SD100

12.18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 105

Förslag till riksdagsbeslut

Hela Sveriges parti

2.1 Nyheter

2.1.1 Jämställdhet

Det är Sverigedemokraternas uppfattning att den svenska jämställdhetsdebatten ofta hamnat fel och tagit felaktiga utgångspunkter. Alltför stort fokus har lagts vid enskilda symbolfrågor som endast berör en liten andel av landets kvinnor samtidigt som många av de frågor som på allvar berör en stor andel av landets kvinnor i deras vardag har hamnat i skymundan. Så länge det är ett resultat av fria val och så länge det finns en tydlig möjlighet att avvika från normen ser Sverigedemokraterna det inte som ett problem att gruppen män och gruppen kvinnor inte gör exakt samma saker på exakt samma sätt. Vår uppfattning är att politikens roll bör vara att upprätthålla valfrihet och likhet inför lagen och att försöka underlätta tillvaron för såväl män som kvinnor i de livssituationer som de själva valt. Politikens roll bör således inte vara att genom statliga propåer och sanktioner försöka styra män och kvinnor att bete sig på ett sätt som de styrande önskar.

Att kvinnor i högre utsträckning än män väljer att arbeta inom offentlig sektor utgör inte nödvändigtvis ett problem. Att arbetsvillkoren och arbetsmiljön inom den offentliga sektorn ofta är sämre än inom den privata sektorn och att detta drabbar kvinnor särskilt hårt, är däremot ett stort problem.

Drygt 100 000 anställda inom den offentliga sektorn, varav lejonparten återfinns hos kommunerna, arbetar idag deltid trots att de hellre skulle vilja arbeta heltid.¹ Detta är såklart ett problem för såväl män som kvinnor, men eftersom huvuddelen av dessa drygt 100 000 deltidsanställda utgörs av kvinnor bör det betraktas som ett allvarligt jämställdhetsproblem. Det faktum att deltidsjobb är mer vanligt förekommande hos kvinnor än män (ungefär var tredje kvinna jobbar deltid, men bara var tionde man) riskerar att leda till sämre löneutveckling, sämre karriärmöjligheter och lägre framtida pension.

Att erbjuda alla deltidsanställda möjlighet till heltid inom hela den offentliga sektorn skulle medföra en offentligfinansiell kostnad på 5,9 miljarder kronor. Det skulle då skapa omkring 25 000 nya helårsarbetskrafter inom vården, skolan och omsorgen, vilket kan jämföras med regeringens sänkta krogmoms som kostade ungefär lika mycket och antas ha skapat som högst omkring 3 000 nya jobb.

Sverigedemokraterna vill i och med denna budgetmotion skapa möjlighet till heltid för samtliga anställda inom den offentliga sektorn.

I första hand vill vi åstadkomma detta genom ett stimulansbidrag, men skulle detta inte visa sig tillräckligt är vi beredda att överväga lagstiftning.

Vi vill också utöka rätten till deltid, förbättra arbetsmiljön inom den offentliga sektorn, samt införa tydligare karriärvägar och stimulera kompetensutveckling, vilket borgar för högre lönenivåer.

2.1.2 Infrastruktur

Sverigedemokraterna gör i årets budget en kraftig upprustning och utbyggnad av transportinfrastrukturen i landet. Vi föreslår att Malmbanan byggs ut till dubbelspår i de avsnitt där Trafikverkets kapacitetsutredning bedömt behoven vara som allra störst, det vill säga sträckan Kiruna–Riksgränsen samt sträckan Luleå–Boden. Malmbanan är idag kraftigt belastad och en utbyggnad till dubbelspår har klart positiva effekter för gruvnäringen och för hela regionen. Projektet väntas kosta 13 miljarder kronor, ta sex år att bygga med planerad byggstart år 2017.

Avseende vägutbyggnader prioriteras en tidigareläggning av utbyggnaden av E20 till fyrfilig motorväg. I synnerhet i Västra Götalandsregionen är stora delar idag inte motorväg. Dessa avsnitt är oacceptabelt olycksbelastade. E20 förbinder därtill rikets två största städer.

Vi inför även en marknadsanpassad pott avsedd för investeringar i transportinfrastruktur. Syftet är att i ett mycket tidigt skede kunna iscensätta byggnationer och undanröja flaskhalsar som förhindrar olika typer av investeringar. Potten föreslås motsvara 2 procent av hela utgiftsområde 22 – Kommunikationer.

2.1.3 Sänkt elskatt

Många villahushåll måste idag lägga en stor del av sin disponibla inkomst på el. Sverigedemokraternas bedömning är att elpriserna överlag är för höga och bör sänkas. Vi sänker därför energiskatten på el för samtliga hushåll i landet med motsvarande 10 öre per kWh.

För en normalvilla med en förbrukning om 25 000 kWh/år skulle detta medföra en nettobesparing på drygt 200 kronor per månad.

2.1.4 Sänkta socialavgifter för småföretag

Sverigedemokraterna föreslog redan i förra årets budget ett socialavgiftsavdrag, med fokus på småföretagen. Reformen antogs ha mycket goda effekter på sysselsättningen eftersom 4 av 5 nya jobb har skapats just hos de mindre företagen. Vi utökar nu denna satsning, från 15 till totalt 20 miljarder kronor.

2.1.5 Förbättrad arbetsmiljö

Sverigedemokraterna ser med oro på hur den generella arbetsmiljön har försämrats den senaste tiden. Detta tar sig uttryck i såväl ökad stress som hot, våld, olyckor och tillbud. Vi kritiserar regeringens nedskärningar av Arbetsmiljöverket samt deras indragna stöd till fackförbund för utbildning och fortbildning av bland annat skyddsombud.

I denna budget föreslår vi därför ett återställande av Arbetsmiljöverkets anslag till 2006 års nivåer, justerade för inflation. Vi återinför det generella stödet till fortbildning av skyddsombud samt inför ett stöd till fackförbund för utbildning mot mobbning och trakasserier på arbetsplatserna. Samtidigt inför vi ett helt nytt kunskapscentrum, där syftet är att samla kunskap om samt forska kring en förbättrad arbetsmiljö.

2.1.6 Renovering av skollokaler

Många av landets skolor lider av dåliga inomhusmiljöer, vilket är ett problem för såväl lärare som elever. Dessa problem kan vara exempelvis fukt, dålig luftkvalitet, flimmerbelysning, akustikproblem eller stor risk för legionella. I en rapport från Boverket och Energimyndigheten uppskattades upprustningsbehovet till omkring 5 miljarder kronor.

Sverigedemokraterna vill att staten tar ett större ansvar för landets skollokaler, och öronmärker en satsning på motsvarande hälften av det totala behovet, givet att kommunerna själva skjuter till den återstående hälften.

2.2 Viktigaste satsningarna

2.2.1 Ett Sverige med riktiga jobb

Sverigedemokraterna är ett modernt arbetarparti. Vi saknar de ideologiska låsningar som finns hos socialistiska och borgerliga partier.

Det ska vara lönsamt att arbeta. Vi inför ett femte steg i jobbskatteavdraget som ger 196 kronor netto mer i plånboken per månad för exempelvis en undersköterska.

Det ska vara enkelt att anställa. Vi inför ett arbetsgivaravdrag motsvarande en halvtidstjänst, som drastiskt minskar kostnaderna för småföretagen. Samtidigt lindrar vi sjuklöneansvaret och tar helt bort sjuklönekostnaden för ett genomsnittligt företag med upp till 10 anställda. Vi utökar också antalet undantag i turordningsreglerna.

Vi satsar mer på yrkesinriktade utbildningar, inrättar 10 000 nya platser på komvux och på Myndigheten för yrkeshögskolan samt inför riktiga lärlingsjobb där arbetsgivare helt slipper arbetsgivaravgifter.

2.2.2 En stark landsbygd

Vi tror på en stark och levande landsbygd. Det finns en otrolig potential ute på landsbygden för jobbskapande och tillväxt. Med vårt förslag om ett Landsbygdslyft skapar vi förutsättningar för 25 000 nya jobb på Sveriges landsbygd, där över 1,4 miljoner svenskar bor och verkar.

Vi investerar kraftigt i infrastruktur, med fokus på en rejäl upprustning av Malmbanan, Inlandsbanan och tvärbanorna. Vi satsar på utbildningar åt de näringar som trivs bäst på landsbygden – skogen, gruvorna samt turism och besöksnäringen. Vi investerar i vattenbruk och fiskeodlingar för att öka produktionen av matfisk.

Vi vill värna jordbruket genom att reformera lagen om offentlig upphandling så att det blir möjligt för kommuner att upphandla närproducerat, samtidigt som vi vill hindra import av produkter som inte lever upp till intentionerna i det svenska djurskyddet. Vi ökar återbetalningen av dieselskatt. Vi vill även öppna upp för gårdsförsäljning av alkohol samt införa skattefri försäljning av vissa produkter upp till en viss nivå.

	2014	2015	2016	2017
Skogs-, jord- och fiskebruk	1 055	1 485	1 685	1 885
Kommunikationer	1 460	1 960	2 460	4 227
Utbildning	185	215	245	275
Kulturmiljövård	175	175	175	175
Upprustad försvarsmakt	1 000	2 000	3 000	4 000
Höjd milersättning	1 100	1 100	1 100	1 000
Turism och besöksnäring	110	140	170	200
Ökad finansiering EU:s landsbygdsprogram	371	371	371	371
Övrigt	70	100	130	160
Totalt	5 526	7 546	9 336	12 293	34 701

2.2.3 En human flyktingpolitik

Med Sverigedemokraternas flyktingpolitik skulle fler barn få gå i skolan, fler människor på flykt skulle kunna äta sig mätta och fler liv skulle kunna räddas.

Vi möjliggör riktig flyktinghjälp genom att fokusera våra begränsade resurser till flyktingländernas närområden. Dels är det där de mest utsatta flyktingarna finns, dels gör också varje enskild krona mer nytta. Inte minst i Syrien skulle UNHCR kunna göra väldigt mycket nytta med mer resurser.

Med en ansvarsfull invandringspolitik och ett ökat fokus på kris- och katastrofbistånd kan vi bättre hjälpa de som har det allra svårast.

2.2.4 En värdig ålderdom

Äldrefrågor handlar lika mycket om praktisk politik som om hur man ser på värdet av äldre människor. Vi sverigedemokrater vill stärka de äldres status i samhället.

Vi sänker kraftigt skatten för pensionärer. Varje pensionär får motsvarande 417 kronor per månad i ökad nettoinkomst.

Vi höjer garantipensionerna för att hjälpa de pensionärer som inte förvärvsarbetat på den ordinarie arbetsmarknaden. En ogift garantipensionär får höjd pension med motsvarande 790 kronor per månad brutto.

Vi satsar också på fler äldreboenden, utökad personalbemanning, starkare anhörigstöd och bättre mat.

2.2.5 EU-kritisk politik

Sverigedemokraterna ser med stor oro på maktförskjutningen till Bryssel. För varje år skickas alltmer beslutanderätt från Sverige till en EU-apparat utan insyn och folklig förankring. Det EU vi har idag är inte det svenskarna röstade ja till 1994. Sverige är idag en av de största nettobetalarna inom unionen och under 2013 betalar svenska skattebetalare drygt 37 miljarder kronor i medlemsavgift.

Sverigedemokraterna vill i grunden omförhandla avtalen som binder oss till EU. Den fria rörligheten, den inre marknaden och EES där även Norge och Island är medlemmar har på flera sätt varit bra för oss – våra företag får ta del av en stor marknad där de kan sälja sina varor och tjänster. Överföringen av politisk, ekonomisk och juridisk makt vänder vi oss dock kraftigt emot. Flera av euroländerna är idag att betrakta som de facto protektorat, utan möjlighet att styra över vare sig penning- eller finanspolitik.

När avtalen för det svenska medlemskapet har omförhandlats vill vi, precis som regeringen i Storbritannien lovat britterna, låta det svenska folket ta ställning till medlemskapet i en folkomröstning.

2.2.6 En ordentlig skola

För oss är det en självklarhet att man oberoende av var man bor ska erbjudas en bra utbildning. Genom att låta staten ansvara för skolan kan vi påbörja vägen mot en rättvis och likvärdig skolgång där lärarnas status en gång för alla kan höjas.

Vi vill stoppa den så kallade avknoppningen av skolor där man i vissa fall slumpat bort skattebetalarnas och medborgarnas tillgångar. Vi vill också förhindra uttag av vinst i friskolor.

Vi avvisar regeringens tidigare aviserade och till viss del genomförda sparbeting på gymnasieskolan. Vi satsar mer på kunskaper i svenska språket, bättre studievägledning, bättre skolmat samt på ordning, reda och studiero i klassrummen.

2.2.7 Krafttag mot brottsligheten

Sverigedemokraterna är ett trygghetsparti. Man ska kunna känna sig trygg i arbetslivet, trygg i skolan och trygg när man blir gammal. Men det allra viktigaste är kanske den fysiska tryggheten. Man ska inte behöva vara rädd för att bli utsatt för brottslighet vare sig hemma eller i offentliga miljöer.

Sverigedemokraterna vill skärpa straffen för den grova och upprepade brottsligheten. Prövning av utvisning ska vara obligatorisk och utvisning ska vara normen i de fall utländska medborgare begår allvarlig eller upprepad brottslighet.

Vi satsar kraftigt på polisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges domstolar, Kriminalvården och Brottsoffermyndigheten.

2.2.8 En sjukvård värd namnet

Sverigedemokraterna står upp för en vård för hela Sverige – en sjukvårdspolitik som utgår från att alla ska ha rätt till bästa vård oavsett var i landet man bor. Med en sjukvård värd namnet ska man inte ha mindre chans att överleva svåra sjukdomar bara för att man råkar bo på fel plats.

Sverigedemokraterna tillför motsvarande 20 000 nya helårsarbetskrafter inom den offentliga sektorn, varav huvuddelen går till vården och omsorgen. Detta kommer inte bara minska stressen för personalen, utan också öka kvalitén för vårdtagarna.

Vi skapar fler vårdplatser, satsar på att bekämpa den psykiska ohälsan samt återställer det av regeringen höjda högkostnadsskyddet för vård och medicin till tidigare nivåer.

	2014	2015	2016	2017
Akut- och tillgänglighetsmiljard	1 000	1 000	1 000	1 000
Vårdplats på rätt klinik med rätt kompetens	350	450	550	650
Telemedicin	25	25	25	25
Bekämpa psykisk ohälsa	50	50	50	50
Obligatorisk undersökning av nyanlända	60	60	60	60
Mobila vårdenheter	100	150	200	250
Medicinsk vårdgaranti	100	150	200	250
Palliativ vård	200	200	200	200
Ambulanssjukvården	100	150	200	250
Funktionshinder	50	50	50	50
Återställt högkostnadsskydd	838	838	838	838
Nationella riktlinjer för vård av barn och unga	20	20	20	20
Bekämpa missbruket	50	100	150	200
Vårdnadsutredningar	50	100	150	200
Rett Center	3	3	3	3
Totalt	2 996	3 346	3 696	4 046	14 084

2.3 Sysselsättningseffekter

Sverigedemokraternas samlade budgetförslag beräknas skapa totalt 73 000 nya jobb netto, långsiktigt och mätt i helårsarbetskrafter. Det rör sig således om den totala effekten av att vissa träder in på arbetsmarknaden och vissa som redan befinner sig på arbetsmarknaden arbetar mer.

2.4 Efterfrågestimulanser

Sverigedemokraternas åtgärder förbättrar hushållens disponibla inkomst och ökar således deras efterfrågan och konsumtion. I tabellen nedan finns en sammanställning av de viktigaste åtgärderna avseende hushållens disponibla inkomster.

Kraftiga inhemska efterfrågestimulanser är en synnerligen klok politik i ett läge där en mycket svag ekonomisk utveckling i euroområdet i kombination med en relativt stark krona gör att tillväxten är nästan helt beroende av inhemsk konsumtion.

4. Det ekonomiska läget

Två huvudsakliga ljuspunkter kan skönjas i den svenska ekonomin. Å ena sidan är det statsfinansiella läget fortsatt tämligen gott – om än avsevärt sämre än regeringen prognostiserat – å andra sidan väntas BNP-tillväxten ta någorlunda fart mot slutet av året. Mot detta ska ställas en bild där inte bara exporten utvecklats svagt, utan även där den inhemska konsumtionen avtagit.

4.1 Sysselsättningen

Regeringen har flertalet gånger återkommit till att sysselsättningen har ökat sedan den tillträdde. Att den synnerligen höga arbetslösheten är ett bekymmer, och för den delen ett misslyckande, motsägs därmed av bilden av den stigande sysselsättningen. Regeringen gör dock en diger misskalkyl, som man rimligen också är medveten om; faktum är att sysselsättningen ökat i ungefär samma takt som befolkningen, med den effekten att själva sysselsättningsgraden varit så gott som oförändrad. Samtidigt har dock arbetskraftsdeltagandet ökat, det vill säga den del av befolkningen som står till arbetsmarknadens förfogande, genom såväl invandring som en i övrigt utbudsstimulerande politik, vilket har lett till att arbetslösheten ökat – från omkring 6 procent vid regeringens tillträde efter valet -06, till omkring 8 procent idag. Att förhålla sig till sysselsättningen som i första hand ett absolut och inte ett relativt tal är alltså felaktigt och tar man det därtill som intäkt för att nuvarande arbetsmarknadspolitik är väl fungerande blir det direkt farligt.

Först mot slutet av 2014 väntas tillväxten ha blivit såpass stark att sysselsättningen ökar tillräckligt mycket i absoluta tal för att även själva sysselsättningsgraden ska öka. Det dröjer dock ända till 2017 innan arbetsmarknaden åter befinner sig i konjunkturell balans. Arbetslösheten väntas då ha sjunkit till 6,7 procent. Det innebär att vi under nuvarande regerings två mandatperioder så gott som genomgående haft såväl en mycket hög jämviktsarbetslöshet som en faktisk arbetslöshet som legat över jämvikt, och att detta dystra facit väntas spilla över under större delen av även nästkommande mandatperiod.

Detta kan förklaras av två huvudsakliga faktorer: dels har vi haft en missanpassad invandringspolitik i den meningen att den inte varit behovsprövad, dels en missanpassad utbildnings- och arbetsmarknadspolitik i den meningen att den haft obefintligt fokus på matchning av arbetskraften. Den höga arbetslösheten hos invandrare – och i synnerhet nyanlända invandrare – samt den höga ungdomsarbetslösheten svarar var för sig för ungefär en tredjedel av den höga arbetslösheten. Sverigedemokraternas konkreta förslag på dessa två områden har mycket goda möjligheter att stävja problematiken, och regeringens bristande handlingskraft härvidlag är minst sagt oroväckande.

4.2 Inhemsk konsumtion

Att exporten varit svag har varit någorlunda väntat – Sveriges stora exportmarknad är eurozonen och som ett resultat av en stark krona mot en svag euro i kombination med ett överlag mycket svagt ekonomiskt tillstånd för eurozonen i sin helhet har detta renderat i en lägre export för svenskt vidkommande.

Tidigare har därför den inhemska konsumtionen i princip ensamt förklarat att vi överhuvudtaget haft en tillväxt. Som ett resultat av den lägre inhemska konsumtionen tvingas dock tillväxten revideras ner till 1,1 procent för innevarande år. Att förstärka den inhemska konsumtionen är till synes av största vikt och utgör också en av anledningarna till att Sverigedemokraterna ställt sig bakom ett femte steg i jobbskatteavdraget.

Förhoppningen här står att finna när de tidigare åtstramningarna som dämpat tillväxten över kontinenten börjar lätta, så ökar också köpkraften och i förlängningen Sveriges export.

4.3 Skuldsättningen

Riksbanken har varit tydlig med att den inte förmår föra en mer expansiv penningpolitik. Detta som ett resultat av oron för den tilltagande skuldsättningen. En sänkt ränta ger ytterligare incitament till att låna, driver upp hushållens skulder än mer och ökar således riskerna framöver, om räntan skulle stiga kraftigt eller bostadsmarknaden haverera. Detta gäller alltså trots att inflationen ligger på mycket låga nivåer. KPIF väntas ligga klart under 2 procent ända fram till 2017. Detta kommer som ett resultat just av den något överdrivna utbudspolitik som präglat arbetsmarknaden, vilken lett till ett överutbud av arbetskraft vilket i sin tur pressar priserna (lönerna) nedåt.

Det finns således ett hypotetiskt utrymme för att föra en mer expansiv penningpolitik (vilket till del hade minskat behovet av en expansiv finanspolitik), men denna möjlighet glider oss således ur fingrarna på grund av skuldsättningen. En klok politik bör syfta till att söka lindra denna skuldsättning och det smartaste sättet att åstadkomma detta på förefaller vara att införa ett amorteringskrav på åtminstone ner till 75 procent.

Att minska eller helt avskaffa ränteavdragen kommer att minska hushållens disponibla inkomst och därmed också deras amorteringsvilja. Ett amorteringskrav med bibehållet ränteavdrag skulle däremot lindra Riksbankens oro och kunna leda till en räntesänkning, vilket i sin tur skulle öka de skuldbelagda hushållens disponibla inkomst liksom deras amorteringsvilja. Vi får därmed en positiv istället för negativ spiral. Det är beklagligt att regeringen ställt sig kallsinniga till Sverigedemokraternas initiativ om införandet av ett amorteringskrav.

4.4 Överskottsmålet

Sverigedemokraterna har varit tydliga med att vi står bakom det finanspolitiska ramverket. Vi bör under överskådlig framtid ha ett överskottsmål för statens finanser motsvarande 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Detta innebär också att vi är beredda på att staten gör ett negativt resultat under enskilda år, så länge det pareras med överskott under högkonjunktur. Med beaktande av överskottsmålet härleds också det så kallade reformutrymmet. Att detta utrymme kalkyleras så olika av Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet kan rimligen inte förklaras på annat sätt än att budgetpropositionen 2013/14 också är den som kommer att gälla under supervalåret 2014.

Att driva en expansiv finanspolitik med hänsyn tagen till det svaga exportläget samt den oväntat svaga inhemska konsumtionen är klokt. Däremot är det oroväckande att regeringen till synes saknar en plan för hur överskottsmålet ska kunna uppnås. Om man negligerar vikten av att nå upp till målet skadar det också trovärdigheten för det. Regeringen skjuter uppenbarligen problemet framför sig och tänker samt agerar i mandatperioder snarare än konjunkturcykler.

Konjunkturinstitutet är tvärtom tydligt med att det kommer krävas direkt diskretionära budgetförstärkande åtgärder för att komma åter till målet under budgetperioden 2014–2017, det vill säga att det inte går att anta att tillväxten blir såpass stark att målet uppnås per automatik. Med hänsyn tagen till KI:s bedömningar väljer Sverigedemokraterna att i sitt budgetalternativ för perioden landa i ett marginellt överskott avseende det finansiella sparandet. Detta står således i stark kontrast till regeringen, som lånar till sina satsningar.

5. Berättelsen om Sverige

För bara lite drygt 200 år sedan var Sverige ett fattigt land, hårt sargat av krig. Över 20 000 man hade stupat under Finska kriget, som därtill lett till att Sverige nödgades avträda hela Finland, Åland samt delar av dåvarande Västerbotten och Lappland till Ryssland. Konungen, Gustav IV Adolf, var satt i husarrest på Gripsholms slott. Ur detta infernaliska kaos skapades sedan, på bara några generationer, en av världens allra rikaste och jämlikaste nationer. Hur gick det egentligen till, och vilka vägval bör vi göra idag?

För 200 år sedan var jordbruket en dominerande sektor och Sverige var ett av Europas allra fattigaste länder. Idag konkurrerar vi inom fält så skilda som rymdteknik, kärnfysik, informationsteknologi och biomedicin. Även om vi tappat på senare tid, så var Sverige på 1970-talet det fjärde rikaste landet i världen, näst Schweiz, USA och Luxemburg. Det finns såklart flertalet förklaringar till den tillväxt och utveckling som skett under de senaste 200 åren. Inte minst är vårt avlånga land tämligen rikt på naturresurser: skog och järnmalm såklart, men även guld, silver, koppar, kobolt, zink och bly, bland annat. De ekonomiska historikerna brukar även peka på det faktum att Storbritannien under denna tid genomgick sin industrialisering, vilket sannolikt kan ha gett viss skjuts framåt även för den svenska ekonomin och tillväxten.

Men viktigare än dessa förklaringar var förekomsten av gemensamma institutioner. Sverige var, kort och gott, outbildat och fattigt, men vi besatt gemensamma värderingar, en nordisk-luthersk arbetsmoral och normer där samförstånd och laganda var centrala. En institution är inte nödvändigtvis någonting enkelt att ta på, såsom en lag eller en myndighet. En institution är nödvändigtvis inte ens medveten. En institution kan vara ett underförstått förhållningssätt människor emellan, exempelvis att kort och gott visa hänsyn till sina medmänniskor, eller ta sig uttryck i värderingar, såsom att vara flitig och idog. De gemensamma kulturella värdena borgar i sin tur för en stark respekt för de formella institutionerna – våra gemensamma lagar. Numera finns ett flertal studier som betonar just institutionernas roll i den ekonomiska utvecklingen. Låg korruption, effektiv förvaltning och byråkrati samt väldefinierade privata äganderätter har samtliga en tydlig korrelation med hög tillväxt.² Den svenska samförståndsandan, förutsägbarheten och rationaliteten har även lyfts fram som en viktig förklaring till den svenska tillväxten.³ Inget kan väl bättre gestalta denna samförståndsanda än det så kallade Saltsjöbadsavtalet där arbetsmarknadens parter 1938 tog sitt ansvar och utvecklade väl genomtänkta principer för hur konflikter på arbetsmarknaden skulle hanteras. Arbetstagarna och arbetsgivarna på den svenska arbetsmarknaden gjorde, genom ett pragmatiskt förhållningssätt och en vilja till samförstånd, staten till en redundant aktör. Sverige gick tämligen omgående från ett land som låg över det europeiska snittet för strejker, lockouter och motsvarande, till att ligga markant under. Avsaknaden av förlorade arbetstimmar blev såklart en vinst för hela samhället.

Vikten av tydliga institutioner är egentligen tämligen intuitiv. Den som avser göra en investering eller ägna tid åt att uppfinna något vill på förhand veta vilka spelregler som gäller. Om osäkerheten, exempelvis i form av svag patentlagstiftning eller en stat som ägnat sig åt godtycklig appropriering, blir för stor, så blir risken också påtaglig att den enskilde helt avstår från sitt värv.

Med gemensamma normer och värderingar som grund inleddes de för jordbruket så viktiga skiftesreformerna i början av 1800-talet. Reformerna innebar att samma personer som brukade jorden – bönderna – i större och större utsträckning också var de som ägde jorden. Reformen kan givetvis problematiseras, men ur ett strikt produktionsperspektiv var den mycket framgångsrik. Den privata äganderätten och, framförallt, den gemensamma respekten för den privata äganderätten, måste obönhörligen sägas vara en av de bidragande faktorerna i den svenska framgångssagan. Incitamenten att bruka sin mark så effektivt som möjligt ökar såklart drastiskt om man också får behålla en större del av det som skapas i avkastning.

