Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda en översyn av vittnesskyddet.
I samband med den stora Södertäljerättegången har frågan om vittnesskydd diskuterats. I denna debatt har det framkommit kritik angående svårigheter med samhällets skyddsnät för de personer som vågar framträda som vittnen i rättegångar och därefter utsatts för stora påtryckningar och hot och därför är i behov av samhällets skydd.
Dessa människor har tagit ett stort steg när de har ställt upp som vittnen trots att detta ibland leder till att de måste ge upp sin bostad, flytta till okänd ort och inte längre kan umgås med sina vänner. Dom är värda samhällets fulla stöd.
Enligt polisen är det idag svårt att få kommuner att ställa upp för att ta emot personer som får vittnesskydd. Problemet är att polisen ska stå för skyddet och kommunerna för kostnaden. Polisen har ingen budget att hjälpa och kommunen har varken kunskap eller möjlighet att skydda någon.
Enligt samordnaren för personskydd vid polisen är det inte utrett vilket ansvar kommun respektive polis har och samordnaren har själv varit med om att diskutera skyddsfrågor med både höga kommunchefer, länsstyrelser och Socialstyrelsen för att hitta lösningar.
Det kan också vara skillnad på vilka skyddspersoner det handlar om. Det är lättare att få personskydd för kvinnor och barn än män.
För att lösa problematiken efterlyses rekommendationer från Socialstyrelsen för att skapa tydliga riktlinjer i frågan.