Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att rättsväsendet och psykiatrin ska använda evidensbaserade och välbeprövade riskbedömningsinstrument för att bedöma risken för framtida våld i nära relationer.
Våld i nära relationer kan se olika ut, men oftast är det kvinnor som drabbas. Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem, och ett allvarligt hot mot kvinnors trygghet och hälsa.
Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande problem som berör hela samhället. En majoritet av det våld som riktas mot kvinnor sker i hemmet och utövas av en partner eller expartner. Våld förekommer i alla typer av parrelationer, oavsett parternas sexualitet och könsidentitet.
Våld i nära relationer är ett mycket komplext problem som många gånger kännetecknas av att det pågår systematiskt under en längre tidsperiod. Det pågår en psykologisk nedbrytning av den som är utsatt. Utsattheten för offret är stor. Personer som döms ska erbjudas bästa möjliga behandling för att försöka förhindra att brottet upprepas. Det är också viktigt att de som ännu inte dömts, men som har ett våldsamt beteende har möjlighet att få behandling.
Att så många som 17–20 kvinnor varje år mördas av män de har eller tidigare har haft nära relationer till är ett misslyckande från samhällets sida. Kvinnorna har sökt hjälp för att de känt sig hotade. Men bedömningarna av hotets omfattning och karaktär har missbedömts. Vi måste bli bättre på att se till att utarbeta och alltid följa evidensbaserade och välbeprövade riskbedömningsinstrument för att bedöma risken för framtida våld i nära relationer för att i större utsträckning än idag skydda de kvinnor som söker hjälp.