Jordbruksreformerna var så lyckosamma att mat producerades i ett visst överflöd och många av bönderna fick finna sig i att söka sin utkomst inom industrin istället. I mitten av 1800-talet infördes dessutom den obligatoriska folkskolan. Folkskolan ledde troligen även den till högre tillväxt, men den fungerade även som en inkomstfördelande och jämlikhetsskapande reform, i den bemärkelsen att barn från välbeställda hushåll sannolikt hade fått sin utbildning ändå (antingen från föräldrarna själva eller från annan part) medan barn från mindre bemedlade hushåll fortsatt fått sämre utbildning. Begåvade barn från socialt och ekonomiskt utsatta hem var troligtvis de största vinnarna på reformen. Senare studier har också bekräftat tesen att skolplikten och den obligatoriska och enhetliga grundskolan ökade benägenheten att läsa vidare till gymnasium.⁴ Under samma tid gjordes kraftiga investeringar i infrastrukturen. Staten tog ett betydande ansvar för att bygga ett järnvägsnät och finansierade stambanan. Järnvägarna var, då för 150 år sedan och ännu idag, otroligt viktiga för järn-, stål- och skogsindustrin. Det ålderdomliga skråväsendet avskaffades också, vilket ledde till en kraftigt ökad handel och rörlighet.

År 1834 kom också den första svenska patentlagstiftningen. Om det var patentlagstiftningen, den tidiga skolplikten eller något helt annat i det svenska sinnelaget som sedan banade väg för framstående ingenjörer och vetenskapsmän kan divideras kring, men icke desto mindre fick slutet av 1800-talet uppleva ett flertal svenska innovationer som också kom att bli stora exportframgångar. För hur hade världen sett ut utan blåslampan, fotogenköket, skiftnyckeln eller handmikrotelefonen? Eller, för den delen, dynamiten?

Sverige upplevde en otrolig tillväxttakt under slutet av 1800-talet. Under 1900-talet växer dock inte bara själva ekonomin utan fokus skiftar mer till fördelningen utav den, eller rättare uttryckt: det fanns en övergripande folkvilja att Sverige skulle vara ett jämlikt land. Detta tog sig dels uttryck i den obligatoriska och gemensamma grundskolan, men även på socialförsäkringsområdet var Sverige tidigt ute. Socialförsäkringen reglerades redan 1916. Själva grunden för försäkringen, då liksom nu, var att grupper med stark anknytning till arbetsmarknaden skulle finansiera de som hade en svagare anknytning. Det vill säga, en omfördelning mellan olika grupper inom folket, samtidigt som incitament att sträva efter sin egen försörjning självklart kvarstod – då liksom nu. Ungefär samtidigt infördes ett pensionssystem med ett visst grundskydd, det vill säga en omfördelning av resurser över tid och över generationsgränser. Utvecklandet av tidiga och förhållandevis starka fackföreningar lade också grunden till en tydligare och jämnare inkomstfördelning inom samma grupper på arbetsmarknaden. Den svenska strävan mot jämlikhet är sannolikt djupt rotad i folksjälen ⁵ men alldeles oavsett så förefaller det som att en hög inkomstfördelning ökar den sociala tilliten mellan människor, och tilliten mellan människor är i sin tur tillväxtfrämjande.⁶ ⁷

Under hela denna tid fram till efter andra världskriget har invandringen till Sverige varit väldigt låg. Viss arbetskraftsinvandring av specialistkompetens har förekommit. Mest känd är sannolikt valloninvandringen till Sverige. Vallonernas kunskaper inom smidesteknik och järnhantering var allmänt oomtvistad och, påhejade av ingen mindre än Gustav II Adolf, invandrade ett antal valloner till Sverige för att arbeta inom bruksdistrikten. Arbetslösheten inom denna invandrargrupp kan med fog antas ha varit väldigt låg. Antalet valloner som stannade i Sverige permanent uppgick till 900.⁸

Efter krigsslutet hade Sverige en paradoxal fördel; med ett Europa i spillror kunde den intakta svenska industrin fullständigt blomstra. Från och med mitten av 50-talet och ungefär två decennier framåt hade Sverige en tämligen omfattande arbetskraftsinvandring. Finnar, jugoslaver, turkar och italienare kom till Sverige för att jobba på fabriksgolven. Det som lockade var jobb, löner och ett allmänt tryggt och välmående land. Arbetslösheten inom denna grupp var också, av naturliga skäl, mycket låg. Man kom för att man ville jobba, och man jobbade för att man ville vara här. Statliga etableringslotsar eller ”jobbcoacher” behövdes heller inte; företagen och arbetsgivarna tog själva ansvar för mycket av det vi idag kallar för ”integrationsprocessen”.

Någonstans här börjar också berättelsen om Sverige att åter mörkna. Efter en fullständigt makalös återhämtning från den tragiska förlusten mot ryssen i Finska kriget 1809 visade det sig att hotet denna gång inte kom utifrån; hotet bestod denna gång av makabert aningslösa politiker, upphöjda på piedestaler långt ifrån vanligt folks verklighet. Enligt proposition 1975:26 om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken fastställer regeringen Palme att Sverige inte längre ska vara en svensk nation, utan en mångkulturell sådan – ”Invandrarna och minoriteterna bör ges möjlighet att välja i vilken mån de vill gå upp i en svensk kulturell identitet eller bibehålla och utveckla den ursprungliga identiteten”.

Här upphör också den tidigare dominerande arbetskraftsinvandringen och byter fokus mot asyl- och anhöriginvandring. Chile, Kurdistan, Irak och Somalia var vanliga utvandringsländer. En i väsentliga delar lönsam, inomeuropeisk, behovsprövad arbetskraftsinvandring skiftade alltså till en kostsam, utomeuropeisk, icke-behovsprövad asyl- och anhöriginvandring.

5.1 Matchningsproblematiken tilltar

Fokusskiftet på invandringspolitiken under regeringen Palme kom att ställa hela den svenska arbetsmarknaden under hård press. Den svenska tillväxtboomen efter kriget var på väg att avta, inte minst för att andra länder, vars industrier helt eller delvis låg i spillror tidigare, äntligen kommit ikapp. Oaktat fanns det inget uppenbart utrymme för lågutbildade asyl- och anhöriginvandrare. Berättelsen om Sverige är en berättelse om deltagande, samhörighet, gemensamma institutioner, utbildning och innovationer. Ekonomin utvecklades, från det gamla bondesamhället till industrialiseringens tidevarv och industrisamhället som gick vidare in i it-åldern och blev mer och mer teknologiskt. I takt med denna utveckling ökade givetvis kraven på utbildning.

Generellt kan sägas att utbildningskraven utöver grundskola ökat från 1,8 år till 3,1 år under perioden 1974–2000.⁹ Detta speglas också av att andelen jobb utan utbildningskrav utöver grundskola minskat stadigt under samma period, från 50 procent till strax över 25 procent.¹⁰ Ytterligare studier bekräftar mönstret. På 90-talet skedde ett skifte mellan okvalificerade jobb och jobb som kräver utbildning, och andelen jobb som krävde mindre än två års utbildning minskade samtidigt som andelen jobb vilka kräver minst en längre gymnasieutbildning ökade.¹¹ Förklaringen stavas såklart tekniska framsteg och ökad globalisering, vilket medför en högre konkurrens. Den tekniska utvecklingen gör att flera okvalificerade arbeten helt försvinner för att istället ersättas av maskiner, vilket samtidigt ökar behoven av programmerare, ingenjörer och motsvarande.¹² ¹³ Under samma period som Sverige tar ytterligare steg mot en avancerad kunskapsekonomi så ökar alltså invandringen av låg- och outbildad arbetskraft.

Ekvationen går såklart inte ihop. De nya grupperna hamnar till alltför stor del i utanförskap. De okvalificerade arbetena är för få.

Den massiva invandringen, som nu inte längre är behovsprövad, påverkar sammansättningen av arbetskraften och även matchningen. Matchningen på arbetsmarknaden beskrivs enklast som sambandet mellan antal vakanser och arbetslöshet. På en arbetsmarknad med fungerande matchning torde – intuitivt – ett ökat antal vakanser leda till lägre arbetslöshet och tvärtom. Om en arbetsgivare vill anställa, så borde det finnas en arbetstagare som kan ”matchas” mot den arbetsgivaren. På en arbetsmarknad med en sämre fungerande matchning kan det dock visa sig att det trots en hög arbetslöshet inte går att finna någon arbetstagare som kan ”matchas” mot arbetsgivarens önskemål. Den som vill anställa en svetsare, säg, är ju inte betjänt av att det finns tusentals arbetslösa målare. Antalet vakanser kan alltså öka, samtidigt som arbetslösheten ökar. En sådan utveckling är en mycket typisk indikation på en dåligt fungerande matchning. Mycket riktigt kan vi också se hur missmatchningen ökat mycket kraftigt under denna omvälvande period i svensk historia, från 1981 till 2011.¹⁴ ¹⁵ Att detta kan vara en följd av exempelvis demografiska förändringar och flyktinginvandring framstår heller inte som osannolikt.¹⁶ ¹⁷ Den bristande matchningen leder dock inte enbart till att den arbetslöse överhuvudtaget inte hittar något jobb. Den innebär också att man tar en anställning som inte riktigt passar ens kompetensprofil, alternativt som man är överutbildad för. Överutbildningen är ett reellt problem och andelen överutbildade har ökat under perioden 1993–2000.¹⁸ Detta kommer som ett direkt resultat av Göran Perssons gymnasiereform, med överdrivet fokus på teoretiska ämnen, en målsättning om att samtliga gymnasieutbildningar ska ge högskolebehörighet och att fler också ska läsa vidare på högskolan. Det som ned- eller bortprioriterades var såklart de praktiska inslagen – de genuina och konkreta yrkesutbildningarna.

Problematiken återspeglas på flera nivåer; för samhällets del innebär en bristande matchning en högre jämviktsarbetslöshet samt minskad tillväxt; för företagets del innebär det lägre produktivitet samt ökad personalomsättning; för den enskilde individen kan det påverka såväl löneutveckling som arbetstillfredsställelse. En felaktig utbildnings- och kompetensmatchning leder till antingen en hög stressituation eller till uttråkning för arbetstagaren, liksom till en lägre utbildningspremie vid överutbildning.¹⁹ Från 1974 till 2000 har andelen korrekt matchade personer på arbetsmarknaden minskat, från knappt två tredjedelar till knappt hälften.²⁰ Under hela mätperioden finns också en betydande andel underkvalificerade, vilket torde indikera att behovet av ytterligare okvalificerad arbetskraft i den avancerade svenska kunskapsekonomin är obefintligt.²¹

Ungefär vart tredje företag upplever idag att det är svårt att rekrytera medarbetare. Detta trots att arbetslösheten befinner sig på mycket höga nivåer och det torde finnas gott om villiga personer att söka bland. Bland företagen som upplever det som svårt att rekrytera uppger mer än tre fjärdedelar att problemen består i att hitta personer med rätt yrkeskompetens. Ungefär hälften uppger att bristande utbildning och arbetslivserfarenhet är ett problem.²² För 37 procent av företagen innebär svårigheterna att hitta rätt personal att planerade expansioner har fått anstå eller, i vissa fall, överhuvudtaget inte blivit av.²³ Regeringens svar på detta är att arbetsgivarna helt enkelt har för höga krav.²⁴

Matchningsproblematiken medför således rekryteringssvårigheter vilka inverkar menligt på den svenska tillväxttakten. Värt att notera är att flera arbetsgivare kritiserar de praktiska momenten i olika gymnasieutbildningar för att hålla alltför låg kvalitet (eller, möjligtvis, vara alltför få).²⁵ Ytterligare studier bekräftar att utbildningssystemet lider av bristande kvalitet, effektivitet och relevans, och att detta inverkar menligt på matchningen.²⁶

5.2 Regeringens svar

Det framstår som tydligt att Sverige gjorde ett ideologiskt övervägt val 1975 och att vi nu står vid ett lika tydligt vägskäl. Ska vi vandra tillbaka till det framgångskoncept som gjorde Sverige rikt, den unika kombinationen av deltagande, samhörighet, institutioner, utbildning och innovationer? Eller ska vi fortsätta på den inslagna linjen med en massiv invandring av lågkvalificerad arbetskraft till en avancerad ekonomi? Vägskälet är lika tydligt som enkelt: Låglönesverige eller den avancerade kunskapsekonomin Sverige? Samtliga regeringar sedan den ödesdigra regeringen Palme har lett Sverige längre och längre bort från den inslagna vägen, längre bort från kunskapsekonomin och längre bort från den berättelse om hur Sverige blev rikt. Nuvarande regering nödgas ta till tidvis drakoniska åtgärder för att den mångkulturella dystopin ska fungera. Ekvationen med en minskande andel okvalificerade arbeten, och därmed en minskad efterfrågan på okvalificerad arbetskraft, kombinerat med en tilltagande invandring och ett ökat utbud av just okvalificerad arbetskraft, är lika svårlöst i teorin som i praktiken.

Regeringen gör ett antal försök att lindra detta trångmål. Istället för att satsa på det som bidrog till den svenska framgångssagan: utbildning, järnväg, forskning och innovationer, så satsar man på att öka antalet okvalificerade arbeten på artificiellt vis. Den ifrågasatta sänkningen av restaurang- och cateringmomsen är givetvis ett tydligt tecken på detta. En reform som dömts ut av bland annat Finanspolitiska rådet, och som alldeles uppenbart syftar till att öka antalet okvalificerade arbeten.²⁷

Regeringen har tillika försämrat såväl sjukförsäkringen som a-kassan. Syftet med detta är att hålla nere lönerna genom en överdriven utbudspolitik. I Sverige, där inkomstfördelningen mätt genom den så kallade Gini-koefficienten är tämligen låg, vore det förödande om lönerna steg alltför mycket emedan flera av de lågutbildade invandrarna inte klarar av att konkurrera ens med nuvarande löner. Inte ens med regeringens instegsjobb, där staten finansierar upp till 80 procent av lönekostnaden om en arbetsgivare anställer en nyanländ invandrare, påverkas sysselsättningen i den berörda gruppen nämnvärt. Tvärtom visar det sig att personer med enbart förgymnasial utbildning – av vilka utomeuropeiska invandrare är mycket kraftigt överrepresenterade – inte får jobb emedan arbetsgivarna inte upplever sig ha möjlighet att sätta de löner som skulle krävas för att en anställning skulle bli värdefull. 15 procent av alla arbetslösa hade år 2008 en hypotetisk lön under de relevanta minimilönerna.²⁸ ²⁹ Vägvalet mellan Låglönesverige och den avancerade kunskapsekonomin Sverige är med andra ord ett i högsta grad reellt vägval. Det överdrivna fokuset på sökintensitet bekräftar också tesen om att a-kassan inte i första hand fungerar som en omställningsförsäkring som kan förbättra matchningen, utan på att den idag syftar till att maximera utbudet för att hålla priserna (lönerna) nere.

Den så kallade sysselsättningsfasen är ytterligare ett tecken på hur utbudet ska maximeras medan matchningsperspektivet negligeras.

5.3 Låglönesverige eller den avancerade kunskapsekonomin Sverige?

Regeringens svar på den olösliga ekvationen är således att sänka lönerna, öka inkomstskillnaderna, öka mängden okvalificerade arbeten samt att leda Sverige allt längre bort från den tidigare framgångssagan, allt för att kunna ackommodera den massinvandring som under flera decennier lett till så mycket olycka men som måste försvaras med en dåres envishet och en fanatikers engagemang.

6. Budgetutrymmet

6.1 Sammanfattning

Sverigedemokraterna gör en rad annorlunda prioriteringar gentemot regeringen. Vi minskar kraftigt den utomeuropeiska asyl- och anhöriginvandringen samt moderniserar arbetskraftsinvandringen från tredje land genom att skifta fokus från låg- till högkvalificerad arbetskraft.

Vi ökar fokuset på katastrofbistånd samtidigt som vi minskar utvecklingsbiståndet. Vi anpassar den svenska biståndspolitiken till FN:s rekommendationer om en biståndsram på 0,7 % av BNI.

Vi gör en rejäl reformering av arbetsgivaravgifterna genom att återställa den generella sänkningen samt slopa den så kallade ungdomsrabatten, vilka båda visat sig vara mycket ineffektiva reformer, för att istället införa ett arbetsgivaravdrag där de mindre företagen blir de största vinnarna. Samtidigt återställer vi den mycket kostsamma sänkningen av restaurang- och cateringmomsen.

Vi vill att bankerna ska ta ett större ansvar för deras egen så kallade Stabilitetsfond och höjer deras avgift till den. De medel som är att betrakta som skattebetalarnas ska återbetalas från fonden och tillfalla staten.

Vi höjer den nuvarande mineralersättningen till motsvarande 5 % av omsättningen, vilket ligger mer i linje med andra gruvnationer.

Sammanlagt skapar vi ett budgetutrymme enligt tabellen nedan. Detta ska således tolkas som Sverigedemokraternas budgetutrymme i förhållande till regeringen.

6.2 Invandring

Det är Sverigedemokraternas åsikt att Sverige under flera decennier har fört en mycket ansvarslös invandringspolitik. Politiken har varit ansvarslös i bemärkelsen att den inte varit behovsprövad, att den är och har varit mycket kostsam samt att den kraftigt bidragit till att göra Sverige till ett splittrat samhälle.

Det är också påtagligt att Sverige i just detta sammanhang är internationellt sett unikt. Våra närmaste grannländer för en helt annan politik i sammanhanget.

Sverigedemokraternas utgångspunkt är att den utomeuropeiska asyl- och anhöriginvandringen ska begränsas så kraftigt som möjligt, med åtminstone 90 % från nuvarande nivåer. Samtidigt bör arbetskraftsinvandringen från tredje land moderniseras för att ha fokus på hög- istället för lågkvalificerad arbetskraft, vilket är fallet idag. Sverigedemokraternas invandringspolitiska åtgärder presenteras närmare i partiets invandringspolitiska motion.

6.2.1 Asyl- och anhöriginvandring

Sverigedemokraterna stänger inte dörren för asylinvandring. Den som flyr med fara för liv och hälsa ska få sin sak prövad. Om giltiga asylskäl kan beläggas kan den asylsökande få ett uppehållstillstånd på en tidsbegränsad period om 6 månader. Efter 6 månader görs sedan en ny prövning för att utröna om de ursprungliga asylskälen på något sätt förändrats. Beviljandet av permanenta uppehållstillstånd ska helt upphöra.

Det finns tillfällen då familjer splittras eller kärlek uppstår över nationsgränser. Som ett familjevänligt parti ser Sverigedemokraterna det givetvis som önskvärt att var och en får leva nära sina närmaste familjemedlemmar. Samtidigt inser vi att dagens kravlösa och svagt reglerade anhöriginvandring belastar det svenska samhället bortom rimliga proportioner. Vi är således öppna för anhöriginvandring och familjeåterförening, men anser att detta bör följa ett väluppbyggt regelverk samt att ansvaret för den invandrades försörjning och omsorg bör ligga på anknytningspersonen, inte den svenska staten, fram till dess att svenskt medborgarskap eventuellt erhålles.

Sverigedemokraterna ställer sig i grunden positiva till Europeiska rådets direktiv om rätt till familjeåterförening som formulerat rimliga förslag till välformulerade regelverk. Vi vill reformera de svenska reglerna i enlighet med direktivet, vilket innebär att:

6.2.2 Arbetskraftsinvandring

Sverigedemokraterna vill modernisera nuvarande regler för arbetskraftsinvandring genom att införa ett så kallat blåkortssystem. De uppehållstillstånd som beviljas arbetskraftsinvandrare i enlighet med blåkortssystemet ska alltid vara temporära.

Blåkortssystemet är Sverigedemokraternas förslag till implementering av det europeiska blåkortsdirektivet. Direktivet ställer krav på införandet av ett system som ger en tredjelandsmedborgare rätt att ansöka om ett så kallat blåkort, givet att den sökande kan:

Ovanstående är dock endast minimikrav. Direktivet ger varje medlemsstat rätt att ytterligare reglera arbetskraftsinvandringen genom att dels införa kvoter, dels undersöka situationen på den befintliga arbetsmarknaden och pröva om inte den lediga platsen kan tillsättas med nationell arbetskraft.

Rätt att avslå en ansökan finns givetvis då villkoren inte uppfylls. Det finns också om arbetsgivaren tidigare har påförts någon form av sanktioner eller om handlingarna som ligger till grund för ansökan har förvärvats på bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. Slutligen finns rätt att avslå ansökan även i de fall ett avslag kan motiveras med hänsyn till rikets säkerhet, allmän ordning eller folkhälsa. Därutöver finns en möjlighet att återkalla ett blåkort om villkoren inte längre uppfylls, om innehavaren inte har tillräckliga medel för att försörja sig själv och eventuella familjemedlemmar utan att nyttja det sociala trygghetssystemet, om innehavaren ansöker om socialbidrag eller med hänsyn tagen till rikets säkerhet, allmän ordning eller folkhälsa.

Sverigedemokraternas blåkortssystem nyttjar de möjligheter direktivet ger till striktare regleringar. Det resulterande regelverket möjliggör ett mottagande av uteslutande högkvalificerad arbetskraft.

6.3 Internationellt bistånd

Sverigedemokraterna tror på ett ansvarsfullt bistånd där varje satsad krona gör så mycket nytta som möjligt. Vi fäster stor fokus vid kvaliteten och ett bistånd som är inriktat på effektivitet och resultat. Det långsiktiga målet med bistånd måste vara att länder utvecklas till den grad att de inte längre behöver något bistånd.

Sverigedemokraterna vill se ett bistånd som utgår ifrån fattiga människors vardag, behov och levnadsvillkor. För att det svenska biståndet ska kunna göra mer nytta för pengarna vill vi också fokusera på färre inriktningar än vad som idag är gällande. Världsbanken har i en stor studie konsulterat runt 60 000 människor och gjort 23 specifika landsstudier som omfattade runt 40 000 människor.³⁰ I denna studie fick människor i fattigdom såväl i stad som på landsbygd beskriva hur de ser på sin livssituation och ange vilka problem de har samt prioritera dem.

Flertalet fattiga människor lever på landsbygden och majoriteten av dem gav högsta prioritet åt problem som har med säker tillgång till livsmedel samt inkomster att göra. I två studier framkom att otillräcklig tillgång till eller dåligt dricksvatten var det främsta problemet.³¹ Med de fattigas behov som utgångspunkt ter det sig därför naturligt att vi i högre grad än idag vill prioritera satsningar på jordbruksutveckling, hållbart skogsbruk, rent vatten och grundläggande sanitet för att främja en säker tillgång till livsmedel. Detta kan rädda liv samt motverka ohälsa, hunger, extrem fattigdom och svältkatastrofer.

En rapport från Världsbanken bekräftar också att satsningar på jordbruksutveckling är ett av de mest grundläggande och viktiga verktygen för att kunna bekämpa fattigdom och gynna utvecklingen i utvecklingsländer.³² Tillgången till livsmedel, rent vatten och grundläggande sanitet är också en fråga som i högsta grad berör kvinnors levnadsvillkor på många sätt och satsningar på dessa områden kan minska barn- och mödradödligheten, vilket ingår i millenniemålen.

För att främja en ekonomisk utveckling som kan ge möjlighet till ökade inkomster vill vi även prioritera satsningar på utbildning samt stimulera företagande, där det är särskilt viktig att verka för flickors och kvinnors rätt till utbildning. Utöver säker tillgång till livsmedel uttryckte kvinnorna i Världsbankens studie även problem som har med ohälsa, dåliga utbildningsmöjligheter för barnen samt brist på mödravård och möjlighet till familjeplanering vara prioriterade.³³ Därför anser vi att satsningar även inom dessa områden är av vikt.

Även om vi utgår från dessa prioriteringar är det naturligtvis viktigt att det finns en flexibilitet och att biståndet kan ta sig olika former beroende av behoven hos folket och situationen i det aktuella samarbetslandet. Vi vill även ge fortsatt stöd till det breda arbete som FN och Världsbanken gör för att främja millenniemålen.

Att uppnå fungerande demokratiska samhällen där mänskliga fri- och rättigheter respekteras och människor kan uppnå ett välstånd inte bara vad gäller tillgång till livsmedel och ökade inkomster är en viktig utgångspunkt för allt utvecklingssamarbete. En sådan förändring behöver komma inifrån och drivas av inhemska krafter och individer som har en förståelse och kunskap om lokala förutsättningar.³⁴ ³⁵ Därför vill vi i det svenska bilaterala biståndet prioritera satsningar i det civila samhället som ger större möjligheter för människor att vara med och påverka sin egen livssituation och verka för demokrati och mänskliga rättigheter.

Genom en grundlig översyn av ineffektivt bistånd, en större koncentration av biståndet till de minst utvecklade länderna och färre inriktningar kan vi gradvis minska kostnaderna för utvecklingsbiståndet och år 2015 ha en biståndsram på 0,7 % av BNI, vilket är i linje med FN:s rekommendationer.

Samtidigt som vi minskar utgifterna för utvecklingsbiståndet genom tydligare fokus på de satsningar som ger mest utdelning så stärker vi även det humanitära biståndet. Krig och naturkatastrofer gör att tiotals miljoner människor idag är på flykt – i regel i mindre utvecklade länder och regioner. Vi har till exempel idag en humanitär katastrof vad gäller alla människor som är på flykt från Syrien. FN:s flyktingorgan UNHCR finns på plats för att ge stöd och hjälp till dessa utsatta flyktingar. Trots att UNHCR gör stor nytta, skapar stort mervärde per satsad krona och vädjar om ytterligare stöd uppgår det svenska stödet till UNHCR till endast omkring 600 miljoner kronor om året. Samtidigt gör regeringen avräkningar i biståndet på flera miljarder för flyktingmottagning i Sverige. Vi betraktar det som en principiellt dålig utgångspunkt att betrakta kostnader för flyktingmottagande i Sverige som en del av den gängse biståndsramen, till skillnad från regeringen. Denna insikt tillsammans med en ansvarsfull flyktingpolitik leder oss till att under budgetperioden renodla biståndsramen och därmed undvika att betrakta flyktingmottagande i Sverige som bistånd. Detta leder till att vi också kraftigt kan öka biståndet till UNHCR under budgetperioden för att för att hjälpa så många verkligt nödställda människor som möjligt. När vi renodlar och effektiviserar det svenska biståndet är en viktig del att vi kraftigt höjer anslagen till UNHCR. Sverigedemokraternas biståndspolitik hjälper således betydligt fler verkligt nödställda människor.

6.4 Återställd generell sänkning av sociala avgifter

Sverigedemokraternas ambition är att det ska vara tämligen billigt att anställa och arbeta. Vi kan dock konstatera att regeringens generella sänkning av arbetsgivaravgiften varit dyr i förhållande till det resultat den renderat. Studier pekar även på att generella sänkningar av sociala avgifter på lång sikt endast har små effekter på sysselsättningen emedan sänkta avgifter tenderar att övervältras till högre löner och därmed påverkar sysselsättningen enbart i form av att högre reallöner leder till ett ökat arbetsutbud.³⁶ Den generella sänkningen är också mer än tre gånger så dyr i förhållande till ett femte steg i jobbskatteavdraget, mätt i antal jobb per krona, enligt regeringens egen utvärdering.³⁷ Mot bakgrund av detta avser vi att återställa regeringens generella sänkning för att istället fokusera resurserna mot småföretagarna. En sänkning i form av ett arbetsgivaravdrag, mer fokuserat på de mindre bolagen, bedöms ge större effekt än en generell dito.

