Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett förbud mot identitetskapningar.
Mycket har hänt i världen de senaste decennierna. Internet och all den elektroniska utvecklingen går betydligt fortare än lagstiftningen hänger med. På senare tid har rättsväsendet börjat få upp ögonen för förtal på internet och ett par s.k. instagrammål har växt uppmärksamhet och fått fällande domar. Det har då främst handlat om förtal.
Det finns dock andra problem som fortfarande är helt oreglerade. Det är fullt möjligt att utge sig för att vara en annan fysisk person och agera i dennes ställa på exempelvis sociala medier. Detta kan få stor spridning och skapa mycket problem för den drabbade.
Den drabbade upplever sig utsatt för ett brott och rimligtvis borde lagstiftningen också förändras så att det också blir fallet.
Förutom de som får sina identiteter kapade på internet finns också runt 65 000 personer 2012 som led direkt ekonomisk skada av att få sin identitet kapad. Skadorna uppgick, förutom det stora mänskliga lidandet, till närmare 3 miljarder.
Stulna identiteter har blivit den vanligaste typen av bedrägeribrott. Det vanligaste är att identitetskaparna beställer varor på internet i offrets identitet. Straffvärdet är relativt lågt och risken för upptäckt är relativt liten. Att göra identitetskapningen i sig straffbar skulle öka på straffvärdet och förhoppningsvis också skapa ett förebyggande arbete hos myndigheter och företag. Att inte lättvindigt ge ut lagfarter, abonnemang och kreditkort skulle minska samhällskostnaderna och minska lidandet avsevärt.