Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att kriminalisera s.k. eftersupande.
I en tidningsartikel kan följande läsas:
”En man som greps med 1,96 promille hävdar att han druckit först efter att hans vingliga färd avbrutits – 60 centiliter sprit på en minut. Vittnen hade följt efter mannen på håll och körde fram när bilen stannade. Medan de väntade på polis lämnades mannen utan uppsikt i en minut och det är då han hävdar att han druckit. Mannen var så full att han föll ihop när polisen kom. Men eftersom man inte kan utesluta att mannen druckit någon klunk på den korta tiden ingen höll ett öga på honom, anser tingsrätten inte heller att det går att säga hur påverkad han var när han körde. Därför frias mannen.”
Det ankommer inte på någon utomstående att värdera om mannens berättelse var korrekt eller ej och inte heller att ifrågasätta rättens kompetens. Däremot är det anstötligt för det allmänna rättsmedvetandet att ansvar för ett eventuellt rattfylleribrott kan undandras genom att hävda att man druckit efter bilkörningen, så kallat ”eftersupande”.
Mot den bakgrunden bör övervägas att kriminalisera så kallat ”eftersupande” dvs att göra det straffbart att dricka alkohol efter en bilolycka eller i avvaktan på att tillkallad polis anländer.