6.5 Slopad ungdomsrabatt

Liksom den generella arbetsgivaravgiftssänkningen har visat sig ineffektiv har även den generella sänkningen för ungdomar fått utstå hård kritik. I princip hela den samlade ekonomiska expertisen har ifrågasatt regeringens ungdomsrabatt, som innebär att det för ungdomar upp till 26 år betalas endast halverad arbetsgivaravgift. Bland annat förordar Långtidsutredningen ”ett avskaffande av den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften för personer upp till 26 år”.³⁸ Även Finanspolitiska rådet landar i samma slutsats och hävdar att ”Lägre arbetsgivaravgifter för alla ungdomar är en dyr och ineffektiv åtgärd för att sänka ungdomsarbetslösheten”.³⁹ Av samma anledningar förordar även Sverigedemokraterna ett avskaffande av rabatten för att istället kunna genomdriva reformer som på allvar kan komma tillrätta med ungdomsarbetslösheten, inte minst genom vår satsning på lärlingsjobb.

6.6 Återställd brytpunkt för statlig skatt

Sverigedemokraterna motsätter sig en höjning av den första brytpunkten för statlig skatt. Brytpunkten ligger för 2013 på 426 300 kronor per år och gynnar alltså enbart individer över det inkomstskiktet. Det kan alltså inte sägas minska trösklarna till arbetsmarknaden nämnvärt. Enligt regeringens egen utvärdering så påverkas antalet sysselsatta överhuvudtaget inte av en höjning av brytpunkten.⁴⁰

6.7 Återställd restaurang- och cateringmoms

Regeringens sänkning av restaurang- och cateringmomsen var en oerhörd felprioritering. Den är väldigt kostsam och även om det är för tidigt att mäta resultatet av sänkningen har studier gjorts som bedömer att antalet jobb uppgår till som högst ett par tusen.⁴¹ Jämförelser med Finland, där en liknande satsning blev en direkt besvikelse, bekräftar denna analys. Finanspolitiska rådet skriver att deras ”bedömning är att regeringens beräknade effekter på arbetslösheten och sysselsättningen av sänkt mervärdesskatt är överskattade” samt att ”när det gäller restaurang- och cateringtjänster är vår bedömning att argumentet för reducerad skattesats är svaga”.⁴² Sverigedemokraternas pragmatiska hållning gör att vi prioriterar annorlunda och avser att återställa momssatsen till 25 %. Det finns andra åtgärder som ger bättre utdelning, räknat i antal jobb per satsad krona. Beräkningar visar därtill att kostnaden inte minskar nämnvärt över tid, utan tvärtom att den låga självfinansieringsgraden kvarstår över hela budgetperioden.⁴³

6.8 Återförande av Stabilitetsfonden

I oktober 2008 beslutade riksdagen att inrätta en stabilitetsfond syftandes till att motverka risker för allvarliga störningar i det finansiella systemet. Regeringen har slagit fast att Stabilitetsfonden ska leda till att kostnader för det finansiella systemet bekostas av kreditinstituten själva och alltså inte av skattebetalarna.⁴⁴

Sverigedemokraterna delar den bedömningen, och motsätter sig således att offentliga medel, antingen direkta skattepengar eller indirekta tillgångar som är att betrakta som medborgarnas, har överförts till nämnda fond.

Det är således beklagligt att regeringen dels sköt till 15 miljarder kronor initialt till Stabilitetsfonden, dels lät fonden delta med statens pro rata-andel i Nordeas nyemission. Statens ägarandel i Nordea motiverade teckningsrätter till ett värde om 5,6 miljarder kronor. De facto överfördes alltså denna summa från det offentliga till en fond vars syfte är att underlätta för privata aktörer under kristider och som enligt regeringen liksom Riksrevisionen ska finansieras via samma aktörer. Tillika är det tveksamt om förfarandet över huvud taget var juridiskt korrekt. Exempelvis säger professor Wiweka Warnling-Nerep att hon ”anser att det inte finns utrymme i lagen för innehållet i förordningen”.⁴⁵ Riksrevisionen själva påpekar att det ”varit mer rättframt att delta i nyemissionen via statsbudgeten”.⁴⁶

Denna felaktighet bör snarast åtgärdas, och staten bör återbördas de 5,6 miljarder kronorna från Stabilitetsfonden, vilka i stället bör krävas in från berörda privata finansiella aktörer, i syfte att nå upp till målsättningen om att det finansiella systemet ska bära sina kostnader självt och att skattebetalarna inte ska drabbas vid finansiella störningar. Detsamma gäller den initiala kapitalinjektionen. Sverigedemokraternas ambition är således att fördubbla bankernas avgift till fonden för att påskynda återbetalningen till statskassan. Detta bedöms inbringa 2,5 miljarder kronor extra till fonden varje år, vilket betalas tillbaka till statskassan fram till den period då det inte finns några offentliga medel kvar i fonden överhuvudtaget.⁴⁷

6.9 Reformerad mineralersättning

Den nuvarande mineralersättningen är konstruerad i en tid då den utländska konkurrensen inte var lika stark som idag. Den är heller inte kompatibel med synen på att politiken ska spela en aktiv roll inom gruvnäringen. Om staten inte har någon direkt ersättning för det värde som bryts ur en gruva, kan man heller inte vänta sig att staten ska vara villig att ställa upp med finansiering av exempelvis järnvägar. Denna laissez-faire inställning som alltför länge präglat svensk mineralpolitik måste brytas. Istället menar vi att det finns ett ömsesidigt intresse mellan stat och gruvnäring vad avser en reformering av mineralersättningen, syftandes till att möjliggöra en mer aktiv gruvpolitik.

Om staten överhuvudtaget ska ha möjlighet – och incitament – att bedriva en aktiv och gruvvänlig politik måste den även tillföras resurser för det ändamålet. Statens roll ska vara att bygga lämplig infrastruktur, att bedriva en aktiv utbildnings- och arbetsmarknadspolitik, en aktiv prospektering samt att skyndsamt behandla frågor om koncessionstillstånd och prospekteringsrättigheter med högt satta miljömål. Staten ska enligt Sverigedemokraternas mening erhålla ett tillräckligt stort värde av det som bryts i en gruva för att möjliggöra en aktiv gruvpolitik.

Sverigedemokraternas syn är att det finns ett ömsesidigt givande förhållande mellan det offentliga och gruvnäringen och att utmaningen inte ligger i att fördela värdet av det vi bryter utan att tillsammans få det att växa. Mineralersättningen ska spegla detta ömsesidiga förhållande. Målsättningen är att intäkterna från gruvnäringen ska kunna skapa förutsättningar för hela den svenska landsbygden.

Sverigedemokraterna reformerar således mineralersättningen till totalt 5 procent av det som bryts, varav 1,5 promille tillfaller markägaren och återstående del tillfaller en statlig fond för utveckling och sysselsättning på landsbygd, vilket är mer i linje med andra gruvnationer.⁴⁸ Detta ska också gälla för all befintlig brytning och inte som idag enbart för koncessioner beviljade efter ändringen i minerallagen 2005.⁴⁹ Med utgångspunkt i rådata från Bergverksstatistik 2011 och med antagandet att produktionen och snittpriserna ligger kvar på samma nivåer väntas detta inbringa en intäkt till staten om drygt 2 miljarder kronor per år.⁵⁰

7. Sysselsättning och arbetsmiljö

7.1 Sammanfattning

Här beskrivs våra viktigaste åtgärder på det arbetsmarknadspolitiska området. Vår utgångspunkt är att politikens roll ska vara att skapa optimala förutsättningar för sysselsättning snarare än att försöka lindra symptomen av en i grunden felkonstruerad sysselsättningspolitik. Den grundläggande målsättningen är att ta bort hinder på arbetsmarknaden. Vår sysselsättningspolitik har ett antal övergripande syften: (i) vi vill göra det mer lönsamt att arbeta, (ii) vi vill göra det billigare och enklare att anställa, (iii) vi vill komma tillrätta med den bristande matchningen på arbetsmarknaden, samt (iv) vi vill minska överutbudet av okvalificerad invandrad arbetskraft. Vi uppnår målsättningen genom att införa ett femte steg i jobbskatteavdraget, att införa ett arbetsgivaravdrag som gör det billigare för framförallt småföretagen att anställa, att reformera sjuklöneansvaret till förmån för småföretagen, att satsa på yrkesutbildning och på högre utbildning, på lärlingsplatser, på starta eget-bidrag och på ett vidareutvecklat senior-RUT.

	2014	2015	2016	2017
Arbetsgivaravdrag	20 000	20 000	20 000	20 000
Minskat sjuklöneansvar	2 060	2 150	2 230	2 320
Lärlingsplatser	800	800	800	800
Komvux och Myndigheten för yrkeshögskolan	900	900	900	900
Utvecklat starta eget-bidrag	372	372	372	372
Senior-RUT	100	200	200	200
Högre utbildning	700	2 200	2 400	2 600
Föreningsjobb	250	250	250	250
Totalt	25 182	26 872	27 152	27 442	106 648

7.2 Jobbskatteavdrag

En förnuftig sysselsättningsskapande politik bygger på att öka och skapa balans mellan arbetskraftsutbud och arbetstillfällen. Ett viktigt steg är således att skapa incitament för att människor skall vilja vara just sysselsatta. Ett andra är att säkra en konsumtion som håller igång produktion och tillväxt. Jobbskatteavdraget bidrar till bägge dessa faktorer och Sverigedemokraterna förordar därmed en utveckling av detsamma i form av ett femte steg.

Denna åtgärd är sannolikt en av de mest effektiva åtgärderna för att skapa sysselsättning mätt i nytta per krona. Exempelvis väntas den skapa 10 000 nya jobb, vilket är mer än tre gånger så mycket som regeringens generella sänkning av de sociala avgifterna, trots att jobbskatteavdraget är billigare att genomföra.⁵¹ Samtidigt syftar den även till att öka löntagarnas möjligheter att stå på egna ben och leva på sin lön.

7.3 Arbetsgivaravdrag

Generella sänkningar av arbetsgivaravgifterna bedöms inte vara den mest effektiva åtgärden för att stimulera sysselsättningen.⁵² ⁵³ Sverigedemokraternas ambition är istället att rikta satsningar mot småföretagen. För att åstadkomma detta på smartaste sätt och undvika att skapa onödiga tröskeleffekter för företag som växer från mikro- till småföretag samt vidare från små till medelstora företag och så vidare så väljer vi att införa ett arbetsgivaravdrag, inte helt olikt jobbskatteavdraget, som gäller lika för alla företag oaktat antal anställda. De mindre företagen kommer därigenom erhålla den största vinsten av reformen.

Detta förslag ligger i linje med det som branschorganisationen Företagarna har presenterat. Eftersom 4 av 5 nya jobb har skapats i småföretagen, bedöms en satsning som riktats mot de mindre företagen bli som mest effektiv.⁵⁴

Varje enskilt företag får göra ett årligt avdrag motsvarande 71 648 kronor av sina arbetsgivaravgifter. Det skulle innebära att samtliga företag med lönekostnader på upp till 228 033 kronor per år helt slapp att betala arbetsgivaravgifter.⁵⁵

7.4 Sjuklöneansvar

Sverigedemokraternas ambition är att göra det både billigare och enklare att anställa. Det är därmed vår avsikt att reformera sjuklöneansvaret på så vis att mikro- och småföretagens börda lindras avsevärt. För att undvika tröskeleffekter konstruerar vi reformen på så sätt att varje företag får göra avdrag för sina sjuklönekostnader motsvarande sjuklönekostnaden för en genomsnittlig anställd, upp till ett maxtak på 10 anställda. Vid fler än 10 anställda ersätts företaget enbart upp till maxtaket och vid färre ersätts man upp till det antal anställda man de facto har. Ett genomsnittligt småföretag skulle därmed få dra av sjuklönekostnader upp till 22 658 kronor per år. ⁵⁶ Ett mikroföretag med en något friskare personal än genomsnittet slipper således helt att betala sjuklönekostnader. Även större företag med personal som är mindre benägen än genomsnittet att sjukskriva sig kan undslippa sjuklönekostnader helt. Reformen minskar sjuklönekostnaderna för företagarna med totalt 2,65 miljarder kronor, varav den absoluta merparten, 2,5 miljarder, går till företag med färre än 50 anställda.⁵⁷

Ett lindrat och i flera fall helt avskaffat sjuklöneansvar bedöms ha en mycket positiv inverkan på sysselsättningen. I en rapport från Företagarna visar det sig att sjuklöneansvaret har haft en stor betydelse för en fjärdedel av företagarna när det gäller att inte anställa personer utanför familjen.⁵⁸

7.5 Utbildning

Sverigedemokraterna vill öka anslagen till komvux, till yrkeshögskolan samt till den högre utbildningen. Vi vill tillika reformera hela resurstilldelningssystemen inom den högre utbildningen, för att den ska få ett mycket tydligare fokus på att vara jobbförmedlande och matchningsmedveten.

7.5.1 Komvux

Ett led i Sverigedemokraternas strävan att öka matchningen på arbetsmarknaden är förslaget om en utökning av antalet platser på komvux. Den kommunala vuxenutbildningen fyller en viktig funktion i vårt samhälle genom att erbjuda en andra chans för individer att skaffa sig en stabil grundutbildning och därmed stärka sitt utgångsläge på arbetsmarknaden. Vi skapar därför 5 000 nya platser på komvux.

7.5.2 Myndigheten för yrkeshögskolan

Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar arbetsmarknadens behov och avsätter därefter medel till lärosäten som anordnar de av marknaden efterfrågade utbildningarna. Detta matchningsarbete har visat sig vara mycket effektivt och av de elever som genomgått en utvald utbildning har närmre sju av tio haft ett faktiskt arbete under året efter examen.⁵⁹ Myndigheten har aviserat att den har organisatorisk kapacitet att bygga ut verksamheten, men givet dagens anslagsnivåer saknas resurser till detta. Sverigedemokraterna höjer därför dessa anslag.

I dag efterfrågar många arbetsgivare anställda med någon form av eftergymnasial utbildning, men inte nödvändigtvis en femårig universitetsutbildning. Många ungdomar vill också vidareutbilda sig men ser inte nödvändigtvis universitetsstudier som sitt förstaval. Där är de 1- och 2-åriga utbildningarna som erbjuds via yrkeshögskolan bra alternativ. För såväl arbetsgivare som arbetstagare är därmed utökat stöd till Myndigheten för yrkeshögskolan att betrakta som positivt. Det är en satsning för bättre matchning på arbetsmarknaden och för lägre ungdomsarbetslöshet.

7.5.3 Högre utbildning

Sverigedemokraterna ser med oro på att resurstilldelningen till den högre utbildningen har urholkats de senaste tjugo åren. Vi satsar därför resurser på att öka lärartätheten i den högre utbildningen med ett långsiktigt syfte att komma tillrätta med resursbristen vid våra högskolor och universitet enligt den så kallade Grundbultens utredning.⁶⁰

För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att meningen med utbildning är att den ska förbereda för livet och leda till arbete. Vi efterfrågar därför en allmän effektivisering bland högskolorna med förväntningen att de bättre ska matcha sitt utbildningsutbud mot näringslivets behov av kompetens. Vårt förslag tar fäste vid resursallokeringen och baseras i huvudsak på ett förslag från Svenskt Näringsliv.⁶¹ Istället för att resurstilldelningssystemet baseras enbart på parametrarna helårsstudenter (HÅS) och helårsprestationer (HÅP) i form av fullgjorda studieresultat, bör följande fyra parametrar vara avgörande:

Syftet med reformen är att tydliggöra utbildningsväsendets huvudsyfte att utbilda åt arbetsmarknadens behov samt att lägga större fokus på att komma tillrätta med matchningsproblematiken.

7.6 Lärlingsjobb

Den massiva ungdomsarbetslösheten beror delvis på den överteoretisering som skett av gymnasieskolans olika program. Idén om att alla ska ges högskolebehörighet och att hälften av alla gymnasieelever ska bli akademiker har varit en fullständig katastrof för såväl arbetsmarknad som för enskilda ungdomar.

Sverigedemokraterna inser att alla varken kan, bör eller vill bli akademiker och att yrkesutbildade efterfrågas i en allt större utsträckning. Den stora skillnaden mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden är särskilt tydlig när det gäller företagens skriande behov av just yrkeskunniga. En av våra viktigaste satsningar för att bryta ungdomsarbetslösheten är därför införandet av lärlingsjobb.

Den nya anställningsformen skulle möjliggöra för en arbetsgivare att anställa en ung lärling med en provanställningsperiod om tolv månader i stället för dagens sex där arbetsgivaravgiften är helt avskaffad. Satsningen bedöms kunna skapa 50 000 nya lärlingsjobb brutto och syftar till att bryta ungdomsarbetslösheten och stärka ungdomars konkurrenskraft på arbetsmarknaden.⁶²

7.7 Starta eget-bidrag

Starta eget-bidrag, eller stöd för start av näringsverksamhet som det egentligen heter, har som arbetsmarknadspolitisk åtgärd lovordats av bland annat Riksrevisionen som en av de bästa sysselsättningsskapande åtgärder som finns inom det arbetsmarknadspolitiska området. Mycket goda siffror visar på verkliga effekter. Inte minst har det konstaterats att överlevnadsgraden är lika hög för företag startade genom starta eget-bidraget som företag startade utan bidrag. Andra forskare har kommit fram till att 60–80 procent av de i programmet startade företagen inte skulle ha startats utan programmets existens.⁶³

Trots programmets goda resultat finns en generell 25-årsgräns och stödet ges bara i sex månader. Åldersgränsen medger vissa undantag, bland annat för nyanlända invandrare, men att generellt begränsa stödet till personer som har fyllt 25 är direkt kontraproduktivt – det är trots allt mot ungdomar som arbetslösheten slår som hårdast. Sverigedemokraterna menar att unga arbetslösa ska ha rätt att söka bidraget precis som alla andra; bland våra ungdomar finns många driftiga, innovativa och idérika individer som saknar kapital men besitter viljan. Ett utökat starta eget-bidrag skulle bryta en del av ungdomars sociala utanförskap och påverka sysselsättningen positivt. Sverigedemokraterna föreslår en 20-årsgräns och en förlängning av den tid under vilken stödet utbetalas till nio månader. Detta skulle enligt rimliga beräkningar leda till att ytterligare 346 ungdomar beviljas stödet för varje år.⁶⁴

7.8 Turordningsreglerna

De svenska turordningsreglerna, reglerade i lagen om anställningsskydd (LAS), kom till under en tid då arbetsmarknadens rörlighet var betydligt lägre än i dag. Arbetsmarknadens funktionssätt har dock förändrats och det är fullt rimligt att även turordningsreglerna förändras och anpassas till dagens marknadsförhållanden. För att säkerställa tryggheten för arbetstagarna är det viktigt att LAS finns kvar, men det är Sverigedemokraternas åsikt att undantagen i turordningsreglerna behöver utökas. Dagens regelverk är helt enkelt för stelt och leder till att framförallt ungdomars intressen åsidosätts genom principen om sist in först ut. Arbetsgivare kan enkelt reglera storleken på sin personalstyrka men har betydligt svårare att reglera dess sammansättning. För att ge arbetsgivarna större möjligheter att behålla nyckelpersoner med rätt kompetens vill vi utöka antalet tillåtna undantag som medges, från två till fem.

Reformen bedöms underlätta situationen för de som står längst ifrån arbetsmarknaden samt även stimulera produktivitet och strukturomvandling.⁶⁵

7.9 Senior-RUT

Sverigedemokraterna är i grunden positiva till RUT-avdraget. Reformen har inte enbart haft sysselsättningsskapande effekter, den har även gett vanliga människor möjligheter att få mer tid över till annat än hushållsarbete. RUT-avdraget bedöms ha skapat uppemot 19 000 fler sysselsatta och är därtill helt självfinansierande.⁶⁶

Sverigedemokraterna vill utveckla avdraget för personer som fyllt 67 år och helt ta bort den skatt som seniorer betalar på hushållstjänster. Senior-RUT är inte tänkt att vara ett substitut åt hemtjänst utan snarare ett komplement. Förslaget skulle också bidra till fler arbetstillfällen. Redan i nuläget utförs en fjärdedel av alla RUT-tjänster åt äldre.⁶⁷

Förslaget får också sägas ha ett jämställdhetsperspektiv inbyggt i sig – den anhörigvård som sker påverkar möjligheterna att förvärvsarbeta eller studera negativt, och detta drabbar kvinnor i högre utsträckning än män.⁶⁸ Närmare 70 000 personer uppger att de har blivit tvungna att gå ner i arbetstid.⁶⁹ Reformen bedöms alltså ha en klart positiv sysselsättningsskapande effekt.

7.10 Föreningsjobb

Idag omfattas omkring 34 000 personer av fas 3. Enligt uppgifter från IFAU är det en relativt stor andel av fas 3-deltagarna som upplever verksamheten som meningsfull på det personliga planet.⁷⁰ Hela 2/3 av deltagarna gör dock bedömningen att verksamheten inte förbättrar eller till och med försämrar deras möjlighet till att få ett vanligt arbete. En relativt stor del av verksamheterna har också en begränsad allmän samhällsnytta.

Sverigedemokraternas ambition är att antalet deltagare i fas 3 gradvis skall minska och att verksamheten successivt skall fasas ut. I syfte att närma oss denna målsättning föreslår vi genom denna budget en rad åtgärder för att skapa fler utbildningsplatser, lärlingsjobb, fler anställningar inom offentlig sektor, stimulans till gröna näringar på landsbygden och åtgärder för förbättrat företagsklimat, ökad tillväxt och ökad anställningsbenägenhet hos små och medelstora företag. Som ett ytterligare led i vår strävan efter att öka samhällsnyttan och bekämpa långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten vill vi även göra en satsning på så kallade föreningsjobb.

Det finns mängder av samhällsnyttiga föreningar, som är i stort behov av utökade arbetsinsatser, men inte själva har ekonomiska möjligheter att bekosta detta. Vare sig det gäller en hästgård, ett fotbollslag, en pensionärsförening eller ett kulturarvsprojekt, så finns uppgifter som skulle kunna utföras bättre med hjälp av fler händer.

I Göteborg har en liknande verksamhet sedan några år tillbaka bedrivits lokalt med direkt inriktning på arbetslösa ungdomar, vilket givit positiva reaktioner.⁷¹

Sverigedemokraterna vill dock inte begränsa detta projekt till enbart ungdomar, eller till enskilda orter. Vi avser att under en försöksperiod på fyra år avsätta 1 miljard kronor i stimulansbidrag till kommunerna för detta ändamål. Målsättningen är att via lönesubvention kunna erbjuda kollektivavtalsenliga löner upp 75 procent av heltid.

7.11 Arbetsmiljö

7.11.1 Arbetsskador och stress

Arbetsmiljön inom den offentliga sektorn kan inte sägas ha gått åt rätt håll under senare tid. Arbetsbelastningen har ökat och tar sig uttryck i tunga och/eller oergonomiska lyft, i tidsbrist, stress och i omöjligheten i att ge patienter och vårdtagare den uppmärksamhet de behöver och förtjänar.

Sverigedemokraternas grundrecept för att förbättra denna situation är att tillföra fler händer till vården och till omsorgen. Med fler anställda förbättras inte bara kvaliteten och servicen för vårdtagarna utan hela arbetsplatsen blir mindre stressfylld – också för de anställda. En högre personaltäthet borgar för minskad arbetsbelastning och minskande arbetsrelaterad ohälsa.

7.11.2 Hot och våld

Enligt Arbetsmiljöverket är hot och våld på arbetsplatserna tyvärr ganska vanligen förekommande. Det tycks också vara så att kvinnor i högre utsträckning upplever hot och våld på arbetsplatserna, med 18 procent mot 10 procent för männen.⁷² Situationen tycks också ha förvärrats sedan 80-talet.

Arbetsmiljöverket konstaterar vidare att även om själva situationen med våld och hot på arbetsplatserna, såsom själva omfattningen, vilka grupper som är i riskzonen, vilka riskfaktorerna är och så vidare är tämligen väl utredd, så är forskningen kring olika åtgärder för att förebygga och motverka våldet desto mer begränsad. Sverigedemokraterna vill att Arbetsmiljöverket skall ges de nödvändiga resurser som krävs för att kunna fortsätta arbetet med att utveckla denna forskning och vill naturligtvis också verka för att de åtgärder som enligt forskningen bedöms som mest verksamma för att trygga våra arbetsplatser sedan också blir verklighet. Vi skjuter av denna anledning till mer resurser till Arbetsmiljöverket.

7.11.3 Arbetsmiljöverkets roll

Arbetsmiljöverkets målsättning är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet samt att förbättra arbetsmiljön, såväl fysiskt och psykiskt som socialt och arbetsorganisatoriskt. Det är ett viktigt uppdrag som Sverigedemokraterna vill fördjupa och vidareutveckla. Omfattningen av arbetsorsakade besvär har ökat och idag uppger 22 procent av kvinnorna samt 17 procent av männen att de haft besvär till följd av arbetet under det senaste året. Detta innebär att uppskattningsvis 860 000 sysselsatta har haft arbetsorsakade besvär.⁷³ Under 2012 var det även 45 personer som omkom på sin arbetsplats.

Förutom tidigare nämnda åtgärder för att förbättra den offentliga sektorn som arbetsgivare, väljer vi även att skjuta till ytterligare resurser till Arbetsmiljöverket för deras helhetsarbete för de svenska arbetsplatserna, offentliga liksom privata. Sverigedemokraterna avser att återställa anslagen till 2006 års nivå, det vill säga innan den av regeringen inledda neddragningen, vilket motsvarar en höjning på omkring 100 miljoner kronor årligen från dagens nivå.

7.11.4 Fortbildning av ombud

Efter att den borgerliga regeringen tillträdde 2006 fråntogs fackföreningarna det ekonomiska stöd för fortbildning av skyddsombud som de fram till dess hade rätt till. Idag saknar vartannat aktivt skyddsombud utbildning och antalet skyddsombud har minskat kraftigt. ⁷⁴ Inom LO-sektorn finns idag ca 60 000 skyddsombud – en minskning med 5 % sedan 2006 – och totalt på arbetsmarknaden saknas det idag närmare 100 000 ombud.⁷⁵

En trygg arbetsmiljö kommer inte av sig själv. Varje vecka omkommer en anställd på grund av arbetsolyckor.⁷⁶ Sverigedemokraterna vill intensifiera arbetet mot olyckor på arbetsplatserna och återställer det statliga stödet till fortbildning av skyddsombud.

7.11.5 Trakasserier och mobbning

Idag säger statistiken att upp emot var 10:e arbetstagare upplever sig mobbad eller trakasserad av kollegor eller chefer.⁷⁷ Det är alltid svårt att räkna på hur många som verkligen drabbas. Det finns sannolikt ett stort mörkertal. Vad de flesta dock tycks överrens om är att de största riskbranscherna finns inom vård- och omsorgsyrken där den offentliga sektorn är den största arbetsgivaren.

Fackförbundet Unionen har tagit fram en handbok för arbetsgivarna för att försöka komma tillrätta med detta ökande problem.⁷⁸ Det finns följaktligen metoder en arbetsgivare kan arbeta efter för att minska mobbning och trakasserier på arbetet. I likhet med vårt föreslagna stadsbidrag för fortbildning av skyddsombud vill vi även göra det möjligt för fackförbunden att söka bidrag för att utbilda arbetsgivare. För detta ändamål avsätter vi 50 miljoner kronor årligen som fackförbund med tydliga ramar och god kunskap gällande åtgärder mot mobbning kan söka och hålla utbildningar för arbetsgivare.

