Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår i tabellen i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förbandsverksamheten och soldaternas villkor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om internationella insatser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om effektivisering av krisberedskapsorganisationen och MSB.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening en tredje gång vad som anförs i motionen om att det särskilda organisationsstödet för frivilligorganisationer bör återinföras.
Den nya personalförsörjningen drevs igenom i riksdagen med bara några få rösters övervikt. Man gjorde inte en blocköverskridande överenskommelse eller de nödvändiga analyserna, inklusive de ekonomiska, innan beslutet fattades. Vi socialdemokrater var kritiska till avskaffandet av den allmänna värnplikten. Den situation som nu har skapats, med väldigt många förändringsprocesser samtidigt, skapar turbulens och oreda i organisationen. Den rätta stabiliteten finns inte i dag. Det är ett nytt system och en oerhört stor omställning. Detta handlar ytterst om nationens trovärdighet ur försvars- och säkerhetssynpunkt. Den organisation som nu ska upprättas ska omfatta 9 200 s.k. kontraktssoldater och 6 900 yrkessoldater. Det finns stora brister både när det gäller heltidskontrakterade yrkessoldater och tidvis anställda. När det gäller de heltidsanställda soldaterna är det stora problemet idag avhoppen, vilka enligt Försvarsmakten uppgår till ungefär 20 %. Detta skapar nya utmaningar för rekryterings- övnings- och utbildningsverksamheten. Självfallet leder till också till en ekonomisk belastning. Det finnas skälig anledning att ifrågasätta om den nya insatsorganisationen går att genomföra enligt ursprunglig planering. När det gäller de tidvis anställda soldaterna är grundproblemet svårigheten att rekrytera. Därför är det nu än mer viktigt att verkställa den överenskommelse som fattades mellan partierna i samband med riksdagens behandling av regler för tidvis anställda soldater. Det innebär en översyn av löner, premier, försäkringar och sociala villkor för soldaterna inom försvarsmakten. Det bör också finnas en öppenhet för förändringar i systemet som kan underlätta rekryteringen av soldater. För att bidra till ökad stabilitet i personalförsörjningen tillför vi området en mindre anslagsökning.
Försvarsmakten har avgörande problem med den långsiktiga materielplaneringen. Det finns stora behov samtidigt som avgörande ekonomiska problem präglar den långsiktiga planeringen. Om kvaliteten på materiel inom samtliga vapenslag ska kunna upprätthållas krävs en tydlig insikt om sakernas tillstånd. Det krävs tydliga och väl motiverade prioriteringar. Nya projekt bör inte tillföras utan att finansieringen är löst. Exemplet med JAS Gripen som ej är fullt ut finansierad är inte acceptabelt. Såväl den ekonomiska strategin och prioriteringarna som det långsiktiga djupet måste utvecklas. Regeringen har här ett stort ansvar. Som en tydlig markering om det allvarliga i situationen förordar vi i detta läge en mindre anslagsökning på detta område.
Från Socialdemokraternas sida anser vi att de internationella insatserna är viktiga. Sverige ska som nation vara beredd att delta tillsammans med andra länder i operationer som syftar till gemensam säkerhet och fred. Vårt engagemang är långsiktigt och tydligt på denna punkt. Som läget ser ut i nuläget kan vi konstatera att vi står inför en nedtrappning i flera av de operationer vi deltar i. Under föregående år noterade vi att kontot för internationella insatser var överbudgeterat i förhållande till behovet. Vi förordade då en besparing på 300 miljoner kronor som nu regeringen accepterat i budgetpropositionen för 2014. Samtidigt avvecklas Kosovomissionen och engagemanget i Afghanistan trappas ned. Situationer då missioner behövs kan dock uppstå och nya åtaganden kan bli aktuella. Vi förordar dessutom ett ökat svenskt engagemang i FN:s fredsbevarande operationer. Mycket talar dock för att den ekonomiska ram som föreslås för internationella insatser inte kommer att tas i anspråk. Vi förordar därför en lägesavstämning av den ekonomiska situationen vid halvårsskiftet 2014. Om ett överskott för verksamheten på helår bedöms föreligga ska ekonomiska medel överföras till materielanslaget.
Krisberedskapen är en angelägenhet för hela samhället, inte bara för staten. Organisation och system för samverkan, övning och utbildning inom krisberedskapsområdet har byggts upp under ett antal år och verksamheten har expanderat. Vi föreslår att anslaget 2:4 krisberedskap reduceras med 100 miljoner kronor. Vi föreslår också att anslaget 2:7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap reduceras med 100 miljoner kronor. Dessa båda anslagsposter omsluter idag sammanlagt drygt 2 miljarder kronor. Verksamheten utgör en del av de samlade åtgärder som byggs upp med samverkanspartners inom såväl näringsliv som annan offentlig förvaltning. Även inom detta område finns det utrymme för både rationalisering som effektivisering. Verksamheten bör utsättas för ett mindre rationaliserings- och omvandlingstryck för att stimulera fram tydligare prioriteringar inom respektive anslagsområde.
Riksdagen har vid två tillfällen tillkännagivit att det särskilda organisationsstödet för frivilliga organisationer bör återinföras. Regeringen har nu valt att inte gå riksdagen till mötes på denna punkt. Man hänvisar till en utredning om att organisationsstödet inte förändrats nämnvärt. Vår syn är att riksdagens beslut ska respekteras så att en långsiktig negativ utveckling inte riskerar att bli utfallet genom den av regeringen förordade organisationen. Vi förordar således att det i riksdagen genom två tillkännagivanden fattade beslutet respekteras av regeringen.