Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att polisen vid efterlysningar till allmänheten med hjälp av gärningsmannabeskrivningar inte får censurera information om gärningsmannens utseende eller ursprung.
Det finns situationer när polisen inte går ut med information till allmänheten om misstänkta gärningsmän. Situationer när sådan information skulle kunna störa en förundersökning och eventuellt varna eftersökta gärningsmän som t.ex. skulle kunna fly utomlands eller undanröja bevis.
Det finns också situationer när polisen direkt går ut med signalement på gärningsmän till allmänheten i hopp om att tips eller information om de eftersökta så snabbt som möjligt skall kunna leda till ett gripande eller åtminstone till ökad vaksamhet. I vissa av dessa fall utelämnas viktig information om gärningsmännen i rädsla för att bryta mot politiskt korrekta normer och bli föremål för anklagelser om rasism.
Härunder ges ett exempel om ett rån i Hässelby Strand:
En matbutik som rånats av en ensam gärningsman beväpnad med en yxa…Gärningsmannen beskrivs som en ca 170 cm lång man med normal kroppsbyggnad och iklädd en ljusgrön munkjacka.
Gärningsmannen beskrivs men något elementärt och kanske det mest uppenbara signalementet utelämnas dock – nämligen: offrets utseende och ursprung.
Denna rädsla som får polisen att utelämna viktiga signalement är inte ogrundad. När t.ex. Globen närpolis skickade ut informationsmaterial till grannsamverkansföreningar om ligor som härjade med ursprung från vissa specifika världsdelar var inte medierna långsamma att uppmärksamma detta. Man rubricerade detta som att polisen spridde fördomar trots att gärningsmannabeskrivningarna var sanningsenliga. Snabbt blev polisen tvungna att urskulda sig efter tillrättavisningen.1
Jag menar att polisens huvuduppgift är att gripa gärningsmän och skydda samhället ifrån grovt kriminella. Vid efterlysningar, som ju syftar till att allmänheten ska hjälpa polisen, ska polisen ej censurera signalement för att vara medierna eller andra intressen till lags.
Den svenska polisen bör följa våra nordiska grannländers poliskårers exempel och även gå ut med gärningsmannens utseende och ursprung när vittnesmål medger detta.2
Polisen i Sverige måste visa att den likt polisen i våra grannländer först och främst vill gripa eftersökta gärningsmän utan hänsyn till politiskt korrekta normer. För varje dag olisen fortsätter att utelämna signalement för vissa grupper av gärningsmän kommer fler offer att utsättas för brott i onödan. Det är därför av största vikt att regeringen sänder ut tydliga signaler till polisen om att signalement rörande gärningsmännens utseende och ursprung aldrig får censureras bort när övriga signalement meddelas till allmänheten.
| [1] | http://www.direktpress.se/tidningenliljeholmenalvsjo/Nyheter/Polisens-infoblad-sprider-fordomar/. |
| [2] | Se t.ex. norska polisens arbete i rapporten Voldtekt i Oslo 2007 från Oslos polisdistrikt. |