Merparten av landets företagare bedriver ett bra och ansvarstagande arbetsmiljöarbete. I vissa fall har dock trakasserier och mobbning på arbetsplatsen lett till att den drabbade sagts upp, istället för att ledningen agerat och tagit itu med problemet. Den anställde kan naturligtvis överklaga uppsägningen i arbetsdomstolen och om arbetsgivaren fälls, kan denne i enligt med LAS bli skyldig att betala skadestånd. Dock får inte den uppsagda per automatik tillbaka sin anställning.

Sverigedemokraterna finner denna ordning vara oacceptabel och anser att arbetstagare som blivit uppsagda på osakliga grunder skall få det lagstadgade valet att återgå till sin anställning om denne så önskar.

7.11.6 Nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö

I september 2008 bildades på regeringens initiativ Arbetsmarknadspolitiska kunskapsrådet. Enligt en av deras utredningar skulle Sverige gynnas av ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö.⁷⁹ Centrets uppgift bör vara att bevaka, vårda och förmedla kunskap om arbetsmiljö till de grupper i samhället som har ett inflytande på hur arbetsmiljön ser ut, exempelvis politiska beslutsfattare, arbetsmiljöansvariga i näringslivet och lärare på arbetsmiljöutbildningar. Trots krav från både fackförbund och arbetsgivare har regeringen ännu inte fattat beslut om att följa utredningens rekommendationer.⁸⁰

Arbetsmiljöverkets främsta mål är att tillse att arbetsmiljölagarna efterlevs. Ett centrum som fokuserade på forskning och utveckling inom arbetsmiljöfrågor skulle gynna såväl arbetstagare som arbetsgivare. Sverigedemokraterna skjuter till resurser för ett nationellt kunskapscentrum.

8. Tillväxt

8.1 Sammanfattning

Sverigedemokraterna anser att politiken har en aktiv roll att spela i skapandet av tillväxt liksom i skapandet av förutsättningar för tillväxt. Det kan finnas ett ömsesidigt positivt samspel mellan det offentliga och det privata och utmaningen ligger inte i att fördela en kaka utan i att få den att växa.

Sverigedemokraterna anser att skapandet av en uthållig, bärkraftig och miljövänlig tillväxt fordrar teknologiska landvinningar. Olika styrmedel såsom regleringar, skatter och subventioner kan mildra vissa problem på kort sikt, men kan inte lösa de stora utmaningarna på längre sikt.

Vår målsättning är att skapa förutsättningar för en kraftig men hållbar tillväxt, där Sverige återigen står som en stark industri- innovations- och kunskapsnation.

I detta kapitel beskriver vi våra ambitioner för landsbygden, forskning, energi och miljö samt bostäder.

8.2 Landsbygden

Sverigedemokraterna lanserade i den ekonomiska vårmotionen detta år en gedigen satsning på den svenska landsbygden, där 1,4 miljoner svenskar bor och verkar. Tyvärr är många landsbygdskommuner också avfolkningskommuner. Visserligen har urbaniseringstrenden naturliga förklaringar men vi avser föra en politik för hela Sverige.

Nuvarande regering har slagit in på fel linje i flertalet frågor som rör landsbygdens villkor. Sverigedemokraterna ser att det finns näringar som kan blomstra på landsbygden och att avfolkningstrenden kan motverkas genom att skapa optimala förutsättningar för tillväxt och sysselsättning i landsbygdsmiljöer. Många företag kan antas må bättre i landsbygden än i tätort. Exempel på detta är företag som inte har samma nytta av de skalfördelar som uppstår i urban miljö liksom företag som inte har nytta av att befinna sig i närheten av sin marknad förutsatt att goda kommunikationer finns. Det rör sig också om företag som arbetar med vidareförädling av råvaror. Utmaningen ligger i att skapa förutsättningar för näringar som drar nytta av de fördelar som landsbygden erbjuder inom exempelvis skog, jordbruk, vattenbruk, besöksnäring, gruvor och mineraler samt natur- och kulturmiljöer.

Sverigedemokraterna presenterar i detta budgetdokument kraftfulla satsningar för att landsbygden ska kunna leva, växa och frodas. Tillsammans skapar vi förutsättningar för 25 000 nya jobb på landsbygden.

8.2.1 Skogsnäring

I Sverige har skogen brukats på industriell skala sedan 500–600 år före Kristus. Idag sysselsätter skogsindustrin direkt och indirekt 200 000 människor. Sverige är världens näst största exportör av papper, pappersmassa och trävaror. Utgångspunkten för Sverigedemokraternas skogspolitik är två övergripande och jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet.

Enligt Skogsstyrelsen har miljöhänsynen inte alltid levt upp till en acceptabel nivå. Sverigedemokraterna vill skjuta till ytterligare resurser till Skogsstyrelsen för att enklare och oftare kunna bistå med rådgivning till markägarna.

Skogsnäringen är beroende av bra transporter. Sverigedemokraterna vill ge Inlandsbanan och tvärbanorna ett rejält lyft. Inlandsbanan behöver bland annat klara av högre axeltryck, få ett modernt trafikledningssystem och elektrifieras i samtliga delar, samtidigt som avsevärda förbättringar i underhållet behövs. Även tvärbanorna behöver elektrifieras. Därutöver behövs bättre terminaler anpassade för skogsråvara samt fler tågtider.

En upprustning och modernisering av Inlandsbanan är inte enbart en skogspolitisk åtgärd; banan fungerar som redundans för hela järnvägsnätet. Skulle stambanan bli oframkomlig kan Inlandsbanan alltså fungera som reserv. Sverigedemokraterna skjuter till avsevärda resurser till banhållningen samt ger Trafikverket i uppdrag att modernisera Inlandsbanan och tvärbanorna. Därutöver vill vi göra en inventering av Ostkustbanan och Södra stambanan för att kostnadskalkylera en upprustning och modernisering.

Sverigedemokraterna vill också öka anslagen till både Sveriges lantbruksuniversitet och Linnéuniversitetet, som agerar huvudman för skogs- och träprogrammet. Tillika ska Skogsinstitutet, som utbildar jägmästare och ansvarar för examina av skogsmästare, få ökade anslag. Intresset för en framtid inom näringen ökar i takt med att politiken väljer att prioritera en näringslivsvänlig inriktning för skogen, och Sverige är idag en av de ledande nationerna inom skogsforskning. Textilier, bioplaster, superstarka kompositer, kolfibermaterial och en ny generation drivmedel utvecklas och produceras redan på laboratorier och i fabriker. Sverigedemokraterna skjuter till medel till forskning inom skogsnäringen.

Sverigedemokraterna vill göra en grundlig utredning av att klassa torv som biodrivmedel utifrån ett miljö- och sysselsättningsperspektiv. Torvland utgör 25 procent av Sveriges landyta men utvinning bedrivs idag på enbart 1 procent av den ytan. Om miljöaspekterna är negligerbara i förhållande till de sysselsättningsskapande effekterna bör sedan SGU (Sveriges geologiska undersökning) uppdras att inventera torvmarkerna för att utröna var samt i vilken utsträckning som brytning är lämplig.

8.2.2 Vattenbruk och fiskodling

Sverige har nästan 100 000 sjöar och över 200 mil kust. Trots det är utnyttjandet av dessa resurser väldigt blygsamt. Sverige har potential att bygga upp ett hållbart och omfattande vattenbruk med ökad sysselsättning som följd. Under 2011 odlades det i vårt land cirka 12 000 ton fisk. I vårt grannland Norge är motsvarande siffra närmare en miljon ton. Sverigedemokraterna vill utöka antalet fiskodlingar och skjuter till resurser för att öka odlingen av matfisk till cirka 300 000 ton, speciellt genom landbaserade odlingar. Trots en utredning som redogör för de positiva sysselsättningsskapande effekterna har regeringen uppvisat en närmast flagrant passivitet.⁸¹

8.2.3 Jordbruk

Sverigedemokraterna är starkt kritiska till flera av de direktiv som EU beslutat om och som får långtgående återverkningar på det svenska jordbruket. Vi vill i grunden omförhandla flera av avtalen för det svenska EU-medlemskapet. Bland annat avser vi omförhandla handelsavtalen och förbjuda import av chark- och mejeriprodukter som tillverkats på ett sätt som inte är förenligt med den svenska djurskyddslagstiftningen. Detta medför att våra bönder slipper utsättas för en konkurrens som inte bygger på lika villkor utan ger konkurrenter en fördel enkom för att de inte sätter samma värde och fokus på djurens väl. Tillika ämnar vi reformera lagen om offentlig upphandling, som är reglerad i EU-rätten, för att förtydliga att livsmedel kan och bör upphandlas lokalt, något som i princip inte är förenligt med EU:s konkurrensregler. En dylik reform kan antas medföra långtgående fördelar för mindre jordbruk där lejonparten av den lokala eller regionala marknaden utgörs av det offentliga.

Sverigedemokraterna vill också kompensera svenska bönder för merkostnader som uppkommer till följd av att de lever upp till intentionerna i den svenska djurskyddslagstiftningen genom att införa ett särskilt djurvälfärdsbidrag. Vi vill dessutom kraftigt öka återbetalningen av dieselskatt till bönderna.

Många lantbrukare inom animalieproduktion har en på många sätt utsatt position. För att underlätta vardagen för personer med djurbesättningar att vid sjukdom kunna vara sjukledig eller ta ut en kortare semester vill Sverigedemokraterna återinföra de statliga subventionerna för avbytartjänster, vilket konkret innebär att brukaren får en del av lönekostnaden betald när ersättningsarbetskraft sätts in.

Skandalerna med fusk inom livsmedelsindustrin duggar tätt och vi menar att myndigheterna idag saknar resurser för att på ett fullgott sätt kontrollera att det kött som handlas med är det som faktiskt står på förpackningen. Vi avsätter därmed resurser till fler livsmedelskontroller.

8.2.4 Kulturmiljövård

En viktig del av vårt kulturarv är de byggnader som bedöms vara av kulturhistoriskt värde. De fyller inte minst funktionen av att lyfta fram kulturarvet i det svenska vardagliga samhället. Sverigedemokraterna vill införa ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde.

Vi vill också höja anslagen till kyrkoantikvarisk ersättning samt införa en helt ny kulturarvsfond för att bevara och stimulera den svenska kulturmiljön.

8.2.5 Turism och besöksnäring

Under 2011 omsatte den svenska besöksnäringen 264 miljarder kronor och hade cirka 165 000 anställda. En av Sveriges största turistorganisationer har satt upp som mål till 2020 att öka omsättningen till 500 miljarder kronor.

Sverigedemokraterna vill öka anslagen bland annat till mindre flygplatser med lönsamhetsproblem samt till viss trafik av samhällsintresse.

Sverigedemokraterna vill tillika underlätta regelverken för uppförande av nya anläggningar, såsom hotell eller skidliftar i fjällmiljö. Vid flera tillfällen har entreprenörer nekats tillstånd på alltför vaga och omotiverade grunder.

Tillgången till kompetent personal är viktig. Sverigedemokraterna vill tillsammans med Turismakademin och Myndigheten för yrkeshögskolan utbilda för näringens behov och anslår medel för detta.

8.2.6 Gruvor

Den svenska gruvnäringen är allmänt oomtvistad. Efterfrågan från Kina tillsammans med EU:s ambitioner om att bli mer självförsörjande driver upp priserna. Den svenska gruvnäringen har därtill långa anor; exempelvis började Falu koppargruva brytas redan i förkristen tid och under medeltiden stod den för två tredjedelar av Europas samlade kopparproduktion.

Sverigedemokraterna budgeterar för en kraftig upprustning av Malmbanan med dubbelspår på de mest överbelastade sträckorna, i princip Kiruna–Riksgränsen samt Luleå–Boden. Den omfattande gruvverksamheten i Ludvika och Grängesberg kommer att skapa kapacitetsproblem då malmtransporterna där i princip inte har några alternativ till järnvägstransporter. Tågen behöver gå mot Gävle eller Oxelösund hamn varför kapacitetsförbättringar måste till på dessa sträckor. Utöver detta behövs kapacitetsförbättringar på sträckorna Falun–Borlänge, Avesta–Fagersta samt Ställdalen–Frövi, vilka samtliga är viktiga sträckor för gruvnäringen.

Det behövs också satsningar på utbildningar kopplade till näringen, såväl längre civilingenjörsutbildningar som KY-utbildningar till exempelvis maskinoperatörer. Vi avsätter därmed resurser till Myndigheten för yrkeshögskolan, till Luleå Tekniska Universitet samt till Högskolan Dalarna, vilken är huvudman för högskoleutbildningarna i Bergsskolan, Filipstad. Syftet är att öka antalet utbildningsplatser med inriktning mot gruv- och mineralverksamhet.

8.2.7 Allmän värnplikt

Sverigedemokraterna förespråkar ett återinförande av den allmänna värnplikten. På kortare sikt, redan nästa år, budgeteras för att 6 000 ungdomar tas ut för genomförande av grundläggande militär utbildning (GMU). Målsättningen är att hälften av dessa vid godkänd utbildning ska kontrakteras för krigsplacering vid brigaderna. På lång sikt är målsättningen att huvuddelen av de unga männen i varje årskull ska genomföra värnplikt. Sverigedemokraterna vill återöppna ett antal nedlagda regementen och flottiljer samt mycket kraftigt förstärka Förvarsmaktens närvaro på Gotland.

8.2.8 EU:s medfinansiering av landsbygdsprogrammet

För programperioden 2014–2020 så har EU:s medfinansiering för landsbygdsprogrammet sänkts. För att detta inte ska få en negativ inverkan på landbygden och dess näringar så vill Sverigedemokraterna öka den svenska medfinansieringen så att landsbygdsprogrammets totala budget håller en likvärdig nivå som tidigare. Regeringen har valt att kompensera en liten del av de förlorade stöden, dock inte allt. Lantbrukarnas Riksförbund har inför budgetförhandlingarna krävt kompensering med en utökat nationell finansiering på 500 miljoner per år. Regeringen valde dock att bara ge 129 miljoner för ändamålet. Sverigedemokraterna skjuter därför till mellanskillnaden.

8.2.9 Höjd milersättning

Sverigedemokraterna är oroade över regeringens oförståelse för att många människor är direkt beroende av bilen för att ta sig till och från jobbet. Många människor i vårt land bor helt enkelt på ett sätt där det överhuvudtaget inte finns några kollektiva färdmedel att välja bland. De höjda bränslekostnaderna har orsakat stora problem för många delar av landsbygden.

Eftersom vi eftersträvar en arbetslinje väljer vi därför att höja milersättningen för reseavdrag med totalt 4 kronor per mil. Milersättningen har legat still sedan 2008 samtidigt som bensinpriset stigit med närmare tre kronor per liter. Detta förslag bidrar till att skapa en rörligare arbetsmarknad som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för människor på landsbygden. För en person som pendlar 10 mil per arbetsdag skulle detta innebära omkring 9 000 kronor i ökat reseavdrag per år.

8.3 Forskning och utveckling

Den forskningsverksamhet som bedrivs på svenska universitet och högskolor är oerhört viktig för att landet ska kunna underhålla och återskapa den spetskompetens som är nödvändig för att skapa nya innovationer. Sverige ska vara en framträdande kunskapsnation och vi avser därför utöka forskningsanslagen inom högskolorna och universiteten under den kommande budgetperioden. Vi ska ligga i framkant i områden som kärnfysik, genteknik, nanoteknik, informationsteknik, rymdteknik, mineralogi, geovetenskap och skogsforskning.

Om Sverige åter ska bli ett land med världsledande konkurrenskraft i högteknologiska och avancerade sektorer kan vi inte endast förlita oss på att marknaden tillskjuter det efterfrågade kapitalet. Staten finansierar och driver redan grundforskning och privat forskning på olika plan. Vi ser det som en självklarhet att också öka anslagen till statlig forskning för att bredda och vitalisera redan befintlig forskning i landet. Även här ser vi en enhet bestående av utbildning, forskning, företagande och arbetsmarknad.

Sverigedemokraterna ser ett behov av en marknadskompletterande riskkapitalfond, där fonden prioriterar de företag som har små möjligheter att söka kapital på den ordinarie riskkapitalmarknaden. En ökad tillgång på riskkapital bedömer vi vara av vikt för att stärka landets konkurrenskraft. Vi föreslår en extra vinstutdelning från Vattenfall på upp till 5 miljarder kronor om året under förutsättning att vinstutrymmet finns.

8.4 Energi

För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill Sverigedemokraterna föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitlig energiförsörjning för såväl hushåll som näringsliv.

Det är viktigt för en nation att ha kontroll över sin egen energiförsörjning, men detta utesluter inte att energisystem kan delas och utvecklas genom samarbete mellan nationer i vårt närområde.

En hög grad av självförsörjning är dock att föredra för att säkerställa att vi uppnår målen med vår energipolitik. Sverigedemokraterna strävar därför efter att bibehålla och utveckla landets energisystem, med fokus på leveranssäkerhet och miljöansvar.

8.4.1 Energitillförsel

Tillgång till energi är en grundförutsättning för att vi ska kunna behålla och utveckla vårt välstånd. Näringslivets konkurrenskraft får inte försämras till följd av en osäker inhemsk energiprissituation eller energiproduktion. Elpriserna måste sammantaget sänkas och kapaciteten för elproduktionen måste öka så att hushållen kan hålla sina boendekostnader på en rimlig nivå.

Energieffektivisering är ett av flera områden som har en betydande potential och som måste utnyttjas. Den offentliga sektorn ska sträva efter en energieffektiv verksamhet, detta genom upphandling av ny och innovativ energieffektiv teknik inom alla led, från produktion till slutanvändning.

Sverigedemokraterna ser positivt på dagens konkurrensutsatta och öppna nordiska elmarknad, men detta kräver också att myndigheter bevakar eventuella missbruk av exempelvis produktionsmonopol. Vi ställer oss negativa till en gemensam EU-elbörs.

I dagsläget står ett fåtal bolag för den klart största delen av elproduktionen i Sverige. Det finns därför skäl att fortlöpande granska och utvärdera den avreglering av elmarknaden som har skett. För att undvika undanträngningseffekter av mer kostnadseffektiva energislag och motverka ett bestående framtida högre elpris bör en utvärdering av elcertifikatsystemet genomföras.

Sverigedemokraterna eftersträvar en situation där Sverige har en elproduktion som klarar av efterfrågan och motverkar de pristoppar som riskerar att uppstå under vinterhalvåret.

Vattenfall bör förbli i statlig ägo och ska ha som sin främsta uppgift att förse svensk industri och svenska folket med tillförlitlig och prisvärd el. Vattenfall bör flytta fokus från expansion i utlandet till att värna den svenska elförsörjningen ur ett långsiktigt perspektiv. I detta värnande ingår bland annat ansvar för produktionsanläggningar och inte minst elnät. Vattenfall ska ha som mål att avveckla miljöskadlig kolkraft. Sverigedemokraterna är inte principiella motståndare till att sälja av bolagets verksamheter utanför Norden.

Sverigedemokraterna arbetar för att överbrygga politisk oenighet med målsättningen att marknaden ska vilja investera i långsiktigt hållbara energilösningar.

8.4.2 Kärnkraft

Kärnkraften står idag för nästan hälften av Sveriges elproduktion och kommer inom en överskådlig framtid att utgöra grunden för svensk energiförsörjning. En nedläggning av svensk kärnkraft skulle utgöra ett direkt hot mot svensk basindustri och svensk ekonomi. Hushållen skulle dessutom riskera att bli drabbade av högre elpriser och ökad import av elektricitet som i många fall produceras med fossila energikällor.

Kärnkraftverken börjar dock bli ålderstigna och det finns ett stort behov av att ersätta befintliga reaktorer med nya. Sverigedemokraterna ser därför positivt på en satsning i form av forskning och utveckling av svensk kärnkraft. Vi vill satsa på kärnkraft i den omfattning som krävs för att upprätthålla och säkerställa en trygg elförsörjningssituation för i första hand Sverige. Gränsen på tio kärnkraftverk bör omprövas för att undvika överlappningsproblem mellan gamla och eventuella nya verk.

Statliga Vattenfall kan vara en av flera betydelsefulla aktörer när det gäller att ersätta befintliga kärnkraftreaktorer och även bygga nya kärnkraftverk. För att stimulera byggandet och skapa incitament för att förnya reaktorer slopar vi den orättfärdiga effektskatten, vilken är en direkt straffskatt på kärnkraft och som inte utgår på övriga energislag. Ingen effektskatt kommer att utgå på reaktorer som installeras efter den 1 januari 2014. På lång sikt, när nuvarande reaktorer är utbytta, beräknas reformen kosta 1,6 miljarder kronor årligen.⁸² En dylik reform väntas också på sikt leda till lägre energipriser, eller i vart fall till minskade prisstegringar.⁸³ Reformen bedöms inte ha några budgetära effekter för kommande budgetperiod.

8.4.3 Vindkraft

Sverigedemokraterna är inte negativa till vindkraften som energikälla, men vi ser inte hur vindkraften skulle kunna bli en del av baskraften då den inte kan bidra med konstant elproduktion eftersom effekten varierar utifrån rådande väderförhållanden.

En storskalig utbyggnad av vindkraften kommer kräva en kostsam utbyggnad av såväl stamnät som regionnät samt skapa behov av en omfattande upprustning av landets befintliga vattenkraftverk för att denna ska kunna fungera som reglerkraft för stora mängder vindkraft.

Vindkraftverk bör företrädesvis placeras i glesbefolkade delar av landet. Om fastighetsägare drabbas av sänkt marknadsvärde till följd av en vindkraftsetablering bör de ersättas ekonomiskt av ägaren till vindkraftparken. Stor hänsyn måste tas till den lokala opinionen samt till miljö- och naturintressen.

8.4.4 Vattenkraft

Vattenkraften är tillsammans med kärnkraften basen för vår elproduktion. Då vattenkraften är förhållandevis enkel att reglera används denna, till skillnad från kärnkraften, också som en reglerkraft vid snabba förändringar av efterfrågan eller ojämn försörjning från exempelvis vindkraft. Den storskaliga utbyggnaden av vattenkraften får ses som ett avslutat kapitel. Det finns dock en viss potential i effektivisering av befintliga anläggningar. Sverigedemokraterna vill dock skydda de orörda nationalälvarna från utbyggnad av vattenkraft.

Det är av största vikt att landets befintliga vattenkraftsstationer underhålls och moderniseras. Många av de äldre stationerna har stått verksamma sedan mitten av nittonhundratalet och är idag i stort behov av renovering. Sverigedemokraterna anser att statliga Vattenfall därför bör lägga större vikt vid underhåll och modernisering av sina befintliga produktionsanläggningar för att därmed bidra till att trygga landets elförsörjning på lång sikt. Vid modernisering och underhåll av produktionsanläggningar ska stor hänsyn tas till närmiljön och den biologiska mångfalden.

8.4.5 Solkraft

Solceller för elframställning avsedd för leverans ut på elnätet är på Sveriges breddgrader, med vår energianvändning, extremt ineffektivt. Då solceller nästan uteslutande levererar energi på sommarhalvåret, när vi behöver den som minst och därmed står med en stor överkapacitet, innebär investeringar i solkraft att parallella energisystem byggs upp. Solceller kan i realiteten inte ersätta någonting i vårt energisystem utan ger endast högre samhällskostnader för energi och belastar miljön negativt. Inte minst så får andra energislag svårare att få täckning för gjorda investeringar.

8.4.6 Biobränslen och nya energikällor

Idag är biobränslen en stor och växande resurs för produktion av värme och elektricitet. Biobränslen är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Det är dock viktigt att skog och mark brukas på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Det finns en stor potential i en förädling av dagens biobränslen, så att de på sikt kan ersätta behovet av importerad olja och gas inom såväl transportsektorn som råvara inom industrin.

Som ett led i vår ambition att ta Sverige ur oljeberoendet samt för att utveckla den inhemska energiindustrin väljer vi att avsätta resurser till en satsning på forskning, utveckling och innovation inom biobränslen och vidareutveckling av skogsråvara.

8.4.7 Sänkt elskatt

Elpriset består idag till stor del av diverse skatter och moms. Vi ser ett behov av att sänka dessa skatter. Elpriserna måste sammantaget sänkas så att hushållen kan hålla sina boendekostnader på en rimlig nivå.

Sverigedemokraterna föreslår en sänkning av elskatten med motsvarande 10 öre per kWh från den 1 januari 2014, vilket skulle ge en villa med en förbrukning på c:a 25 000 kW/år en besparing på drygt 200 kr/månad.

8.5 Bostäder

Sverigedemokraternas mål för området bostadsmarknad är att skapa förutsättningar för ett välplanerat, energieffektivt och hållbart bostadsbyggande för både ung och gammal. Vi vill förenkla andrahandsuthyrningar, sänka skatterna för studentbostäder samt underlätta för upprustning av storstädernas miljonprogramsområden.

8.5.1 Andrahandsuthyrning

Sverigedemokraterna vill göra det skattefritt att hyra ut en del av bostaden men också skattebefria andrahandsuthyrningen och göra reglerna för denna typ av uthyrning mer flexibla.

Den statsfinansiella kostnaden blir liten för dessa förändringar och det blir ett lågt pris att betala för att på kort tid lösgöra ett stort antal bostäder för unga och studenter. Dessa tvingas för närvarande ofta tacka nej till arbete eller utbildning då de inte hittar ett boende. Mycket talar för att dessa boendemöjligheter skulle kunna uppstå just i storstadsregionerna där bostadsbristen är som störst. De samhällsekonomiska vinsterna skulle bli stora när vår bostadsyta nyttjas på ett mer effektivt sätt.

8.5.2 Studentbostäder

Sverigedemokraterna anser att det är orimligt att studentbostäder inte betraktas som elevhem vilket man gör undantag för i fastighetstaxeringslagen, med slopad fastighetsavgift som följd. Vi vill avskaffa den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder.

Vi vill förenkla byggnormerna för att göra det billigare att bygga fastigheter. Främst är det hissnormen och andra normer som vi vill förändra så att det smidigare och billigare ska gå att producera studentlägenheter.

8.5.3 Bostadsbyggande och bostadspolitik

Vi vill skapa en långsiktig och hållbar lösning vad gäller upprustningsbehov och underhåll för bostadsbestånden i vårt land. Sverigedemokraterna vill införa skattefria underhållsfonder.

Andra viktiga åtgärder är att samordna den kommunala bostadsplaneringen på regional nivå samt att ta bort möjligheten för kommunerna att upprätta egna byggnormer.

