lagföra de som sysslar med falska fakturor bör därför om möjligt ses över.