Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler synliga poliser och lokala poliskontor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser mot ungdomsbrottsligheten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stimulera kommuners och föreningars engagemang för att öka tryggheten i lokalsamhället.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att investera i miljonprogramsområdena.1
1 Yrkande 4 hänvisat till CU.
Stockholm är en av världens vackraste städer, men för att även vara en plats där människor vill rota sig och låta sina barn växa upp behöver Stockholm bli en trygg storstad. Att känna sig säker där man bor och på väg till eller från hemmet borde vara en självklarhet.
Dessvärre upplever många en oro för att utsättas för brott. Flera av Stockholms invånare uppger att de oroar sig i bostadsområdet efter mörkrets inbrott och över att någon närstående ska utsättas för brott. Det har också visat sig vara stora skillnader mellan olika grupper och var man bor. Långt färre människor som bor i hyresrätt än som bor i villa anser att de kan lita på människorna i det egna bostadsområdet.
Bland äldre människor är det vanligt att känna otrygghet och på grund av det välja att inte gå ut. Nästan hälften av kvinnorna som är 65 år eller äldre känner sådan rädsla medan bara var femte man i samma ålder har motsvarande känsla. Av de kvinnor som bor i hyresrätt är det mer än hälften som avstår från att gå ut till följd av otrygghet. Att också unga ofta upplever en otrygghet på kvällar och helger är inte acceptabelt.
Vi socialdemokrater vill ha ett tryggt och säkert Stockholm. Oroligheter i förorterna är ett tecken på att samhällets stöd och polisens prioriteringar och organisation inte fungerar tillfredsställande. Att förhindra brottslighet, oavsett hur den ser ut, vilket ursprung den har eller vilka former den tar bör prioriteras.
Polisen och rättsväsendet måste kunna leva upp till att snabbt göra insatser där människor känner otrygghet. Målet är tydligt – färre brott ska begås och fler brott klaras upp. Fler och synliga poliser är en central del för att skapa trygghet. Därför är det viktigt att resurserna går dit där behoven är störst. Det behövs fler lokala poliskontor för att göra polisen mer synlig i lokalsamhällena.
För att minska ungdomsbrottsligheten är det avgörande att samhället kan erbjuda tydliga alternativa livsvägar, och i detta arbete har skolan, föreningslivet och idrottsrörelsen en central roll. Kampen mot ungdomsbrottslighet borde därför stå högre på den politiska dagordningen. Nyrekryteringen till ungdomsgäng måste vara en prioriterad fråga. Unga lagöverträdare ska mötas av tidiga och tydliga reaktioner från vuxenvärlden samtidigt som tidiga stödinsatser måste till.
För att öka tryggheten i bostadsområden och förortskommuner behövs det fler aktiva föräldrar och föreningar som deltar i nattvandringar. Det behövs också insatser från kommunerna i form av fältassistenter som rör sig bland ungdomar, som på ett tidigt stadium kan upptäcka exempelvis gängbildningar. Kommunerna behöver öka sitt ansvar för att skapa mötesplatser och ge möjlighet till fritidsverksamhet i form av traditionella fritidsgårdar så att ungdomar känner att de har någonstans att vara, i närheten av det egna bostadsområdet, på kvällar och helger. Ett bra föreningsliv som riktar sig till ungdomar inom olika områden, till exempel idrott, främjar den sociala samvaron under ordnade former. Det behövs verksamheter som är tillgängliga när ungdomarna mest behöver dem.
Tillsammans med fler trygghetsvärdar i city och på de mest trafikerade tunnelbane- och pendeltågsstationerna på kvällar och helger skulle detta bidra till ökad trygghet. Erfarenheterna från Fryshuset och från andra kommuner visar tydligt att en hög vuxennärvaro på bussar, tunnelbanor och pendeltåg på kvällar och helger ökar tryggheten. Samhället behöver därför stimulera kommuner och föreningar att delta och göra mer för att öka tryggheten i lokalsamhället.
För att känna trygghet i sitt närområde krävs även insatser i den fysiska miljön. Många bostadsområden brister i trygghetsskapande planering, inte minst bostäder som uppfördes genom det så kallade miljonprogrammet. Mörka parker och gångtunnlar är exempel på platser som gör att människor känner rädsla och upplever otrygghet. Det behövs investeringar i miljonprogrammen för att göra vardagen tryggare genom att bland annat bygga bort otrygga platser, vidta åtgärder mot skadegörelse och skapa bättre belysning av gator och gångvägar, joggingspår och grönområden.