8.6 Övrig infrastruktur

8.6.1 Särskild investeringspott för marknadsåtgärder

Sverigedemokraterna anslår ökade medel för såväl utveckling som vidmakthållande av statens transportinfrastruktur. Utöver den kraftfulla satsningen på dubbelspår på Malmbanan vill vi införa en marknadspott för investeringar utöver den ordinarie budgetramen, motsvarande två procent av hela utgiftsområde 22 – Kommunikationer. Marknadspotten syftar till snabbt kunna användas för att bygga bort uppkomna flaskhalsar som står i vägen för betydande investeringar i näringslivet. Förslaget ligger i linje med vad som lyfts fram av Näringslivets Transportråd.⁸⁴

8.6.2 Fyrfilig motorväg på E20

Fungerande infrastruktur är avgörande för industri, företagande och den regionala utvecklingen, och vägen mellan rikets två största städer är på långa sträckor kraftigt undermålig, inte minst i Västra Götaland. Den underdimensionerade standarden på vägen ger upphov till dålig framkomlighet och försämrad trafiksäkerhet. Allvarliga olyckor är oacceptabelt frekventa. Beroende av vägstandard så beräknas kostnaderna för de viktigaste sträckningarna till mellan 4,8–8,0 miljarder kronor och tidsplanen för ett helt färdigt projekt beräknas till mellan 6,5 och 10,5 år i Trafikverkets ”Åtgärdsstudie, E20 Genom Västra Götaland”. Sverigedemokraterna föreslår en omedelbar projekteringsstart med snabbast möjliga byggstart för att bygga ut viktiga delar av E20 till motorväg/mötesfri 2+2 väg.

9. Trygghet

9.1 Sammanfattning

Alla söker vi efter trygghet i vardagen. Vare sig det rör sig om fysisk, ekonomisk eller social trygghet så vill vi veta att vi har något att falla tillbaka på om något går snett. Ett brottsoffer ska inte själv behöva ta upp jakten på sin förövare utan kunna lita på att samhället med kraft bistår i strävan att söka upprättelse.

Arbetaren vars fabrik läggs ned eller tjänstemannen vars avdelning blir varslad ska inte behöva lämna hus och hem utan kunna falla tillbaka på ett trygghetssystem som garanterar en dräglig tillvaro.

En nybliven tonårsmamma, där pappan undflytt sitt ansvar, ska inte lämnas ensam; samhället runt omkring ska finnas där för att lyssna, hjälpa och stödja.

Vi behöver även nationell trygghet – en visshet om att vi svenskar är ett självständigt folk, fria att forma vårt rike och att tillsammans utmejsla vår framtid.

I detta kapitel beskriver vi våra ambitioner för att öka tryggheten. Vi stärker den nationella tryggheten genom satsningar på försvar och säkerhet, vi stärker den fysiska tryggheten genom ökade anslag till brottsbekämpning och vi stärker den ekonomiska och sociala tryggheten genom ett flertal reformer och ökade anslag.

9.2 Självständighet

Själva grunden i att kunna skapa ett tryggt samhälle är att kunna styra sitt samhälle efter egna preferenser och behov – att vara herrar i sitt eget hus. Sverigedemokraternas grundläggande utgångspunkt i all politik är att Sverige ska vara en självständig nation. All offentlig makt utgår från folket.

Sverigedemokraterna anser att dagens EU-medlemskap saknar demokratisk legitimitet då unionen, tvärtemot vad svenskarna röstat för i folkomröstningar, har utvecklats till något som alltmer tar formen av en överstatlig federation. Sverigedemokraterna vill i likhet med Storbritanniens regering i grunden omförhandla det svenska EU-medlemskapet för att sedan utlysa en ny folkomröstningen rörande Sveriges fortsatta deltagande i unionen.

Den budgetära effekten av att träda ut ur EU motsvarar en bruttobesparing på knappt 40 miljarder kronor årligen. Detta utrymme kan vi dock inte skapa under innevarande budgetperiod emedan en process för att lämna EU kommer ta längre tid än så.

9.3 Upprustning av Försvarsmakten

Det militära försvaret ska genomföra de insatser som riksdag och regering beslutat eller som i övrigt följer av Försvarsmaktens uppgifter. Försvarsmakten ska lösa följande uppgifter:

Sverigedemokraterna yrkar på att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 utnyttja en kredit på högst 50 miljarder kronor i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra extraordinära förhållanden föreligger.

9.3.1 Försvarspolitikens inriktning

Det finns inte tillräckliga skäl att vi ska ansluta oss till Nato. Nato har förvisso historiskt löst många svåra uppgifter; inte minst har man besegrat det kommunistiska Sovjet genom kapprustning. Sverige har dock sedan andra världskriget spelat en faktisk roll som en alliansfri och militärt stark fredsbevarande nation.

Sveriges försvarspolitik ska fokusera på försvaret av Sverige. Genom att stärka vårt eget försvar, genom att fullt ut verka för ett nordiskt försvarssamarbete och genom partnerskapet för fred med Nato tar Sverige sitt säkerhetspolitiska ansvar. När Sverige återfått ett existensförsvar så är det rimligt att Sverige åter bidrar med militärt bistånd i fredsskapande och fredsbevarande insatser med FN-mandat bakom. Det är en balanserad inställning långt från både isolationism och förlorad självständighet.

Försvarsmakten ska inte delta i Nordic Battle Group. Sverige ska inte heller utlova ensidiga solidaritetsgarantier.

I Sveriges partnerskap med Nato bör det finnas lika konkreta planer för såväl vilket bistånd Sverige ska lämna vid angrepp mot ett eller flera Nato-länder som för den hjälp vi kan vänta av Nato vid angrepp på Sverige. För att kunna avtala och skapa ett konkret partnerskap med Nato så måste Sverige äga en militär kapacitet som är avsevärt mer utvecklad än den nuvarande.

Den dagsaktuella hotbilden är inte den viktigaste utgångspunkten när vi bedömer vårt behov av militärt försvar. Hotbilden kan snabbt förändras, däremot kan vi inte snabbt återta acceptabel försvarsförmåga. Faktiska styrkeförhållanden och värstafallscenarion måste vara underlag för vårt behov av militärt försvar.

Sverige bör efter en förstärkning av försvaret ha ett balanserat försvar med sådan styrka och sammansättning att det skapar en så hög tröskeleffekt att detta i det längsta avhåller en presumtiv angripare från anfall.

Det moderna militära försvaret är beroende av högteknologiska system för att skapa ett starkt skalskydd och därigenom avskräcka från fientligheter och påtryckningar, men det är samtidigt fortfarande beroende av folkets försvarsvilja och den enskilde soldatens mod och beslutsamhet. En stärkt försvarsvilja och en förankring av försvaret hos folket uppnås främst genom värnpliktsutbildning och starka frivilligorganisationer.

En återinförd värnplikt är nödvändig för att på ett trovärdigt sätt nå upp till den kvantitet förband som är nödvändig för försvaret av Sverige. Cirka 6 000 värnpliktiga bör utbildas i grundläggande militär utbildning (GMU) och cirka hälften av dessa utbildas vidare för krigsplacering i brigaderna. I och med återaktiverandet av värnplikten återgår armén till ett system med fredsorganisation och krigsorganisation. Anställda och kontrakterade är lika många som i regeringens förslag.

Årliga övningar i brigader är helt avgörande för att uppnå politisk vilja – det vill säga användbara, tillgängliga, väl samövade fältförband för nationella och internationella uppgifter. Ett nytt system för krigsförbandsövningar (KFÖ) bör införas där varje brigad tränas var sjätte år.

9.3.2 Försvarets finansiering och materielförsörjning

I början av 1980-talet var försvarets andel av BNP 2,9 % för att sedan sjunka till dagens 1,2 %. De minskade försvarsanslagen och stora omställningskostnaderna i kombination med en ensidig inriktning mot ett renodlat insatsförsvar har gjort att den svenska förmågan till territoriellt försvar idag på allvar kan ifrågasättas. För att garantera rikets säkerhet måste nedrustningspolitiken få ett slut.

I dag har tyvärr många av de svenska försvarsindustrierna utländska ägare, men fortfarande har det stor ekonomisk betydelse för Sverige att industrierna utvecklar och producerar materiel i landet. Det har även en strategisk betydelse för försvaret.

En försvarsindustristrategi bör upprättas där vi tydligt definierar våra säkerhetspolitiska intressen, kopplade till särskilda kompetenser i fråga om tillverkning av eller handel med försvarsmateriel, och en svensk myndighet som upphandlar försvarsmateriel bör använda undantagsregeln i artikel 346 i EUF-fördraget på liknande sätt som andra medlemsländer som har viktig försvarsindustri.

Vidare bör Sverige återta kravet på offset (motköp) i syfte att gynna svenska små och medelstora företag. Svenska myndigheter bör tilldela underleverantörer en god andel av kontrakten i syfte att ekonomiskt gynna viktiga innovationsföretag enligt rätten att göra så i artikel 21 punkt 4 i försvarsupphandlingsdirektivet.

Statligt finansierad FoU är väldigt viktig för försvarsindustrin och bör koncentreras mot områden där vår industri är framgångsrik. De produkter vår försvarsindustri ska konkurrera mot på världsmarknaden är så gott som uteslutande initierade med statliga FoU-anslag.

Försvarsindustrin berör cirka 30 000 jobb och sysselsätter indirekt cirka 100 000 människor. Gripen, robotar, luftvärn, u-båtar och korvetter samt rymdteknik med kommande militär tillämpning visar att de svenska vapensmedjorna inte bara har stolta anor utan även en framtid om regering och riksdag sköter frågor om upphandling och FoU klokt.

När vi köper svenskt försvarsmateriel som är producerat med högteknologi så sker en stark ekonomisk återkoppling i samhällsekonomin. Möjligheten till kommande exportordrar för Gripen E/F är exempelvis stor och Gripen är i högsta grad en tillväxtpolitisk fråga. Exempelvis har det beräknats att de totala nettovinsterna för Gripenprojektet är 2,6 gånger högre än kostnaderna.⁸⁵

9.3.3 Armén

Armén bör bestå av såväl rörliga fältförband som territorialförsvarsförband.

En fältarmé med samövade brigader är oundgänglig om Sverige ska kunna försvaras. Med befintliga anläggningar, materiel, yrkesofficerare och kontrakterade kan en och en halv mekaniserad brigad sättas upp. Ytterligare brigader bör sättas upp successivt när försvarsförmågan återtas med målet att år 2022 ha sex mekaniserade brigader. Bemanning av dessa måste i så fall ske med en blandning av kontrakterad och värnpliktig personal.

Territorialförsvarsförband skapas ur de nationella skyddsstyrkorna/hemvärnet och kan utgöras av lokalt rekryterade värnpliktiga och frivilliga soldater med minst GMU och kort mobiliseringstid.

9.3.4 Marinen

Marinen har ett behov av såväl en förstärkt regional indelning som förnyade materielsystem på sikt. Vi föreslår därför att Marinbas Öst (Berga), Marinbas Väst (Göteborg) samt Härnösand och Fårösunds Marindetachement sätts upp.

Marinbas Öst (Berga) bör sättas upp för att utbilda till kustartilleribrigader. Kustartilleribrigaderna bygger på värnplikt och dubbel organisation (freds-/krigsorg.) medan övriga marinen bygger på anställda och kontrakterade.

9.3.5 Flygvapnet

Jämte Skaraborgs flygflottilj (F7 Såtenäs), Blekinge flygflottilj (F17 Kallinge) och Norrbottens flygflottilj (F21 Luleå) bör Upplands flygflottilj (F16 Uppsala) sättas upp. Flygvapnet bygger på anställda och kontrakterade. BAS 90-systemet bör återskapas. Skydd genom spridning är kostnadseffektivt och ger ett stort strategiskt värde.

Sverigedemokraternas uppfattning är att anskaffning av 100 st JAS 39 Gripen E/F ska förberedas inom snarast möjliga och rimliga tid. En utveckling av flygvapnets kapacitet är nödvändig för att kunna möta den nivå som andra flygvapen i vårt närområde kommer att ha om några år.

9.3.6 Försvarets stödresurser

FRA är i tider av nya hotbilder och ökad terrorism en första försvarslinje och det är viktigt att FRA har möjlighet att teknikutveckla för att kunna upptäcka utländska förhållanden som utgör ett hot mot vår nation eller mot enskilda svenska medborgare.

Försvarsunderrättelsedomstolen och Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten ska garantera att den personliga integriteten inte hotas på ett orimligt sätt när signalspaningen söker nya metoder att fånga säkerhetshot.

Försvaret och Försvarets materielverk är i behov av forskningsbaserad kunskap. FOI är därför nödvändigt för en självständig utveckling av vår försvars- och säkerhetspolitik.

9.3.7 Krisberedskapspolitikens inriktning

Den svenska modellen där bestämda myndigheter har krisberedskap på sitt verksamhetsområde och där regeringen har nationellt områdesansvar, länsstyrelserna regionalt och kommunerna lokalt är en effektiv modell. Jämte områdesansvaret finns sektorsansvar. Det är viktigt att MSB:s utredande och samordnande roll inte tar över de faktiska utförarna av krisberedskap och krishantering.

Försvarsmakten bör upprätthålla en tätare kontakt med det civila regionala och kommunala områdesansvaret.

9.3.8 Elsäkerhetsmyndigheten

Olika elkraftskonsumenter är olika beroende av säker el. För samhällsviktig verksamhet kan oacceptabla konsekvenser uppstå snabbt vid elavbrott. Med hjälp av modern styrteknik kan olika användare sättas i prioriteringsordning vid brist på el. Forskning visar att särskilda reservkraftnät med viss radie är kostnadseffektiva när det finns flera samhällsviktiga verksamheter nära varandra. Regeringen bör utreda reglering och planering av särskilda reservkraftnät i våra residensstäder.

9.4 Krafttag mot brottsligheten

Sverigedemokraterna menar att det är statens kärnuppgift att upprätthålla lagen och därigenom garantera medborgarna trygghet och säkerhet. Brottsoffers och potentiella brottsoffers intressen måste sättas före gärningsmännens. I dagens samhälle har dock vård- och rehabiliteringstanken fått en alltför dominerande ställning i den kriminalpolitiska debatten. Sverigedemokraterna anser att detta är fel sätt att angripa problematiken på.

För oss står det klart att om respekten för lag och ordning ska upprätthållas måste grov brottslighet straffas hårt och rättvist. Detta markerar att samhället sätter laglydiga medborgares intressen i första rummet. Det är för oss också en självklarhet att straffen alltid ska stå i samklang med den allmänna rättsuppfattningen. Sverigedemokraterna föreslår omfattande reformer för att komma till rätta med den utveckling som sker i dagens Sverige.

9.4.1 Ideologiska överväganden

Kriminellas perspektiv har under de senaste decennierna allt mer kommit att få stå över den allmänna rättsuppfattningen. Ett straff har reducerats till vård samtidigt som fokus har flyttats från brottsoffer och samhällets bästa till brottslingens perspektiv. Sociologin har getts alltför stort fokus och genom detta urskuldat grova brottslingar utifrån uppväxt, socioekonomiska förhållanden samt olika psykosociala omständigheter.

Rättvisa handlar om upprättelse för brottsoffret, om skydd mot fortsatt brottslighet och om ett samhälle som tydligt markerar mot dem som skadar andra. Sverigedemokraterna ser inget motsatsförhållande mellan att å ena sidan värna brottsoffren och de laglydiga medborgarna och å andra sidan vårda samt återanpassa dömda brottslingar.

9.4.2 Trygghet för individen

Idag kan en person som döms för ett brott dömas att betala skadestånd till brottsoffret. Dock finns ett stort problem i det att brottsoffret själv, med Kronofogdemyndighetens hjälp, måste kräva gärningsmannen på det utdömda beloppet.

Om gärningsmannen inte betalar är det upp till offret att vända sig till sitt försäkringsbolag i ett försök att få ersättning. Fungerar inte detta ska brottsoffret själv ta kontakt med Brottsoffermyndigheten. Här ska offret skriftligen ansöka om att få det som kallas brottsskadeersättning, vilket kan skilja sig från det skadestånd personen i fråga blivit tilldömd.

Denna procedur, där offret återigen måste förklara sig och vädja till gärningsmannen, utgör ytterligare en förnedring och ett ifrågasättande av offret. Dessutom finns ingen garanti för att offret får den ersättning som en domstol en gång beslutat.

Sverigedemokraterna vill istället se ett system där staten betalar ut det utdömda skadeståndet till brottsoffret och därefter kräver in pengarna från gärningsmannen. Detta skulle innebära att offret så snart domslutet vunnit laga kraft får sitt skadestånd, samtidigt som staten tar hand om vidare behandling och kontakt med gärningsmannen.

Vi menar att det är ett system som bör vara självklart i en rättsstat. Vårt förslag skulle minska frustrationen och det onödiga lidande som åsamkas brottsoffer på grund av dagens system för skadeståndsutbetalningar.

Många av de goda medborgare som sätter sig i vittnesbåset är idag utsatta och de vittnar alltför ofta med fara för sitt eget liv. Rättsväsendet har inte förmått hantera den organiserade brottslighetens grenar som spridit sig ända in i rättssalen. Vittnestrakasserier blir allt vanligare och antalet vapen som smugglas in i svenska domstolar är alarmerande.⁸⁶ ⁸⁷

Övergrepp i rättssak är ett mycket allvarligt brott då det inte bara riktar in sig mot individer utan utgör ett hot mot rättsstaten, och i slutänden mot det demokratiska statsskicket. Sverigedemokraterna vill se ett kraftigt utökat stöd till vittnesskyddet. Det handlar om polisskydd, hjälp med bostadsbyte och andra säkerhetsåtgärder. På senare tid har även de juridiska ombuden fått motta hot, trakasserier och rena våldsdåd från kriminella nätverk. Också här förordar vi ett ökat skydd.

Utöver detta vill vi även att permanenta säkerhetskontroller ska införas i anslutning till domstolsentréer i förebyggande syfte. Ett genomförande av förslaget innebär att entréer måste byggas om och att viss teknisk utrustning måste införskaffas. Betydligt fler ordningsvakter kommer också att behövas.

9.4.3 Hårdare tag mot brottsligheten

Sverigedemokraterna vill se kraftiga straffskärpningar för våldsbrott. Detta innebär inte minst en rejäl höjning av miniminivåerna eftersom svenska domstolar oftast dömer i nedre delen av straffskalan. Svensk livstid innebär i praktiken 18 års fängelse enligt rättspraxis och enligt principen om 2/3 frigivning blir resultatet oftast 12 års fängelse.

Sverigedemokraterna vill införa verklig livstid där det även ska vara möjligt att utdöma livstid utan möjlighet till benådning. Riktiga livstidsstraff ska kunna utdömas för brott som idag enligt brottsbalken kan medföra livstidsstraff. Utöver detta ska riktiga livstidsstraff kunna utdömas för upprepad grov våldsbrottslighet av särskilt hänsynslös och våldsam natur, till exempel för synnerligen grov misshandel, grov våldtäkt eller en kombination av dylika grova våldsbrott.

I dagens Sverige finns det generösa rabattsystem för den som valt en kriminell livsstil. Det handlar dels om en så kallad mängdrabatt, vilken innebär att ju fler brott en person begår desto mindre påföljd ges för varje efterkommande brott. Vid upprepad brottslighet gäller även en särskild straffskala. Utgångspunkten för denna straffskala är att det är det brott med högst straff som kan utdömas med ett visst tillägg. Detta utgör straffskalans maximum. Tillägget är som minst ett år och som mest fyra år beroende på hur allvarlig brottsligheten är.

Moraliskt sett kan det visserligen anses mest korrekt att döma varje begånget brott för sig och tillämpa det som kallas kumulationsprincipen där de utdömda straffen adderas för varje brott. Sverigedemokraterna anser dock att ett totalt avskaffande av mängdrabatten för alla typer av brott skulle kunna ge oönskade konsekvenser. Detta eftersom det rent teoretiskt skulle kunna innebära att en person som klottrat flera gånger i praktiken fick ett högre straff än en person som begått ett mord. För merparten av brottsligheten anser vi därför att ett system likt dagens med strafftillägg är det bästa, även om vi vill se en förändring till skarpare tillägg.

Vi förordar dels att det för varje nivå i den gemensamma straffskalan definieras ett minimitillägg, dels att de övre gränserna för strafftillägg kraftigt höjs. Genom att införa minimitillägg försäkras det att en gärningsman som begått flera brott alltid ges ett ordentligt förlängt straff. Detta ger också samhället bättre möjligheter att markera mot flerfaldig brottslighet.

Sverigedemokraterna ser dock ett behov av att i vissa fall frångå regeln om strafftillägg. I fall då det rör sig om grövre upprepad våldsbrottslighet vill vi se ett totalt avskaffande av alla typer av rabatter. Där låter vi principen om brottsoffrens rätt till upprättelse få företräde och menar att det är oacceptabelt att bedöma denna typ av brott olika beroende på om det är engångshandlingar eller inte. Det är vår mening att varje offer för grov våldsbrottslighet ska få upprättelse och att samhället tydligt ska markera mot varje enskilt dåd.

Sverigedemokraterna vill införa en princip om ”tredje gången gillt” för vålds-, sexual- och narkotikabrott som resulterat i fängelsedom (också villkorlig sådan). Denna princip innebär att den person som för tredje gången inom en sjuårsperiod fälls för sådan brottslighet per automatik bör dömas till lagens maxstraff för det av de begångna brotten som har det högsta maxstraffet samt utöver detta ges ett maximalt strafftillägg.

Sverige tillämpar så kallad två tredjedelsfrigivning, vilket innebär att den kriminelle automatiskt blir villkorligt frigiven efter att två tredjedelar av straffet avtjänats på anstalt. Detta skapar en stor diskrepans mellan den allmänna rättsuppfattningen och den lagstiftning som finns. För att öka förståelsen för svensk lagstiftning och för att försvåra för en kriminell livsstil vill Sverigedemokraterna avskaffa den automatiska frigivningen efter två tredjedelar av tiden för personer dömda för vålds- och narkotikabrott.

Sverigedemokraterna anser inte att det är rimligt att en utländsk medborgare som begått en våldtäkt, ett mord eller något annat grovt våldsbrott ska belönas med uppehållstillstånd och på sikt svenskt medborgarskap. Tyvärr är det dock så att utlänningar i Sverige idag många gånger får stanna i landet trots att de begått grova brott såsom mord, dråp, misshandel och våldtäkt och trots att lagen medger utvisning. Detta för att utvisningsprövning inte är obligatorisk och för att dagens lagstiftning och rättspraxis verkar bry sig mer om förövare än om samhälle och brottsoffer. I de fall där utvisning döms ut så rör det sig ofta om en kortare tidsperiod. Vi anser att utvisning som regel ska ske på livstid om det inte finns särskilda förmildrande omständigheter som talar emot detta.

En person utan svenskt medborgarskap ska inte få förmånen att stanna i Sverige om personen i fråga inte kan eller vill respektera våra lagar och regler. Det bör därför vara obligatoriskt att alltid pröva frågan om utvisning när en utlänning begått ett brott i Sverige. Vi anser vidare att endast om det föreligger synnerligen starka skäl ska en utlänning, som blivit dömd för ett brott som kan leda till utvisning, kunna undgå att utvisas.

Svensk domstol bör inte tillmäta någon större vikt till utlänningens levnadsomständigheter, eller hur länge utlänningen vistats i Sverige, när frågan om utvisning behandlas. Inte heller bör en utlänning som begått grova brott i Sverige få stanna på grund av flyktingstatus.

För att kunna kontrollera att utvisade individer inte kommer åter till Sverige under annan identitet ska foto, fingeravtryck och dna-prov tas och lagras i minst 80 år i ett register som alla nya immigranter ska kontrolleras mot. Återfinns en person i detta register ska denna omedelbart frihetsberövas och en ny utvisning ska snarast utföras.

Det är inte rimligt att vårt land som praxis åtar sig ansvaret att straffa individer som inte är svenska medborgare. Därför anser vi att när en utlänning blir dömd till fängelse med efterföljande utvisning ska Sverige sträva efter att straffet ska avtjänas i den dömdes hemland eller i annat anvisat land. Sverige ska därmed arbeta för att upprätta avtal med andra länder för att möjliggöra detta.

9.4.4 Brottsbekämpande myndigheter

Den ökade globaliseringen i världen innefattar även en ökad rörlighet för kriminella nätverk och Sveriges gränser står numera – i och med medlemskapet i EU – närmast oskyddade. Tullen har förlorat en del av sina befogenheter och passkontroller är idag förbjudna mellan Schengenländer. I detta klimat frodas människo-, narkotika- och vapensmuggling samtidigt som kriminella individer kan röra sig fritt inom området. Det är viktigt att tullen ges de verktyg den behöver för att kunna möta dessa nya förutsättningar. Eftersom EU förbjuder tullen att utföra en väsentlig del av sitt arbete är det på lång sikt Sverigedemokraternas ambition att återvinna vår nationella suveränitet på detta område. På kortare sikt vill vi se möjlighet för Sverige att införa temporära gränskontroller när det bedöms behövas.

Sverigedemokraterna betraktar Tullverkets uppgift huvudsakligen som brottsbekämpande/brottsförebyggande och inte skatteindrivande. I enlighet med detta ämnar vi flytta Tullverket från Finansdepartementets kontroll till Justitiedepartementet och följaktligen även från utgiftsområde 3 – Skatt, tull och exekution till utgiftsområde 4 – Rättsväsende.

Polisen består idag av 21 separata polismyndigheter med Rikspolisstyrelsen (RPS) som övervakande myndighet. Alla polismyndigheter agerar formellt och i praktiken självständigt även om det finns olika typer av samarbeten som i stort bygger på frivillighet. Vissa direktiv och förordningar ges av RPS, men mandatet som dessa vilar på är inte särskilt starkt. Tyvärr fungerar inte polisorganisationen som det är tänkt. Styrningen från RPS är alltför dålig på grund av begränsade befogenheter som förhindrar implementering av nationella program. Det är även otydligt vilka befogenheter de lokala polisstyrelserna har i förhållande till RPS. Eftersom polisväsendet är så splittrat innebär det ökade kostnader, att helhetsansvaret saknas då det inte finns en chef som har ett övergripande ansvar och att kompetensförsörjningen inom organisationen blir lidande.

Sverigedemokraterna har därför valt att ställa sig bakom polisorganisationskommitténs förslag om att slå ihop myndigheterna till en myndighet. Den nya Polismyndigheten gäller från den 1 januari 2015.

Det har uppmärksammats att polisen idag ägnar väldigt liten del av sin arbetstid åt synligt polisarbete på gator och torg. Sverigedemokraterna inser att problemen med effektiviteten inom hela rättskedjan i allmänhet och polisen i synnerhet härrör från strukturella problem snarare än från avsaknad av ekonomiska resurser. Det finns även en bred politisk enighet om behovet av en omorganisation av polisen.

Detta kommer dock att ta lång tid och Sverigedemokraterna vill därför redan nu sjösätta en riktad satsning för att möjliggöra fler synliga poliser på gator och torg. Detta kan handlar om att resurser avsätts så väl till nya poliser, till civil personal som kan avlasta poliserna som till ny teknisk utrustning som kan förbättra effektiviteten inom polisarbetet.

9.5 Ekonomiskt välbefinnande

Sverigedemokraternas ambition är att på olika sätt stärka arbetslöshetsförsäkringen. Detta gäller inte enbart i form av en höjning av taket, utan innebär också att arbetslöshetskassorna slås samman och att administrationen tas över av Försäkringskassan. I förlängningen bör även Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen slås ihop.

