Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förslaget om nystartszoner och nedsättning av arbetsgivaravgifter i dessa zoner bör avslås.
Den borgerliga regeringen och de borgerliga partierna är pressade i jobbfrågan. Under andra kvartalet 2013 var 452 000 personer arbetslösa. Arbetslösheten uppgick till 8,7 procent av arbetskraften. Ingen prognosmakare tror på drastiskt minskande arbetslöshet med nuvarande ekonomisk politik. Arbetslösheten i Sverige är högre än i jämförbara länder. Regeringens enda instrument och lösning för att bekämpa arbetslösheten tycks vara fler och nya skattesänkningar.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2014 utlovat ett förslag om så kallade nystartszoner. Förslaget, som det hitintills har presenterats, innebär att företag i utsatta områden får kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter om en fjärdedel av personalen bor inom zonen.
Vi socialdemokrater tror inte på nystartszoner med nya särregler för skatter och arbetsgivaravgifter. Forskning och tidigare erfarenheter visar att sådana zoner är en dyr och ineffektiv politisk reform som på längre sikt kan leda till en mer skiktad och segregerad arbetsmarknad.
Till detta skall läggas att en sådan reform får negativa effekter på ett redan svårt sargat skattesystem. Målen när ”århundradets skattereform” genomfördes var att ersätta ett lapptäcke med ett likformigt och transparent system. Dryga 20 år efter reformen blickar vi åter ut över ett lapptäcke och i takt med att likformigheten slagits sönder har nya möjligheter för skatteplanering och fusk uppenbarat sig. Nystartszoner skulle utgöra ännu ett steg på den vägen.
En grundläggande kritik av nystartszonerna, som också funnits utomlands, är att det är svårt att urskilja om de genererar nya jobb eller bara leder till omflyttning av jobb. Dessutom uppkommer snedvridningar av konkurrensförhållandena mellan likartade företag som ligger inom respektive utanför zonerna. Att en viss andel av de anställda ska bo inom zonen för att nedsättningen skall gälla blir också styrande för rekryteringen av arbetskraften.
Konstruktionen med nystartszoner riskerar dessutom att låsa in människor med invandrarbakgrund som söker jobb i vissa områden där de redan bor och utgör en hög andel av de boende, en inlåsningseffekt som inte främjar integrationen utan snarare riskerar att öka segregationen.
Nystartszoner har ända sedan 1980-talet prövats i Storbritannien, USA och Frankrike utan några överväldigande resultat ifråga om att bekämpa arbetslöshet och utanförskap. Att Sverige nu också ska genomföra något sådant tyder på desperation hos regeringen.
Förslaget om nystartszoner och nedsättning av arbetsgivaravgifter i dessa zoner bör mot bakgrund av mina presenterade argument avslås av riksdagen.