9.5.1 En gemensam arbetslöshetskassa

I dag förekommer stora variationer mellan landets 30 olika arbetslöshetskassor. Förutom kraftigt differentierade avgifter har de separata administrationer, vilket leder till olika tolkningar och tillämpningar av regelverket. Dessutom finns en stor variation gällande handläggningstider där många arbetslöshetskassor idag är sena med sina utbetalningar. Eftersom val av a-kassa sker genom val av fackföreningsmedlemskap innebär detta i praktiken att yrkesval avgör individers skydd och trygghet vid arbetslöshet. Sverigedemokraterna menar att detta system inte är gångbart. En persons yrkesval och bostadsort ska inte påverka tillgången till och villkoren för arbetslöshetsförsäkring.

Under 2005 och till viss del 2008 genomfördes en större myndighetsreform då Riksförsäkringsverket samt de 21 länsbaserade allmänna försäkringskassorna avvecklades och Försäkringskassan inrättades som en sammanhållen statlig myndighet för stora delar av socialförsäkringssystemet. Sedan dess har det visat sig att Försäkringskassan lyckats minska handläggningstiderna väsentligt för de flesta ärendeslag.⁸⁸ En jämförelse av siffrorna mellan år 2009 och 2005 ger vid handen att antalet ärenden som avslutats inom det uppsatta tidsmålet har ökat, inte sällan med över 50 procent för respektive ärendeslag.⁸⁹ De regionala skillnaderna mellan olika kontor har samtidigt minskat, även om det fortfarande finns mycket kvar att göra för att uppnå full enhetlighet.

Sverigedemokraterna menar att reformen av försäkringskassorna år 2005 i huvudsak har varit positiv och att den bör tjäna som exempel för reformen av arbetslöshetskassorna. Att låta Försäkringskassan ta över arbetslöshetsförsäkringen skulle vara ytterligare ett steg för att konsolidera socialförsäkringssystemet till att vara en generell angelägenhet snarare än en regional eller yrkesspecifik dito. Redan idag är arbetslöshetsförsäkringen till stor del utformad i enlighet med socialförsäkringssystemen. Det finns ett etablerat samarbete där arbetslöshetskassorna skickar uppgifter till Försäkringskassan som därefter betalar ut aktivitetsstöd till deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Att fortsatt hålla a-kassan skiljd från Försäkringskassan skapar onödig byråkrati och risk för att människor faller mellan stolarna.

En flytt av ansvaret för arbetslöshetsersättning till Försäkringskassan möjliggör också för fackförbunden att kunna fokusera mer på sin kärnverksamhet, det vill säga arbetsrättsliga frågor och trygghet för arbetstagarna.

9.5.2 Sammanslagning av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

Sverigedemokraterna vill på sikt se en sammanslagning av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. I dag är det tyvärr alltför många individer som anses vara för friska för att sjukskrivas men för sjuka för att vara arbetssökande. Resultatet av detta blir att ingen av myndigheterna har ansvar för den medborgare som hamnar i en sådan situation. Samtidigt är det vanligt att människor slussas mellan myndigheterna flera gånger om när de genomgår en längre process från att vara sjukskrivna till att ingå i arbetskraften. För den enskilde som fastnar i byråkrati och pappersexercis blir konsekvenserna betungande.

Att möjliggöra för svensk arbetskraft att praktiskt återgå till arbetsmarknaden, oavsett om det är från sjukdom eller arbetslöshet, är Sverigedemokraternas grundläggande fokus. Vi menar att myndigheterna bör slås samman till en enda myndighet som prövar individers arbetsförmåga. En ny, sammanslagen myndighet kommer alltid att stå för kostnaderna för den enskilde, oberoende av anledningen till personens behov av stöd. Detta eliminerar möjligheten för endera myndigheten att som i dag slussa över ärenden till den andra för att begränsa de egna utgifterna. I Norge genomfördes 2006 sammanslagningen av de norska motsvarigheterna till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen till en enda myndighet, NAV, med syftet att fler sjukskrivna och arbetslösa skulle få tillträde till arbetsmarknaden.⁹⁰

9.5.3 Stärkt arbetslöshetsförsäkring

Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen som en del av de grundläggande ekonomiska trygghetssystemen, i form av försörjningsstöd, pension, föräldraförsäkring och sjukförsäkring.

Vi anser därmed att a-kassan ska vara garanterad samtliga medborgare som uppfyller kraven för ersättning och att den ska vara solidariskt finansierad. I dag ser vi en a-kassa i förfall, en a-kassa som saknar folklig förankring. Endast en av tio heltidsarbetande får ut 80 % av sin tidigare inkomst.⁹¹ 2011 var det knappt 300 000 som fick arbetslöshetsersättning, till skillnad från 2005 då det var dubbelt så många, 600 000.⁹² Två år efter den borgerliga valsegern 2006 hade antalet medlemmar i a-kassan minskat med 500 000.⁹³ Även om en liten ökning har skett de senaste åren kvarstår faktum att en stor del av svenska folket tappat tilltron till arbetslöshetsförsäkringen.

Sett ur såväl rättviseperspektiv som matchningsperspektiv menar Sverigedemokraterna att dagens a-kassa inte fungerar tillfredsställande. Vi vill därför reformera a-kassan och föreslår tre övergripande åtgärder.

Det är problematiskt att så pass många inte får ut 80 % av sin tidigare inkomst trots att detta varit ambitionen. Vi höjer därför taket till 900 kr per dag samtidigt som sjukpenningen höjs till 643 kr per dag.

Det är tillika problematiskt för den arbetslöse att redan från dag ett i arbetslöshet förväntas söka arbeten i hela landet. Initialt, under en period om 100 dagar, ska möjligheten att söka arbeten endast i sin hemregion och inom sitt kompetensområde finnas, utan inskränkningar i trygghetssystemen.

Sverigedemokraterna vänder sig också emot att den arbetslöse får sin rätt till a-kassa inskränkt för att denne tar en deltidsanställning. Deltidsarbete är ofta en språngbräda till en heltidsanställning och det är därför oklokt att minska incitamenten att söka deltidsarbeten. Vi höjer antalet dagar som deltidsarbetslösa kan få a-kassa från 75 till 300.

9.6 Trygghet för familjen

Det är Sverigedemokraternas övertygelse att kärnfamiljen är den samlevnadsform som har bäst grundförutsättning att ge barnen en stabil och trygg uppväxtmiljö. Samtidigt är vi medvetna om att detta är en samlevnadsform som inte passar för alla och vill naturligtvis arbeta för ett fullgott samhällsstöd till alla samlevnadsformer där barn finns med i bilden.

Vår ideologiska utgångspunkt är att öka familjernas valfrihet och oberoende gentemot det offentliga.

9.6.1 Föräldrapenning

För de flesta föräldrar innebär familjebildande en ekonomisk belastning i dubbel bemärkelse. Dels tillkommer kostnader för själva barnet, dels försvinner arbetsinkomster i form av lön då någon av föräldrarna ska ta hand om barnet under den första tiden. Ett samhälle med vettiga prioriteringar bör inte låta ekonomiska barriärer motverka barnafödande i ett läge där nativiteten redan är låg.

Sverigedemokraternas ambition är att stärka föräldrapenningen i föräldraförsäkringen. Taket är redan så pass högt satt att de flesta inte kommer upp till det samtidigt som det vore oklokt att öka antalet dagar, emedan även nyblivna föräldrar måste återvända till arbetsmarknaden. En förstärkning sker således smartast genom en höjning av ersättningsbeloppet. Mot slutet av budgetperioden når vi en förstärkning på knappt 3 % från dagens nivå vilket motsvarar drygt 5 000 kronor extra i plånboken för en genomsnittsförälder under perioden på 390 dagar då föräldrapenningen lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå.

Jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen är en kostsam reform som syftar till att inskränka på familjernas handlingsfrihet. Det är Sverigedemokraternas uppfattning att föräldrarna själva ska få bestämma hur föräldrapenningen ska disponeras. Det utrymme vi skapar genom att avskaffa reformen kan bättre användas i andra, mer prioriterade, satsningar inom familjeområdet.

9.6.2 Bostadsbidrag

De allra flesta hushåll som får bostadsbidrag är barnhushåll. Av landets 1 300 000 barnhushåll fick ungefär 14 % bostadsbidrag under 2010.⁹⁴ I synnerhet är det barnhushåll med ensamstående föräldrar som främst uppbär bidraget. Denna kategori lever ofta med små marginaler. Vi avser förbättra den ekonomiska situationen för denna grupp genom att höja ersättningsnivån för bostadsbidraget med omkring 5 %.

9.6.3 Sorgpeng

Varje år dör omkring 900 barn i Sverige. Föräldrarna kan i samband med en sådan tragisk händelse ta ut 10 dagar vardera med tillfällig föräldrapenning. Precis som organisationen SAMS (SamArbete för Människor i Sorg) poängterar är detta långtifrån tillfredsställande. Ofta kan det ta längre tid än så innan man förstått vad som faktiskt skett. Sverigedemokraterna vill utöka möjligheten att ta ut sorgpeng till en månad, vilket kanske inte heller är tillräckligt alla gånger men i vart fall ett steg i rätt riktning.

Föräldrar som har förlorat ett barn får också svagare anknytning till arbetsmarknaden även lång tid efter förlusten. Den negativa sysselsättningseffekten uppgår till –2,1 procent för både män och kvinnor sex år efter barnets död.⁹⁵ Att samhället sluter upp bakom familjer i sorg är alltså inte enbart en fråga om empati, utan kan ses som en klok investering på längre sikt.

9.6.4 Vårdnadsbidrag

Vårdnadsbidraget kan idag betalas ut med maximalt 3 000 kronor per månad och barn och syftar till att öka möjligheten för föräldrar att vara hemma med små barn mellan 1 och 3 år. Bidraget är dock frivilligt för kommunerna att införa, vilket gör att långt ifrån alla småbarnsföräldrar ges möjlighet att nyttja det. Den maximala summan om 3 000 kronor ska också jämföras med kostnaden för en dagisplats, vilken uppgår till omkring 100 000 kronor per år.⁹⁶ Vårdnadsbidraget är alltså inte att betrakta som en kostnad, utan som en reform som ökar familjens valfrihet och oberoende gentemot det offentliga.

Sverigedemokraterna vill vidareutveckla reformen, dels genom att lagstadga så att kommunerna måste erbjuda vårdnadsbidrag, dels genom att höja maximalbeloppet till 6 000 kronor per månad och barn.

9.6.5 Småbarnsföräldrar

För många småbarnsfamiljer innebär det ett problem att dagiset är stängt under långa perioder på sommaren, eller när de har så kallade planeringsdagar. Sommaruppehållet medför ofta att familjen inte får någon egentlig ledig tid tillsammans, då den ena föräldern måste jobba medan den andra tar hand om barnen. Sverigedemokraterna vill införa en lagstadgad rätt till så kallade förskoledagar, där en förälder från varje hushåll med barn i åldern 1–5 år ges rätt att ta ut fem dagars obetald tjänstledighet. Omkring 320 000 hushåll skulle komma att beröras av förslaget.⁹⁷ Sverigedemokraterna budgeterar för att var fjärde hushåll också skulle nyttja möjligheten.

Enligt nuvarande regelverk kan nyblivna föräldrar ta ut föräldrapenning gemensamt, så kallade dubbeldagar. Dessa är dock begränsade till högst 30 och får heller inte användas av de reserverade dagarna. Sverigedemokraterna vill öka gränsen till 60 dagar samt göra det möjligt att använda föräldrarnas respektive reserverade dagar. Förslaget är helt frivilligt och bedöms inte ha någon budgetär effekt.

Kontaktdagar är en möjlighet för föräldrar att med statligt stöd kunna spendera tid med sina barn på skola eller fritidshem. Systemet har tidigare funnits under perioder, senast mellan 2001–2003. Sverigedemokraterna vill återinföra kontaktdagarna, vilket innebär att varje förälder får rätt till 1 kontaktdag per år och barn i åldern 6 till 12 år, med en ersättning baserad på SGI. Syftet är att underlätta för föräldrar att engagera sig i barnens skolgång och att finnas som stöd vid behov. Bland de omkring 800 000 barn som kan komma att beröras av reformen kalkylerar vi med att nyttjandet ligger på 0,15 dagar per barn och år, vilket är i linje med hur det såg ut innan reformen avskaffades.⁹⁸

I dagsläget kan kommuner ansöka om statsbidrag för ökade kostnader för omsorg som erbjuds under obekväm arbetstid. Bidraget ges till kommuner som erbjuder omsorg när förskola eller fritidshem har stängt. Sverigedemokraterna ser positivt på idén och menar att ”nattis” fungerar som ett mycket bra komplement till ordinarie dagis. I synnerhet kan ensamstående föräldrar i yrken med mycket obekväm arbetstid tänkas vinna på det. Vi dubblar därmed det befintliga bidraget om 15 miljoner kronor årligen.

10. Välfärd

10.1 Sammanfattning

Sverigedemokraterna är ett parti för välfärd. Vår vision är ett återupprättat folkhem, där samhörigheten inte är baserad på klass utan på nationstillhörighet.

Det finns förvisso flertalet åtråvärda projekt och idéer att satsa offentliga medel på, till gagn för människors välbefinnande. Våra offentliga medel är dock begränsade och av den anledningen är det också angeläget att förmå prioritera. På samma sätt som ett hus byggs från grunden måste även välfärden byggas på ett gediget fundament.

I detta kapitel beskrivs våra ambitioner inom områdena skola, vård och äldreomsorg.

10.2 Skola

Svensk skola står inför en rad olika utmaningar. Från att en gång ha varit en skola i världsklass har resultaten i den svenska skolan försämrats drastiskt de senaste tjugo åren. Samtidigt har skolan blivit stökigare, otryggare och mer segregerad. Sverigedemokraterna vill förändra detta och i stället se en skola som kännetecknas av trygghet och studiero, men också av kunskapsförmedling, förbättrade studieresultat samt ordning och reda. Vi vill se en skola som genomsyras av demokratiska värden och respekt för andras åsikter, en skola där kritiskt och konstruktivt tänkande stimuleras och uppmuntras – inte bestraffas. Vi avser att genom ökad resurstilldelning och en rad genomgripande reformer verka för att svensk skola åter blir en skola i världsklass.

10.2.1 Återförstatligande

Kommunaliseringen av den svenska skolan klubbades igenom med en svag majoritet i Sveriges riksdag 1989 och sjösattes 1991, trots ett massivt motstånd från bland annat lärarkåren och Lärarnas Riksförbund. Bakom beslutet stod Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kommunisterna. Det bör nämnas att trots att Styrningsberedningen (SOU 1988:20) konstaterade brister i det dåvarande systemet, så avrådde den också från en kommunalisering. I dag vet vi att Styrningsberedningens farhågor besannats. Lärarförbundet konstaterar i sin tur att andelen obehöriga lärare i skolan har ökat som en följd av kommunaliseringen.⁹⁹ ¹⁰⁰

Ett av de största problemen med kommunaliseringen är dock att dagens skola blivit allt mer ojämlik och segregerad. Det går inte att komma ifrån att den kommunala ekonomin spelar en avgörande roll när det gäller tilldelningen av resurser till skolan. En rik kommun med ett bra skatteunderlag har naturligtvis lättare att satsa på skolan jämfört med en utflyttningskommun med ett sviktande skatteunderlag. Detta innebär således att barn får olika kvalitet på sin utbildning beroende på var i landet de bor. Att tala om en likvärdig skola i en sådan situation är inte hållbart. Till detta kommer att kvaliteten i den svenska skolan försämrats avsevärt, vilket både Skolverket och olika internationella undersökningar tydligt visar.

Det är således Sverigedemokraternas ambition att åter låta staten ta över huvudmannaskapet för den svenska skolan.

10.2.2 Friskolor

Det fria skolvalets första steg togs 1990 då det blev möjligt för en elev att söka till en annan kommunal skola än den som låg närmast hemmet. Elever i skolans närhet hade dock förtur och andra elever fick börja endast i mån av plats; i annat fall var de tvungna att söka sig till en annan skola. Samtidigt stimulerades skolorna att skapa olika pedagogiska inriktningar och profiler. Den socialdemokratiska regeringens syfte med dessa båda förändringar var att inom det offentliga skolsystemets ramar möta en ökad efterfrågan på pedagogiska alternativ.

Det fria skolvalet och friskolereformen har kommit att innebära både för- och nackdelar för den svenska skolan. Detta konstateras också i Lärarförbundets utredning Perspektiv på skolan – Om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet från 2010. Friskoleförespråkare nämner ofta bara fördelarna, utan att ta upp de mycket allvarliga, och numera uppenbara, nackdelarna. En av nackdelarna som Lärarförbundet nämner är att elever drabbas hårt om friskolor går i konkurs, något som kommer att bli aktuellt när elevantalet minskar kommande år samtidigt som vi har en kraftig ekonomisk recession i Europa.¹⁰¹

För att komma tillrätta med de problem som den svenska skolan brottas med vill vi förutom att förstatliga skolan ta fasta på friskolereformens ursprungliga intentioner och i likhet med det system som råder i Finland skapa ett friskolesystem där det måste finnas ett påvisbart behov av den utbildning som en friskola avser ge – till exempel en viss pedagogisk profil, språkinriktning och så vidare – för att en friskola ska få tillstånd att starta upp sin verksamhet. Det handlar inte om att vara för eller emot friskolor, utan om att hitta en väl fungerande balans, vilket vi inte har i dag.

10.2.3 Avknoppning och vinstuttag

För några år sedan uppmärksammades ett fenomen kallat ”avknoppningar” inom skolsektorn. Avknoppning som begrepp är något otydligt, men innebär vad gäller skolsektorn i korthet att en skola eller förskola överlåts till exempelvis personalen i ett riktat erbjudande, utan konkurrens och utan transparens. Personalen driver den sedan vidare i samma lokaler, ofta med liten eller ingen förändring av själva skolverksamheten som sådan.

Frågan om valfrihet och konkurrens får inte bli ett självändamål, vilket tycks vara fallet vid avknoppningar. I stället borde mer fokus läggas på hur vi höjer den svenska skolans resultat och hur vi ökar likvärdigheten. Vidare menar vi att det inte bara är förkastligt att en kommun gynnar enskilda genom att sälja ut kommunal egendom till underpris utan upphandling, utan även irrationellt och oetiskt.

Vi menar därför att det i lag ska införas ett förbud mot så kallade kommunala avknoppningar.

Frågan om friskolor ska få ta ut vinst ur verksamheten har kommit att bli allt mer omdebatterad. Detta inte minst sedan flera larmrapporter har visat på svåra missförhållanden i friskolor som tillåter vinstuttag. Lärarförbundet skriver att det är ”förekomsten av vinst som sänker lärartätheten”, varpå det konstateras att friskolor som tillåter uttag av vinst bland annat har lägre lärartäthet och högre andel obehöriga lärare.¹⁰²

Vi menar att Sverige i högre utsträckning ska följa den linje som gäller i övriga Norden.

10.2.4 Tioårig grundskola

I dag går cirka 96 % av alla sexåringar i förskoleklass. Det finns indikationer på att de barn som genomgår denna förberedande skolform får ett försprång gentemot de barn som inte gör detta. Sverigedemokraterna menar att den i dag frivilliga förskoleklassen ska införlivas i och vara en obligatorisk del av grundskolan, som då blir tioårig.

Argumenten för ett genomförande av detta är många. Förutom att ge våra barn lika möjligheter, handlar det om att komma tillrätta med en lång trend med sjunkande studieresultat. Vi tror att ett införlivande av förskoleklassen i grundskolan där sexåringarna får möta behöriga lärare kommer att leda till en förbättrad verksamhet med ökad kvalitet. Detta är en nödvändig åtgärd för att kvalitetssäkra skolstarten, samtidigt som det innebär att skolan ges möjlighet att fånga barnens behov i ett tidigare stadium och därmed försöka undvika senare problem med läs- och skrivsvårigheter.

10.2.5 Trygghet och studiero

I regeringens höstproposition 2010/11:1 redogjordes planer för effektiviseringsvinster för att kunna göra stora besparingar på gymnasieskolan. För 2012 drogs således 675 miljoner kronor in från gymnasieskolan och till 2015 är avsikten att spara in knappt två miljarder kronor. Regeringens motivering till dessa besparingar är att elevantalet kommer att minska något framgent, samt att en utrensning av antalet utbildningslinjer genomförts. Besparingarna av ett minskat elevantal är dock små och mycket osäkra; detta då ett minskat elevantal på enskilda skolor inte alltid innebär färre lärare. Besparingarna av ett minskat antal utbildningsprogram är på många skolor obefintliga, då de inte berörs alls av denna reform. Därför delar inte Sverigedemokraterna bedömningen att det går att göra sådana dramatiska besparingar på skolan utan att kvaliteten och skolresultaten blir lidande. Vi väljer därför att skjuta till medel för att motverka regeringens sparbeting.

Kännetecknande för dagens skola är att elever förväntas lära sig på egen hand genom att själva söka information. Traditionella prov ersätts med redovisningar och olika typer av grupparbeten samtidigt som det blir allt viktigare att lärande måste vara roligt. Lärarrollen har kommit att undermineras och i allt större utsträckning enbart utgöra en organisatorisk funktion som ska uppmuntra fria studier och fritt forskande.

För de elever som tidigt kan ta ansvar, som kommer från studievana hem och som är studiemotiverade kan dessa studiemetoder fungera väl. Den kravlösa skolan riskerar dock att missgynna i första hand studiesvaga elever och barn med särskilda behov, eftersom dessa oftare behöver tydliga ramar och mål samt extra hjälp för att kunna prestera. Genom olika verktyg såsom betyg från årskurs fyra, en ökad satsning på barn med särskilda behov samt en återgång till en kunskapsinriktad skola, förbättras möjligheterna avsevärt att sätta in lämpliga hjälpinsatser och i ett tidigare stadium fånga upp och stötta elever som halkar efter.

För att kunna bli en naturlig del av det svenska samhället krävs goda språkkunskaper. Därför är det av stor vikt att samtalsspråket under skoltid, med undantag för språklektioner, alltid är svenska (skolor för nationella minoriteter undantagna). Språkets roll som kulturbärare och länk mellan generationerna kan knappast överskattas, varför skolan bör erbjuda undervisning i lokal dialekt och folkmål, antingen inom ramen för den ordinarie svenskundervisningen eller som tillvalsämne. Skolorna bör också generellt förstärka undervisningen i svenska med ett särskilt fokus på elever med svagare kunskap i svenska.

För att bekämpa otrygghet och psykisk ohälsa bland eleverna samt för att avlasta lärarkåren, som i dag tvingas ägna alltför mycket tid åt andra saker än ren kunskapsförmedling, vill Sverigedemokraterna genomföra en satsning på fler vuxna i skolan i form av framförallt fler skolsköterskor, skolpsykologer och kuratorer.

Mobbning, sexuella trakasserier och utanförskap ska motverkas genom ett aktivt agerande av lärare och skolledning. Vi vill samtidigt betona föräldrarnas ansvar för sina barns uppfostran, varför det är av största vikt att även föräldrarna görs delaktiga i detta mycket viktiga arbete.

Enligt en undersökning från Arbetsmiljöverket har nästan var tredje lärare utsatts för våld eller hot om våld på sin arbetsplats.¹⁰³ I själva verket handlar var tredje anmälan till Arbetsmiljöverket om just skolan. En tidigare rapport från Lärarnas Riksförbund visar i sin tur att omkring hälften av landets lärare upplever att det blivit vanligare med hot och våld i svensk skola.¹⁰⁴ Nästan var femte lärare oroas över att gå till sitt arbete på grund av våld och hot om våld. Våren 2005 hänvisade de båda lärarförbunden till en undersökning som gör gällande att 43 procent av lärarna varje dag tvingas att ta betydande lektionstid i anspråk för att lösa konflikter och för att försöka skapa trygghet och studiero i klassrummet.¹⁰⁵

Runt om i Sverige vittnar elever om ett hårdare skolklimat där elever – företrädesvis flickor och unga kvinnor – utsätts för tillmälen och sexuella trakasserier. Unga män berättar i sin tur om rån, misshandel och en allmänt otrygg skolmiljö. Statistik från Barn- och elevombudsmannen visar att 45 000 skolelever från fjärde klass upp till gymnasiet uppger att de mobbas och trakasseras i skolan.¹⁰⁶ I själva verket fördubblades anmälningarna om mobbning i skolan under 2010. Trots detta finns det ett stort mörkertal enligt Barn- och elevombudsmannen.

Skolan är en arbetsplats och eleverna har rätt att kräva en väl fungerande arbetsmiljö. Som ett led i detta arbete menar Sverigedemokraterna att elever som inte fungerar i skolsituationen ska kunna omplaceras – även mot den enskilda elevens och förälderns/föräldrarnas vilja. Sverigedemokraterna vill på sikt införa någon form av specialklasser där elever med manifesta sociala problem hänvisas för kortare eller längre perioder. Detta för att på ett rimligt sätt påverka och korrigera dessa elevers beteende genom att ge dem rätt stöd, samtidigt som övriga elever ges möjlighet till en trygg och lugn tillvaro med studiero i skolan.

Skolans roll är inte bara att vara kunskapsförmedlare utan till stor del också att förmedla en djupgående förståelse och acceptans för vårt svenska kulturarv – från en generation till en annan. I kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, traditioner, normer och värderingar, språk och religion. Dessa är de byggstenar vilka Sverigedemokraterna menar utgör grunden för ett tryggt och stabilt Sverige.

Utan goda kunskaper om dessa byggstenar, och då framförallt gemensamma normer, värderingar och språk, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhället. Skolan bör därför betona kärnfamiljens betydelse, tidigare generationers samlade kunskap och erfarenhet, den kristna etiken samt inte minst den västerländska humanismens centrala betydelse i vårt samhälle.

Det är av central vikt att skolan ger eleverna nödvändig kunskap om vikten av ett samhälle som genomsyras av sammanhållning, men även psykiskt och fysiskt välbefinnande. Ett led i det arbetet är att ge våra elever en naturlig relation till äldre generationer och motverka de ökande åldersklyftorna i samhället. Det kan exempelvis ske genom att det inrättas en så kallad klassmorfar på varje skola eller i varje klass samt genom att skolklasser ges möjlighet att besöka äldreboenden för att därigenom knyta kontakter över generationsgränserna. Våra äldre kan bli en värdefull resurs i skolan.

Skolan ska lära ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande och reflektion kring etiska och moraliska frågor. Kritiskt och självständigt tänkande ska uppmuntras – inte bestraffas. Vidare bör etik och moral betonas mer än idag, så att eleverna lär sig att samarbeta, visa hänsyn, kamratanda och ärlighet.

En viktig grundförutsättning för kunskapsinhämtning är att kroppen har nödvändigt bränsle i form av näringsrik mat. För att underlätta möjligheterna för kommunerna att förhöja kvaliteten på maten i våra skolor skjuter Sverigedemokraterna till en statlig satsning.

Sverigedemokraterna har som målsättning att få en så effektiv matchning av arbetskraft och arbetsmarknad som möjligt. Som ett led i vår strävan att skapa denna högre grad av matchning ser Sverigedemokraterna det som en självklarhet att stärka och effektivisera studievägledningen i såväl grund- och gymnasieskolan som på komvux. Vi efterfrågar även en analys av hur mycket ytterligare resurser en fullgott effektiv matchning kräver.

10.2.6 Förbättrad skolmiljö

10.3 Vård

Det är Sverigedemokraternas målsättning att den svenska hälso- och sjukvården ska hålla en hög internationell kvalitet. Det är därför av största vikt att vi kan erbjuda patienten de allra senaste kunskaperna inom vården, prövade och avancerade behandlingsmetoder, den senaste tekniken och väl fungerande läkemedel. Allt detta behövs för att på bästa sätt kunna bota, lindra samt förebygga sjukdomar och ohälsa. Det är för oss en självklarhet att alla patienter ska ha rätt till likvärdig vård av högsta kvalitet och tillgänglighet, oavsett var i landet de bor.

För att vi ska närma oss målet om en svensk sjukvård i världsklass krävs det att tillgängligheten till vård förbättras. Att vi utvecklar och förnyar sjukvården, att kroniska sjukdomar behandlas inom rimlig tid och att patienter får en kvalificerad palliativ vård i livets slutskede. Allt detta så att fler personer med dödliga sjukdomar kan räddas till livet och få möjligheten till fortsatt fullgott liv. Det är för oss självklart att sjukvården ska vara gemensamt skattefinansierad och ges till alla medborgare efter behov.

Sverigedemokraterna presenterar nedan ett antal förslag till åtgärder som vi under de kommande åren avser att prioritera.

	2014	2015	2016	2017
Akut- och tillgänglighetsmiljard	1 000	1 000	1 000	1 000
Vårdplats på rätt klinik med rätt kompetens	350	450	550	650
Telemedicin	25	25	25	25
Bekämpa psykisk ohälsa	50	50	50	50
Obligatorisk undersökning av nyanlända	60	60	60	60
Mobila vårdenheter	100	150	200	250
Medicinsk vårdgaranti	100	150	200	250
Palliativ vård	200	200	200	200
Ambulanssjukvården	100	150	200	250
Funktionshinder	50	50	50	50
Återställt högkostnadsskydd	838	838	838	838
Nationella riktlinjer för vård av barn och unga	20	20	20	20
Bekämpa missbruket	50	100	150	200
Vårdnadsutredningar	50	100	150	200
Rett Center	3	3	3	3
Totalt	2 996	3 346	3 696	4 046	14 084

10.3.1 Sjukvård

Det ligger i allas intresse att vi har en väl fungerade akutsjukvård i Sverige. Detta förutsätter att vi kan lägga en stor tillit till att våra ambulanser kommer fram i tid, har rätt information och att personalen har rätt utrustning för att hjälpa de som är i störst nöd. En akutmottagning med sämre funktion har återverkningar på sjukhusets samlade verksamhet och äventyrar därmed hela sjukvårdsorganisationen. Patienternas tilltro kan minska då de oftast under stark oro eller stress måste spendera tid i väntan på att få vård efter att ha anlänt till akutmottagningen. Detta kan lätt leda till att medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet äventyras.

Att en person i stort behov av sjukvård kan tvingas vänta uppemot åtta timmar på en akutmottagning är inte rimligt. Målet måste vara att alla som söker sig till akutvård omedelbart ska få en diagnos. Sverigedemokraterna ser det som en viktig prioritering att minska väntetiderna. Ingen ska behöva vänta i mer än fyra timmar på passande vårdinsats. Inom denna tid ska patienten ha fått behandling och återvänt till sitt hem, blivit inskriven på annan klinik eller hänvisad till annan vårdenhet.

För att vi ska kunna uppnå målsättningen om en snabb och väl fungerande akutvård vill Sverigedemokraterna införa fler snabbspår inom vården genom att skapa förutsättningar för att ha den modernaste högteknologin och specialistutbildade ambulanssjuksköterskor.

Att komma tillrätta med vårdplatsbristen är en av sjukvårdens enskilt viktigaste frågor. Det har tidigare funnits exempel om enskilda avdelningar som har så få platser att patienterna tvingas få vård i korridorer, matsalar eller expeditioner. Ett större problem uppstår när patienter skickas till en annan avdelning där plats finns men där vårdpersonalen kan sakna rätt kompetens och utrustning. Riskerna att patienter inte får den behandling som egentligen behövs eftersom vårdpersonalen är stressad, inte har rätt information och är överbelastad, kan då förekomma.

Sverigedemokraterna oroas av att se hur en alltför stor och riskfylld neddragning av antalet vårdplatser under många år har ökat. En minskning på cirka 400 platser per år innebär att vi idag har knappa 25 000 vårdplatser, varav den somatiska korttidsvården utgör ca 20 000, motsvarande 2,7 platser per 1 000 invånare.¹⁰⁸ Detta innebär att Sverige har en lång väg att gå för att komma tillbaka till toppen med tillgängliga vårdplatser vid en internationell jämförelse.

Platsbristen leder inte bara till en försämrad vård och garanti för patienterna, den ökar sjukhusrelaterad dödlighet, ger längre vårdtid och en högre kostnad för vårdgivaren än vad som egentligen skulle behövas. Bristen bromsar även akutmottagningens funktion vilket gör att patienterna får vänta onödigt länge på behandling samt riskerar en felaktig diagnos.

Patienter i behov av intensivvård tvingas vänta allt för länge, vilket riskerar liv och föranleder utvecklingar som vi i normalfallet skulle kunna förhindra. Sverigedemokraterna ser det därför som högst angeläget att öka antalet vårdplatser och att gällande vårdgaranti kompletteras med rätten att vid behov garanteras en vårdplats på rätt klinik, bemannad med rätt kompetens.

Att bedriva prehospital vård kan ibland vara svårt, men genom att utveckla och understryka vikten av den nuvarande telemedicinen kan både personalen och patienten känna sig trygg. Med en direkt kontakt med läkare samt specialister kan det innebära livsviktiga beslut som annars kan leda till felaktiga diagnoser eller medicinering. Sverigedemokraterna vill på olika sätt uppmärksamma och utveckla nyttjandet av telemedicin genom stimulansbidrag till kommuner och landsting.

Psykisk ohälsa drabbar många människor och är ett ständigt växande folkhälsoproblem i Sverige. Här ryms allvarliga tillstånd som psykoser, depressioner, stress och sömnsvårigheter. Fler förebyggande insatser, effektivare behandlingsmetoder och bättre omhändertagande skulle innebära höjd livskvalitet för patienterna och deras anhöriga, samt en stor samhällsbesparing.

Inom psykiatrin finns idag endast drygt 150 vårdplatser för barn och unga i hela Sverige och det finns landsting som inte har en enda vårdplats inom psykiatrin för unga personer.¹⁰⁹ För att möta behovet fordras en utveckling och förstärkning av barn- och ungdomspsykiatrin samt fler vårdplatser.

Sverigedemokraterna förordar obligatoriska hälsoundersökningar för alla individer som söker svenskt uppehållstillstånd. Detta fyller en viktig samhällsfunktion då farliga och snabbt spridande sjukdomar som i dagsläget inte finns i Sverige kan upptäckas och behandlas i god tid. Samtidigt innebär en satsning som denna att de nya invånarna, i likhet med infödda svenskar, redan från början etablerar en god kontakt med den svenska vården.

Faktum är att av samtliga nyupptäckta fall av hiv i Sverige under 2011, återfanns hela 75 procent hos den invandrade befolkningen.¹¹⁰

En verksamhet som förekommer allt oftare är att sjukvården kommer ut till de som behöver den. Ett exempel är mobil röntgen som används i flera av våra grannländer och som har visat mycket goda resultat. Att få sjukvård i hemmet skapar en ökad trygghet för patienten, speciellt för äldre som har svårt att ta sig till sjukvården själva.

Dessa mobila verksamheter riktas i första hand till personer i särskilda boenden och hospis men kan även användas inom kriminalvården, vilket medför kostnadsbesparingar samtidigt som det minskar säkerhetsriskerna.

Sverigedemokraterna vill utveckla akutbils- och hembesöksverksamheten. Dessa verksamheter kommer att tillgodose befolkningens behov av läkarbesök i hemmen och riktar sig i första hand till äldre och barnfamiljer.

Det finns orter med litet patientunderlag och med svårigheter att rekrytera tandläkare. Genom att införa mobila tandvårdsenheter kan invånarna fortsatt vara garanterade god kvalitet på tandvården, oavsett var i landet de bor.

Vårdgarantin är en av de viktigaste satsningarna vi har i Sverige då en effektiv och utvecklad vårdgaranti ger både vårdgivare och vårdtagare en gemensam trygghet. Sverigedemokraterna ser däremot att den nuvarande vårdgarantin måste förnyas, utvecklas och kompletteras ännu ett steg samt att de medicinska prioriteringarna måste bli tydligare.

Vi förespråkar därför ett införande av en medicinsk vårdgaranti efter den norska modellen, vilket innebär att specialist och patient gör en gemensam plan över utredning och behandlingsförlopp. Alla remisser ska värderas av en specialist inom 30 dagar och vid misstanke om allvarlig eller livshotande sjukdom inom 15 dagar. Därefter gör specialisten en prioritering inom ramen för en medicinskt grundad vårdgaranti med differentierade väntetider i förhållande till diagnosens svårighetsgrad. Planen bör, så långt det är möjligt, även omfatta rehabilitering och uppföljning.

Sverigedemokraterna anser att alla som har behov av palliativ vård i livets slutskede oavsett diagnos ska kunna få det av kompetent och välutbildad personal oberoende av bostadsort. Vården vid livets slut ska präglas av värdighet, omtanke och respekt för patienten. Rätten till fullgod smärtbehandling ska vara en självklarhet, liksom psykologiskt, socialt och andligt eller existentiellt stöd för patienter och närstående.

När livets slut närmar sig är det viktigt att vård och omsorg präglas av professionellt kunnande om de kroppsliga behoven kombinerat med lyhördhet för både andliga och själsliga behov. För såväl de personer som befinner sig i livets slutskede som deras anhöriga behöver det finnas en genuin känsla av trygghet och säkerhet. Allt fler svårt sjuka och döende vårdas idag i särskilda boendeformer eller i det egna hemmet med hjälp av hemtjänst och hemsjukvård. Detta ställer höga krav på kompetensen inom palliativ vård hos personalen i den kommunala vård- och omsorgen. Det finns ett behov av kompetensutveckling inom palliativ vård samt en utökning av tillgängligheten då likvärdig vård inte kan erbjudas i hela landet.¹¹¹

Att förlora sitt barn är varje familjs mardröm och något man inte ens vill eller kan föreställa sig. Barn symboliserar livet och livets fortsättning och det känns oftast obegripligt för föräldrar att överleva sitt barn. Tyvärr drabbas även barn av cancer och andra svåra sjukdomar. Vart fjärde barn som drabbas av cancer kommer att dö av sin sjukdom. Mellan 400 och 500 barn och ungdomar dör årligen av olika sjukdomar.

Många familjer önskar att deras svårt sjuka barn vårdas hemma så långt det är möjligt. Det är då av vikt att det finns tillgång till palliativa hemsjukvårdsteam oavsett var i landet man bor, så att barn och föräldrar kan känna sig trygga med den medicinska behandlingen men också kunna få psykologiskt stöd och råd i den extremt svåra situation de befinner sig i.

Idag är tillgången till palliativ vård för barn ojämlik över landets regioner och kommuner. I dagsläget spelar ålder, diagnos och bostadsort stor roll för vilken hjälp man kan få. När det gäller vuxna har kommunen skyldighet att erbjuda hemsjukvård. Barn har inte det skyddsnätet på grund av att kommuner bara har ansvar för hemsjukvård från och med en viss ålder, oftast från 18 år och uppåt.

Problem uppstår för att det inte finns tydliga överenskommelser mellan kommuner och landsting och man har inget underlag att agera efter. Det innebär i sin tur att föräldrar och barn kommer i kläm. Sverigedemokraterna vill införa ett lagstadgat krav som tydliggör och förstärker kommuners och landstings ansvar på området, vilket borgar för en sammanhållen vårdkedja.

Alla familjer vill inte att deras svårt sjuka barn ska vårdas hemma. Det är då viktigt att respektera det önskemålet och se till att andra möjligheter finns. Idag finns bara ett hospis för svårt sjuka och döende barn i hela landet med åtta vårdplatser, vilket är allt för lite för att täcka de behov som finns.

Palliativ vård av barn har både likheter och skillnader jämfört med motsvarande vård av vuxna. Det är viktigt att inte betrakta barn som vuxna även om de drabbas av liknande fysiska, psykologiska och andliga aspekter som en obotlig sjukdom innebär. I det nuvarande nationella vårdprogrammet för palliativ vård finns det inte något avsnitt om barn vilket vi anser otillfredsställande.

Föräldrar som befinner sig i denna extremt svåra situation med all den oro det innebär, ska inte behöva kämpa för att deras barn ska få rätt till en fullgod palliativ vård i livets slutskede. Barn ska ha samma rätt till palliativ vård som vuxna, oavsett bostadsort.

Ambulanssjukvården har en oerhört viktig roll i omhändertagandet av akut sjuka och skadade patienter. Överlevnadsmöjligheterna är direkt relaterade till tiden från skada till att patienten kommer under kvalificerad vård. De senaste åren har tiden från larm till dess att ambulans kommer ökat dramatiskt.¹¹² Sverigedemokraterna menar att det inte är acceptabelt att svårt sjuka och skadade patienter ska vänta på en ambulans och därmed riskera livet. I ett flertal länder finns det lagstadgade tillgänglighetskrav och mål på hur skadade eller svårt sjuka patienter ska nås inom en viss tid. I Sverige finns inte några tydliga mål eller krav om hur hög tillgängligheten till ambulanser ska vara. Sverigedemokraterna vill införa motsvarande lagstadgade tillgänglighetskrav även i Sverige.

När människor hindras från att göra egna val och leva självständiga liv skapas ohälsa. En stor del av denna ohälsa uppstår på grund av hinder i omgivningen som begränsar aktivitet och delaktighet. För att funktionshindrade ska kunna ta del av samhällets tjänster krävs det ett aktivt arbete med att anpassa lokaler, byggnader, utemiljö och information. Sverigedemokraterna har identifierat detta behov och anser att tillgänglighetsskapande åtgärder bör stärkas och prioriteras. Sverigedemokraterna vill även öka valfriheten och underlätta vardagen för alla som behöver olika hjälpmedel genom att införa fritt val som ett komplement till den vanliga förskrivningen av hjälpmedel.

Sverigedemokraterna är fortsatt negativt inställda till den höjning av högkostnadsskyddet som genomfördes förrförra årsskiftet. Höjningen innebar en försvårad situation för många sjuka och äldre som nu tvingas lägga ännu större delar av sin disponibla inkomst på läkemedel och sjukhusbesök. Vi återställer högkostnadsskyddet till 900 kronor för besök inom den öppna hälso- och sjukvården respektive 1 800 kronor för läkemedel.

Varje år placeras omkring 12 000 barn och ungdomar utanför sitt hem i landets samhällsvård.¹¹³ Denna verksamhet lider fortfarande av stora brister vad gäller att förebygga, upptäcka och åtgärda missförhållanden. Utgångspunkten måste vara att så många som möjligt bor kvar med sina närstående, men när det uppstår en situation som inte tillåter detta måste det finnas en väl fungerande samhällsvård som agerar direkt. Bristen på tydliga nationella riktlinjer är en stor del av grundproblemet. Framförallt behöver högre krav avseende kompetens, specialisering och kontroll ställas på utförarna. Det är av stor vikt att personalen har en adekvat utbildning, att vården har en tydlig inriktning och att registerkontroll görs i samband med anställning och förordnanden. De krav som idag finns på tillgången till läkare och psykologer behöver skärpas.

Sverigedemokraterna vill fördubbla antalet inspektioner av HVB, SiS och LSS-hem för att säkerställa tryggheten.

Vårdnadsmål som går till domstol kan idag ta olika lång tid, beroende på underlag till utredning och ifall en överenskommelse mellan parterna kan ske; beroende på antal sammanträden kan det ta upp till ett år innan allt är bestämt. En så pass lång process tar både tid och energi från föräldrar och barn och vi ser det därför som att fler medlare bör kopplas in i vårdnadsmål än vad det görs idag för att försöka få föräldrarna att enas om en samförståndslösning.

Problem med missbruk sjunker allt längre ner i åldrarna, vilket allvarligt riskerar utslagning och ohälsa – inte bara för missbrukarna själva, utan även för anhöriga. Missbruket av alkohol, narkotika och dopning medför stora kostnader för välfärden och rättsväsendet samt kräver omfattande åtgärder på flera plan.

Obligatoriska drogtester och utbyggd skolhälsovård är viktiga verktyg till skolor för att upptäcka riskbeteenden, vilket möjliggör mer framgångsrika behandlingsinsatser. Vi vill att skolor ska tillåtas ingripa och samhället markera mot droger i större grad för att grupptrycket ska minska på elever att testa sinnesförändrande substanser. Vi anser även att ökad kompetens i beroendelära bland skolans anställda och socialtjänst är nödvändigt för att de ska kunna möta den verklighet som råder idag och därmed stå trygga i sin yrkesroll.

Rett Center bedriver ett nationellt kunskapscenter där all fokus ligger på de bakomliggande faktorer och symptom hos Rett syndrom som är en sällsynt men svår neurologisk störning. Sedan 2003 har den svenska staten gått in och stöttat Rett Center ekonomiskt, vilket har bidragit till att forskningscentret har utvecklats. Anslaget är dock inte permanentat, vilket innebär att Rett Center aldrig kan starta upp större forskningsprojekt som innebär kontinuerliga kostnader. Sverigedemokraterna ser det därför som en viktig satsning att dels höja anslaget för forskningsutvecklingen på Rett Center, dels fastställa att anslaget ska ges på flerårig basis.

10.4 Äldreomsorg

De svenska seniorerna har till skillnad från andra grupper i samhället fått uppleva en stadig försämring av sina levnadsvillkor. Hundratusentals svenska pensionärer har tvingats leva på en månadsinkomst som ligger på eller strax över existensminimum. Alldeles för många svenskar drabbas av våld, övergrepp eller försummelser efter sin 65-årsdag.¹¹⁴ Därtill är det alltför svårt att i dagens Sverige få tillgång till adekvat vård och omsorg för de äldre som inte klarar sig själva. Sverigedemokraternas uppfattning är att välfärden ska sträcka sig genom livets alla skeenden. Denna utveckling måste därför vändas så snart som det är möjligt, varför vi i detta budgetförslag presenterar en rad åtgärder för att underlätta livet och vardagen för våra äldre.

10.4.1 Rättvisa skatter

Sverigedemokraterna betraktar pension som huvudsakligen uppskjuten lön. Det finns därmed varken logik eller rättvisa i att pensionärer ska straffbeskattas i den utsträckning som idag sker relativt vanliga löntagare. Vår ambition är att kraftigt reducera skatteskillnaden mellan inkomstslagen tjänst och pension genom en höjning av det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år. En helt genomsnittlig pensionär får en höjd nettoinkomst motsvarande 417 kronor per månad redan från och med 2014. Detta bedöms även leda till högre konsumtion bland landets pensionärer och påverkar således även också sysselsättningen i positiv riktning. På sikt bör skatteskillnaden helt elimineras, men i nuläget väljer Sverigedemokraterna att utöver skattesänkningarna också fokusera på de pensionärer som har det sämst ställt, nämligen garantipensionärerna. Givet det begränsade budgetutrymmet kan skillnaden således inte helt elimineras under budgetperioden, men kraftigt reduceras.

10.4.2 Stärkt garantipension

För att våra satsningar ska nå de äldre som har det relativt sämst ställt väljer vi, utöver att sänka skatterna för samtliga pensionärer, även att förstärka garantipensionerna med motsvarande 10 procent. En ogift garantipensionär med full garantipension får därmed en ökad pension med 790 kronor per månad brutto redan från och med 2014, medan gifta får en ökning med 705 kronor.¹¹⁵

10.4.3 Förbättrad omsorg

I den nationella brukarundersökningen för äldreomsorgen framkom det tydligt att social samvaro och sociala aktiviteter var områden som de äldre var missnöjda med.¹¹⁶ Äldres sociala behov behöver därför uppmärksammas i större utsträckning, då samvaro med andra höjer livskvaliteten samt är ett viktigt sätt att upprätthålla och förbättra sin funktionsförmåga. Att få möjlighet att leva ett aktivt liv är stimulerande och förbättrar de äldres välbefinnande.

Sverigedemokraterna menar också att det bör vara en självklarhet att även på äldre dagar ges chansen att varje dag få avnjuta nylagad, välsmakande och näringsrik mat. För att så många brukare inom äldreomsorgen som möjligt ska erbjudas detta vill vi införa ett statligt stimulansbidrag.

Våld mot äldre kan förebyggas genom en rad olika åtgärder. Ett sätt är att ge information till äldre personer som inte har insatser från äldreomsorgen om deras rätt till olika former av stöd och hjälp. Ett annat sätt är att öka kunskapen om brott mot äldre genom riktade utbildningar i ämnet till nyckelgrupper såsom personal i äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen och kvinnojouren. För att i en högre grad öka tryggheten samt förebygga våld mot våra äldre föreslår vi ett stimulansbidrag till kommunerna med det tillhörande uppdraget att de ska ta fram en strategi för att upptäcka och hantera våld mot äldre.

I syftet att snabbt få till stånd en kraftig ökning av antalet trygghetsboenden för de äldre som inte längre kan klara sig på egen hand, men som inte anses vara tillräckligt hjälpbehövande för att få plats på ett särskilt boende, kommer Sverigedemokraterna föreslå ett särskilt riktat investeringsstöd för att komplettera regeringens anslag. Därigenom hoppas vi öka förutsättningarna för att fler trygghetsboenden faktiskt byggs. Stödet föreslås vara kombinerat med krav på att trygghetsboendena även utformas för att bryta ensamhet samt för att skapa en högre grad av gemenskap.

Det finns mycket forskning som visar att ett djur kan medföra goda hälsoeffekter till de äldres livskvalitet.¹¹⁷ Det har visat sig att djurens närhet påverkar både psykiska, fysiska och sociala funktioner positivt. Undersökningar visar också att äldre personer som har djur äter mindre läkemedel samt har en bättre egenvård. Trots kunskapen om att äldre människor mår bättre av att umgås med djur är det oftast inte tillåtet att ta med sitt sällskapsdjur vid flytt till ett äldreboende. Bara ett fåtal äldreboenden i landet erbjuder denna möjlighet. Sverigedemokraterna föreslår ett särskilt riktat investeringsstöd för att snabbt få till stånd en ökning av antalet kategoriboenden med husdjursprofil dit äldre personer kan flytta tillsammans med sina sällskapsdjur när de tvingas lämna det egna hemmet.

Vi har i Sverige en mycket väl fungerande och förebyggande verksamhet när det gäller mödra- och barnhälsovården. Detta har inneburit att hälsan förbättrats för småbarn och deras mödrar och det har gett oss världens lägsta mödra- och spädbarnsdödlighet. När det gäller de äldre ser vi ofta exempel på problem som hade kunnat förhindras om det förebyggande arbetet hade varit effektivare. Sverigedemokraterna anser därför att ett system liknande mödra- och barnavårdscentralerna men inriktat på seniorer, äldrevårdscentraler, skulle kunna leda till en effektivisering av vården som därefter kan ge stora hälsovinster för en stor del av befolkningen.

I dagsläget är tandvårdsbidraget utformat i tre olika intervaller, beroende av åldersgrupp. Bidraget är på 300 kronor per år för de mellan 20–29 år, 150 kronor mellan 30–74 år respektive 300 kronor för 75 år och uppåt. Sverigedemokraterna vill justera den övre gränsen så att alla ålderspensionärer från 65 år medges den högre bidragsnivån. Reformen kan jämföras med förslaget om ett återställt högkostnadsskydd och syftar ytterst till att äldre inte ska behöva lägga en lika stor del av sin disponibla inkomst på hälsa och sjukvård som är fallet idag och skulle få en positiv effekt för drygt 800 000 äldre.¹¹⁸

11. Jämställdhet

11.1 Sammanfattning

Det är Sverigedemokraternas uppfattning att den svenska jämställdhetsdebatten ofta hamnat fel och tagit felaktiga utgångspunkter. Alltför stort fokus har lagts vid enskilda symbolfrågor som endast berör en liten andel av landets kvinnor samtidigt som många av de frågor som på allvar berör en stor andel av landets kvinnor i deras vardag har hamnat i skymundan. Så länge det är ett resultat av fria val och så länge det finns en tydlig möjlighet att avvika från normen ser Sverigedemokraterna det inte som ett problem att gruppen män och gruppen kvinnor inte gör exakt samma saker på exakt samma sätt. Vår uppfattning är att politikens roll bör vara att motverka diskriminering, upprätthålla valfrihet och likhet inför lagen och att försöka underlätta tillvaron för män såväl som kvinnor i de livssituationer som de själva valt.

Drygt 100 000 anställda inom den offentliga sektorn, varav lejonparten återfinns hos kommunerna, arbetar idag deltid trots att de hellre skulle vilja arbeta heltid.¹¹⁹ Detta är såklart ett problem för såväl män som kvinnor, men eftersom huvuddelen av dessa dryga 100 000 deltidsanställda utgörs av kvinnor bör det betraktas som ett allvarligt jämställdhetsproblem. Det faktum att deltidsjobb är mer vanligt förekommande hos kvinnor än män (ungefär var tredje kvinna jobbar deltid, men bara var tionde man) riskerar att leda till sämre löneutveckling, sämre karriärmöjligheter och lägre framtida pension.

Sverigedemokraterna vill i och med denna budgetmotion skapa möjlighet till heltid för samtliga anställda inom den offentliga sektorn.

I första hand vill vi åstadkomma detta genom ett stimulansbidrag, men skulle detta inte visa sig tillräckligt är vi beredda att överväga lagstiftning.

11.2 Utökad möjlighet till heltid i offentlig sektor

Inom primär- och landstingskommunal sektor är cirka 50 procent av personalen deltidstjänstgörande.¹²⁰ Här återfinns också många av de kraftigt kvinnodominerade yrkena, exempelvis inom vården. I vissa kommuner uppgår andelen deltidsanställda kvinnor till så många som tre fjärdedelar.¹²¹ För många är det såklart en självvald situation för att kombinera arbetet med studier, barn, familj eller motsvarande. Inom hela den offentliga sektorn är det dock nästan var fjärde (23 procent) deltidsanställd som vill arbeta heltid men enbart erbjuds deltid. Tyngdpunkten ligger inom den kommunala sektorn, där nästan tre av tio (29 procent) deltidsanställda vill arbeta heltid.¹²²

Inom det privata näringslivet är problemet inte tillnärmelsevis lika stort. Sverigedemokraterna kan och vill heller inte styra över de privata arbetsgivarna. När arbetsgivaren är den offentliga sektorn har vi dock ett ansvar. Sverigedemokraterna vill utöka möjligheten till heltid inom offentlig sektor.

Enligt vårt förslag ska den som har arbetat 6 månader efter att provanställningen övergått i en tillsvidareanställning ha möjlighet att söka och få en heltidsanställning. Vårt förslag består också av en tvåstegsraket, där vi i ett första skede skjuter till de medel som krävs, från staten till övriga delar av den offentliga sektorn, för att därefter, vid behov, ändra på lagar och regelverk. I grunden utgår vi dock från att ett stimulansbidrag är tillräckligt, då det knappast kan finnas andra än ekonomiska skäl för kommuner och landsting att inte i högre grad erbjuda heltidsarbete.

Förslaget kommer skapa omkring 25 000 nya helårsarbetskrafter inom den offentliga sektorn och kan kostnadsmässigt jämföras med regeringens sänkning av restaurang- och cateringmomsen, som på sin höjd har skapat omkring 3 000 nya jobb.

11.3 Utökad rätt till deltid

Skillnaden i mäns och kvinnors sjukfrånvaro har ökat sedan 80-talet. En arbetshypotes från IFAU gör gällande att kvinnors sjukfrånvaro ökar vid tidpunkten för barnafödande och att nivåskillnaden gentemot männen inte utjämnas förrän 15 år efter det första barnet.¹²³

Med nuvarande regelverk har den ena föräldern en lagstadgad rättighet att arbeta på 75 procents deltid fram till den tid barnet fyller 8 år. Det förefaller som att detta inte är optimalt för många föräldrar och att man, åtminstone den första tiden, borde ges möjlighet att arbeta mindre än 75 procent. Sverigedemokraterna vill utöka möjligheterna att arbeta deltid, ner till 50 procent.

Kvinnor är i högre utsträckning än män sjukskrivna och detta gäller inom samtliga yrkesgrenar.¹²⁴ Att utöka familjernas flexibilitet och möjlighet att vara hemma mer tid med barnet än i nuläget är ett sätt att bekämpa detta problem.

11.4 Kompetensutveckling, karriärvägar och lön

Att kvinnor är dominerande på de offentliga arbetsplatserna, med de tämligen personalintensiva vård- och omsorgsyrkena, är egentligen inte förvånande. Diskrepansen uppstår redan i gymnasiet; i en rapport från Högskoleverket konstateras att de yrkesförberedande programmen är ”kraftigt könsuppdelade efter ett traditionellt mönster”.¹²⁵ Kvinnor läser i betydligt högre utsträckning barn-, fritids- eller omvårdnadsprogram. Männen läser istället bygg-, el-, energi-, fordons- och industriprogrammen. Som rapporten också konstaterar så handlar jämställdhet om att ”ge kvinnor och män lika villkor och samma frihet att välja utbildning och yrke”. Att försöka kvotera vissa utbildningar för att uppnå ett visst resultat är heller inte Sverigedemokraternas väg framåt. Det vi däremot kan konstatera är att kvinnor, redan från gymnasiet, i högre utsträckning väljer utbildningar som leder till yrken där arbetsgivaren tillhör det offentliga snarare än det privata, medan männen gör det motsatta.

Detta förklarar också stora delar av det lönegap mellan män och kvinnor som idag är ett faktum. Enligt Medlingsinstitutet tjänar kvinnor i genomsnitt 88,5 procent av männen. Det finns alltså ett könsbaserat lönegap på 11,5 procent. Om man däremot tar hänsyn till faktorer som sektor, näringsgren och yrke så minskar det oförklarade gapet till 5 procent.¹²⁶ Det optimala hade givetvis varit om det inte fanns något gap överhuvudtaget när man tagit hänsyn till alla faktorer, men faktum kvarstår att av det lönegap som finns så kan huvuddelen förklaras av att kvinnor väljer sektorer, näringsgrenar och yrken där lönenivåerna är lägre. Eller, kort och gott, kvinnor jobbar i högre utsträckning i offentlig sektor, medan män jobbar i det privata.

Om vi därmed kan göra den offentliga arbetsplatsen mer attraktiv, även i ett lönesammanhang, så kan vi också bidra till att minska det ursprungliga lönegapet mellan kvinnor och män. Sverigedemokraterna ser positivt på idén om att inrätta fler karriärvägar inom olika yrken i det offentliga. Löneskillnaden mellan exempelvis en nyutexaminerad sjuksköterska och en med 30 års erfarenhet är idag på tok för låg. Förslaget att en erfaren lärare ska kunna bli förstelärare och sedermera även lektor är ett bra exempel på utökade karriärvägar. Det är heller inte uteslutande en fråga om lön, utan likväl om yrkesstatus.

I kombination med att fler steg inom ett och samma yrke inrättas bör också möjligheterna till kompetensutveckling på arbetstid ökas. Sverigedemokraterna vill stimulera detta genom att skjuta till medel till det offentliga.

11.5 Underhållsstöd

Underhållsstöd betalas ut av samhället när en bidragsskyldig förälder inte fullgör sin underhållsskyldighet. Det rör sig så gott som alltid – i 87 % av fallen – om en pappa som lämnar kvar mamman med sitt barn.¹²⁷ Den ensamstående småbarnsmamman får således själv ta hand om och uppfostra sitt barn. Sverigedemokraterna vill förbättra ensamstående småbarnsföräldrars ekonomiska situation genom att höja underhållsstödet med omkring 10 %.

11.6 Graviditetspenning

Många gravida kvinnor nekas idag graviditetspenning, till följd att de tvingas fortsätta arbeta heltid, trots höggraviditet och inte sällan med fysiskt påfrestande uppgifter. Endast var femte gravid kvinna beviljades graviditetspenning under 2010.¹²⁸ Sverigedemokraternas ambition är att nå en högre andel, så att fler kvinnor än idag ges möjligheten att trappa ner eller helt ta en paus från arbetet under de sista veckorna av graviditeten. Vår målsättning är att andelen gravida som beviljas graviditetspenning uppgår till en tredjedel.

11.7 Stärkt anhörigstöd

Anhörigstöd är viktigt såväl ur den anhöriges som ur samhällets synvinkel. För anhöriga handlar det om att få stöd och känna uppskattning för de insatser de gör för en närstående men det handlar även om den anhöriges behov av vila samt att få tid över för personliga angelägenheter för att kunna bemästra situationen på bästa sätt. Stödet kan vara möjlighet till avlösning men också korttidsboende, dagverksamhet, utbildning av anhörigvårdaren, anhörigcentral eller träffpunkter för anhörigvårdaren. Sverigedemokraterna vill även för detta ändamål ge kommunerna ett statligt stimulansstöd. Att stärka stödet till anhörigvårdare skulle framförallt minska äldre kvinnors börda.

11.8 Screeningprogram

För att uppnå en lyckad behandling krävs tidiga insatser. Därför måste vården kontinuerligt arbeta med att upptäcka och identifiera sjukdomar så tidigt som möjligt. De svenska satsningarna på regelbundna kallelser till mammografi och cellprovstagningar har lett till en minskad dödlighet i bröstcancer och livmoderhalscancer.

Sverigedemokraterna anser att dessa typer av screeningåtgärder, där symptomfria individer undersöks i förebyggande syfte, ska utökas. Vi förordar en satsning med syfte att introducera fler nationella screeningprogram.

11.9 Hedersvåld

Som ett resultat av den ansvarslösa invandringspolitiken och den mångkulturalistiska samhällsordningen kan det enligt Ungdomsstyrelsen idag finnas så många som 70 000 ungdomar som inte fritt får välja sin partner eller styra sina liv.

Tyvärr har det hedersrelaterade våldet ofta kommit att kategoriseras som ett generellt uttryck för kvinnoförtryck och mäns våld mot kvinnor. Denna bristande förståelse för hedersförtryckets struktur och grunder har i sin tur lett till brister i åtgärdsprogram och stödinsatser. Sverigedemokraterna vill därför från statligt håll ge resurser till inrättande av särskilda hedersjourer dit utsatta kan vända sig för skydd och stöd speciellt anpassat för deras situation. Vi vill också säkerställa att det i varje kommun upprättas handlingsplaner och åtgärdsprogram speciellt framtagna för arbete mot hedersförtryck genom att från statligt håll bidra med samordning och hjälp från sakkunniga.

Andra åtgärder vi vill vidta för att bryta upp hederskulturens strukturer är att:

Ett ytterligare förslag som Sverigedemokraterna fört fram är att ta efter den så kallade 24-årsregeln i Danmark genom att höja giftasåldern vid äktenskap med medborgare i länder utanför EU. Utvärderingar i Danmark har visat detta varit till stor hjälp för unga invandrare som levt under hedersrelaterat förtryck. Lagen har hjälpt dem att stå emot trycket från sina familjer att i ung ålder ingå arrangerade äktenskap med någon från hemlandet, vilket i sin tur givit dem respit att ytterligare öka sin självständighet genom att utbilda sig, integreras i det danska samhället och ordna egen försörjning. Enligt den danska motsvarigheten till SCB har andelen studerande kvinnor från icke-västliga länder fördubblats sedan lagen infördes.

Sverigedemokraterna betraktar kampen mot det hedersrelaterade förtrycket som vår tids kanske viktigaste jämställdhetspolitiska utmaning. Det finns saker vi kan göra, men det kräver att vi kastar skygglapparna och uppbådar politiskt mod.

11.10 Särskilda satsningar

Sverigedemokraternas inställning till regeringens särskilda jämställdhetssatsningar är och har varit blandad. Vi har varit kritiska till bristen på konkreta resultatorienterade åtgärder. Vi har också varit kritiska till den ideologiska utgångspunkten för vissa delar av projekten. Jämställdhetspolitik bör, som tidigare nämnts, enligt vår mening handla om att garantera att ingen individ skall behöva utsättas för diskriminering eller kränkande särbehandling på grund av sin könstillhörighet. Inte om att med statliga styrmedel försöka tvinga män och kvinnor att bete sig exakt likadant och göra exakt samma saker i exakt samma utsträckning. De delar av satsningen som syftar till att stärka kampen mot könsbetingat våld, hedersrelaterat förtryck, trafficking m.m. är vi dock mycket positiva till och vi vill därför utöka och förlänga dessa särskilda satsningar. Som några exempel på vilka satsningar vi vill prioritera, handlar det för det första om att öka och förlänga anslaget till länsstyrelsernas uppdrag att främja och lämna stöd till insatser för att motverka hedersrelaterat våld. Under 2014 vill vi satsa 20 miljoner kr mer än regeringen på detta område.

Vi vill även utöka stödet till uppdraget om att genomföra insatser för att förebygga och förhindra att unga mellan 13 och 25 år blir gifta mot sin vilja. Idag är anslaget 4 miljoner kronor, men vi vill utöka detta till 10 miljoner samt ta bort den nedre åldersgränsen för målgruppen då det förekommit att flickor yngre än 13 år har gifts bort.

Vi utökar även stödet till verksamheten vid Nationellt centrum för kvinnofrid som går ut på att utveckla den nationella stödtelefonen dit våldsutsatta kvinnor kan ringa om de behöver tala med någon om sina upplevelser, få råd och erhålla professionellt stöd. Sammantaget anslår vi 484 miljoner kr till särskilda jämställdhetsåtgärder under budgetperioden.

11.11 Breda jämställdhetsåtgärder

Jämställdhetspolitik, definierat som strävan efter att motverka att någon skall drabbas av negativ särbehandling enbart på basis av sin könstillhörighet och som vidtagandet av åtgärder mot samhällsproblem som drabbar individer av en viss könstillhörighet särskilt hårt, är enligt Sverigedemokraternas mening ingenting som bara bör sorteras in under ett särskilt jämställdhetsområde. Denna strävan bör inkorporeras under samtliga politikområden. Förslag med tydlig jämställdhetsprofil återfinns således på många områden inom Sverigedemokraternas politik och i detta budgetförslag

Under 2013 bidrog Sverigedemokraterna till att en riksdagsmajoritet fattade beslut om ett tillkännagivande till regeringen om att återinföra de årliga lönekartläggningarna, vars syfte är att motverka könsdiskriminering. Vi kommer noga övervaka att regeringen åtföljer riksdagens beslut.

12. Tabeller per utgiftsområde

12.1 Rikets styrelse

Vi ökar anslagen till länsstyrelserna i syfte att intensifiera uppdraget med djurskyddskontroller. Vi minskar även stödet till politiska partier samt slopar helt anslaget Åtgärder för den nationella minoriteten romer med motiveringen att det är olyckligt att ett enskilt budgetanslag har en såpass flagrant etnisk prägel.

12.2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Finansinspektionens tillsynsarbete över finansmarknaden är viktigt för att upprätthålla förtroendet. Myndigheten ges ökade anslag.

12.3 Skatt, tull och exekution

Vi höjer anslagen till Skatteverket och Tullverket för att intensifiera arbetet mot skattebortfall samt för att öka kontrollerna vid de svenska gränserna. Vi föreslår även att Tullverket på sikt bör flyttas från Finansdepartementets jurisdiktion till Justitiedepartementet för att tydliggöra vår syn på verket som i första hand en brottsbekämpande myndighet.

12.4 Rättsväsendet

Vi ökar anslagen till rättsväsendet kraftigt, med fokus på polisen och Kriminalvården. Kriminalvårdens belastning ökar i takt med partiets kriminalpolitik om hårdare straff får bäring. Kriminalvården föreslås även få ett större ansvar för förvar av av- och utvisade invandrare samt illegala immigranter.

12.5 Internationell samverkan

Sveriges samarbeten med omvärlden ska vila på en grund av ömsesidigt förtroende och gemensamma intressen. Ett särskilt ömsesidigt förtroende och gemensamma intresse anser vi även existera tillsammans med våra grannländer i Norden. Med dessa länder har vi en lång gemensam historia och våra länder delar dessutom ett intresse av att möta framtida gemensamma utmaningar i vår närhet. Det är därför vår mening att Sveriges samarbeten med de nordiska länderna bör utvecklas, inte enbart vad gäller kulturellt utbyte och liknande utan också vad gäller sådant som framtida säkerhets- och försvarspolitiska utmaningar.

Utöver samarbete kring grundläggande demokratiska principer och mänskliga rättigheter samt det nordiska samarbete som nämnts ovan, bör de generella principerna för internationella samarbeten vara att värna väsentliga svenska intressen utan att därigenom åta oss ett ansvar för områden som i första hand bör ligga på det egna landets ansvarsområde. Efter över 15 år av svenskt miljö- och demokratistöd till Ryssland anser Sverigedemokraterna att det är dags för en avslutning. Sverigedemokraterna anser även att den typen av jämställdhetsarbete som Sida bedrivit inom ramen för Östersjösamarbetet borde vara ett område som lämpligen faller inom det enskilda landets ansvar. Med anledning av denna förändring i Sveriges utlandssamarbeten gör Sverigedemokraterna en besparing i anslaget för Östersjösamarbete.

12.6 Försvar och samhällets krisberedskap

Vi höjer anslagen till Försvarsmakten kraftigt i syfte att inleda en återupprustning och ett återtagande av förmåga. På sikt kommer flertalet nedlagda regementen och flottiljer att återöppnas, värnplikten ska återinföras, JAS ska uppgraderas till E/F versionen och framförallt ska Gotland ges en mycket kraftigt upprustning av militär kapacitet.

12.7 Internationellt bistånd

Vårt mål är att genom en grundlig översyn av ineffektivt bistånd och en större koncentration av bistånd till de minst utvecklade länderna gradvis kunna minska kostnaderna för utvecklingsbiståndet och år 2015 ha en biståndsram på 0,7 %, vilket är i enlighet med FN:s rekommendationer. Vi har ett tydligare fokus på konkret fattigdomsbekämpning i form av bland annat tillgång till vatten och sanitet, jordbruksutveckling för ökad livsmedelssäkerhet, utbildning och hälsa. Vi har i vår budget bland annat minskat de delar av det bilaterala biståndet till Afrika som går via budgetstöd. Vi har också valt att fasa ut biståndet till flera medelinkomstländer. Under budgetperioden vill vi också renodla biståndsramen mer och i förlängningen undvika att betrakta flyktingmottagning i Sverige som bistånd. Detta leder till att vi istället kan satsa stora resurser på FN-organisationen UNHCR som bidrar till stöd och hjälp för människor på flykt i krisområdenas närhet. För att öronmärka dessa pengar har vi skapat ett eget anslag för särskilt stöd till UNHCR. Genom en ansvarsfull flyktingpolitik räknar vi med att successivt kunna minska kostnaderna, och därmed kunna göra mindre avräkningar för flyktingkostnader och istället kunna satsa stora resurser på FN-organisationen UNHCR. Sverigedemokraterna föreslår även en utfasning av reformsamarbetet med Östeuropa och att avsluta det år 2014. I takt med att biståndsramen minskar räknar vi med att göra besparingar på Sida:s förvaltningskostnader.

12.8 Migration

Sverigedemokraternas kalkylerar med ett kraftigt fallande asyltryck gentemot Sverige. Detta leder till stora besparingar inom de flesta anslag, med partiell effekt under det första budgetåret och full effekt från 2015.

12.9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vi anslår en akut- och tillgänglighetsmiljard för att minska väntetiderna för att få en passande vårdinsats. Tillika återställer vi helt regeringens tidigare höjning av det så kallade högkostnadsskyddet redan under budgetperiodens första år. Vi aviserar även flertalet viktiga satsningar som samtliga syftar till att återupprätta en svensk sjukvård i världsklass.

12.10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Vi höjer sjukpenningen till motsvarande 643 kronor per dag. Samtidigt lindrar vi småföretagens sjuklöneansvar kraftigt.

12.11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Vi höjer garantipensionerna med motsvarande 10 procent, vilket ger en genomsnittlig garantipensionär en ökad disponibel inkomst med drygt 300 kronor per månad. Som ett resultat av detta minskar beroendet av bostadstillägg något.

12.12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Vi höjer föräldrapenningen, bostadsbidraget, underhållsstödet, graviditetspengen samt sorgpengen. Samtidigt slopar vi helt den kostsamma jämställdhetsbonusen inom föräldraförsäkringen.

12.13 Integration och jämställdhet

Vi skär ner på de huvuddelen av anslagen i takt med att partiets restriktiva invandringspolitik implementeras. Flertalet anslag avskaffas i sin helhet.

12.14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Vi höjer taket i a-kassan till 900 kronor per dag och förbättrar samtidigt för deltidsarbetslösa genom en återgång till den så kallade 300-dagarsregeln. Vi återgår också till 100-dagarsregeln som gör det möjligt för en arbetssökande att under de första 100 dagarna av arbetslöshet fokusera på arbeten inom sitt kompetensområde samt i sin geografiska närhet. Vi vidareutvecklar starta eget-bidraget och låter det omfatta unga redan från 20 år samt låter det gälla i 9 månader istället för nuvarande 6. Samtidigt avvecklar vi de kostsamma instegsjobben helt redan från det första budgetåret.

12.15 Studiestöd

Vi öronmärker resurser åt CSN jämte 5 000 nya platser på komvux samt 5 000 nya platser vid Myndigheten för yrkeshögskolan.

12.16 Utbildning och universitetsforskning

Vi skapar 5 000 nya platser på komvux samt 5 000 nya platser inom Myndigheten för yrkeshögskolans regi. Vi satsar även stora resurser på att öka lärartätheten med ett långsiktigt syfte att rätta till resursbristen vid högskolor och universitet enligt den så kallade Grundbultens utredning.

12.17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

För Sverigedemokraterna spelar kulturen en central roll i politiken och samhällsbygget. Vi eftersträvar en bred och livskraftig svensk kultur och en kulturpolitik där barns, äldres och funktionshindrades rätt till kultur särskilt beaktas. För oss är det självklart att vi i Sverige har ett unikt och värdefullt kulturellt arv som är värt att bevara och belysa. Den gemensamma svenska kulturen har hållit oss samman och utgjort grunden för framväxten av det demokratiska, fredliga och solidariska välfärdssamhället. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en angelägen uppgift för alla som vill befrämja en positiv samhällsutveckling.

Inom utgiftsområdet minskas anslag till mångkultur och samtidskonst. Dessutom minskas vissa anslag till följd av skarpare reglering och kontroll av att de verksamheter som uppbär statsbidrag delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Stöd till organisationer som baseras på kön eller etnicitet dras också in.

Satsningarna inom utgiftsområdet fördelar sig vad gäller kultur mellan insatser för att bevara och levandegöra det svenska kulturarvet och insatser som syftar till att tillgängliggöra kulturen för de yngsta barnen, för de äldre och för personer med funktionshinder. Därutöver tillförs idrotten medel för att permanenta elitsatsningen och för särskilda satsningar på idrott för äldre. Vi ger också idrotten ökade anslag till följd av en pris- och löneomräkning.

12.18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik

12.19 Regional tillväxt

Vi ökar de regionala anslagen vilka syftar till att kompensera företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av längre transportavstånd.

12.20 Allmän miljö- och naturvård

Sverigedemokraterna tar situationen i vårt innanhav Östersjön på allvar. Vi ökar anslagen för att sanera och återställa förorenade områden samt för åtgärder för havs- och vattenmiljö.

12.21 Energi

Vi ökar anslagen till energiforskning och energieffektivisering som ett led i vår övergripande och långsiktiga målsättning om ett oljeoberoende Sverige.

12.22 Kommunikationer

Vi anslår stora resurser med fokus på upprustning, underhåll och drift av järnvägssystemet. Vår ambition är att nå upp till den av trafikverket etablerade högsta ambitionsnivån. Vi prioriterar även en rejäl upprustning av såväl Malmbanan som Inlandsbanan, för att stimulera gruv- och skogsnäringen.

12.23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi avsätter resurser till en djurvälfärdsersättning som syftar till att kompensera bönder för de höga kraven inom svenskt djurskydd. Vi höjer även återbetalningen av koldioxidskatten då Sverige har bland de högsta skatterna på diesel inom jordbruket.

12.24 Näringsliv

12.25 Allmänna bidrag till kommuner

12.26 Statsskuldsräntor m.m.

12.27 Avgiften till Europeiska unionen

13. Statsbudgeten och den offentliga sektorn

13.1 Utgiftstak för staten

13.2 Statsbudgetens inkomster

13.3 Statsbudgetens saldo och statsskulden

13.4 Den offentliga sektorns finanser

13.5 Kommunsektorns finanser

13.6 Beräkning av statsbudgetens inkomster 2014

13.7 Förslag till utgiftsramar

[1]

Riksdagens utredningstjänst, (2013), Offentligfinansiell kostnad för garanterad rätt till heltid, dnr 2013:197.

[2]

Abdiweli, A M (2003), ”Institutional Differences as Sources of Growth Differences”, Atlantic Economic Journal, vol 31, s. 348–362.

[3]

Anton, T J (1969), ”Policy-Making and Political Culture in Sweden”, Scandinavian Political Studies, vol 4, s. 88–102.

[4]

Meghir, C och Palme, M (2005), ”Educational Reform, Ability and Family Background”, American Economic Review, vol 95, s. 414–425.

[5]

Daun, Å (1989), Svensk mentalitet. Ett jämförande perspektiv. Rabén och Sjögren.

[6]

Jordahl, H (2008), ”Economic Inequality”, Handbook of Social Capital.

[7]

Zak, P J och Knack, S (2001), ”Trust and Growth”, The Economic Journal, vol 111, s. 295–321.

[8]

Nationalencyklopedin: Valloner.

[9]

Tåhlin, M (2007), Överutbildningen i Sverige – utveckling och konsekvenser.

[10]

Ibid.

[11]

Grannas, D och Oscarsson, E (2001), Under- och överutbildning på 2000-talets arbetsmarknad.

[12]

Machin, S (2001), The Changning Nature of Labour Demand in the New Economic Economy and Skill-Biased Technology Change, Oxford Bulletin of Economics and Statistics, vol 63, s. 753–776.

[13]

Acemoglu, D (2002), Technical Change, Inequality and the Labour Market, Journal of Economic Literature, s. 40.

[14]

Regeringens proposition 2011/12:100, 2012 års ekonomiska vårproposition, s. 111.

[15]

Johansson, M och Katz, K (2007), Wage mismatches between women and men in Sweden – the impact of skill mismatch, Working paper 2007:13 IFAU.

[16]

Petrongolo, B och Pissarides, C (2001), Looking into the Black Box: A Survey of the Matching Function, Journal of Economic Literature, s. 390–431.

[17]

Aranki, T och Löf, M (2008), Matchningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden: En regional analys, Penning- och valutapolitik 1:2008, s. 48–58.

[18]

Långtidsutredningen (2008), Välja fritt och välja rätt – Drivkrafter för rationella utbildningsval, SOU 2008:69.

[19]

Le Grand et al (2004), Over-education or Lack of Skills? Job Matching on the Swedish Labour Market 1974-2000.

[20]

Ibid.

[21]

Ibid.

[22]

Svenskt Näringsliv (2012), Rekryteringsenkäten 2012.

[23]

Ibid.

[24]

http://www.expressen.se/nyheter/reinfeldt-klart-att-man-begar-misstag/.

[25]

Ibid.

[26]

Lindberg, H (2012), Företagens kompetensförsörjning och ungas etablering på arbetsmarknaden.

[27]

Finanspolitiska rådet (2012), Finanspolitiska rådets rapport, s. 146.

[28]

Konjunkturinstitutet (2010), Lönebildningsrapporten 2010.

[29]

Långtidsutredningen (2011), Huvudbetänkande, SOU 2011:11.

[30]

Världsbanken, Voices of the poor, studie bestående av tre böcker: Can Anyone Hear Us? (2000) Crying Out for Change (2000), From Many Lands (2002).

[31]

Birgegård, Lars-Erik (2011), Bistånd det omöjliga uppdraget? Reflektioner kring utveckling och bistånd.

[32]

Världsbanken (2008), World development report, Agriculture for development.

[33]

Ibid.

[34]

Birgegård Lars-Erik (2011), Bistånd det omöjliga uppdraget? Reflektioner kring utveckling och bistånd.

[35]

Hydén Göran (2010), Bistånd och utveckling, Afrika givarnas stora utmaning. Liber: Malmö.

[36]

Regeringskansliet (2011), Rapport från ekonomiska avdelningen 2011:1, Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas? s. 65–66.

[37]

Prop. 2011/12:100, Bilaga 5, Utvärdering av jobbskatteavdraget, s. 61.

[38]

Långtidsutredningen (2011), Huvudbetänkande.

[39]

Finanspolitiska rådet (2011), Svensk Finanspolitik, Finanspolitiska rådets rapport.

[40]

Prop. 2011/12:100, Bilaga 5, Utvärdering av jobbskatteavdraget, s. 61.

[41]

Riksdagens utredningstjänst (2011), Sänkt moms för restaurang- och cateringnäringen, dnr 2011:529.

[42]

Finanspolitiska rådet (2012), Svensk finanspolitik, Finanspolitiska rådets rapport 2012, s. 145.

[43]

Riksdagens utredningstjänst (2013), Offentligfinansiell effekt av återställd restaurangmoms, dnr 2013:1072.

[44]

Riksrevisionens rapport om stabilitetsfonden, skr. 2011/12:71, s. 11.

[45]

Riksrevisionens rapport om stabilitetsfonden, skr. 2011/12:71, s. 6.

[46]

Ibid.

[47]

Samtal med Daniel Barr, Riksgälden, 29 juni 2012.

[48]

Pwc (2012), Corporate income taxes, mining royalties and other mining taxes, A summary of rates and rules in selected countries.

[49]

SFS 2005:161.

[50]

Sverigs geologiska undersökning (2011), Bergverksstatistik 2011, Periodeiska publikationer 2012:2.

[51]

Proposition 2011/12:100, Bilaga 5 – Utvärdering av jobbskatteavdraget, s. 61.

[52]

Regeringskansliet (2011), Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas? Rapport från ekonomiska avdelningen 2011:1, s. 65–66.

[53]

Långtidsutredningen (2011) Huvudbetänkande, SOU 2011:11, s. 146–147.

[54]

Företagarna (2012), Lägre arbetsgivaravgifter skapar jobb och nya företag – En politik för att minska företagens ”tillväxtverk”.

[55]

Riksdagens utredningstjänst (2013), Socialavgiftsavdrag, dnr 2013:1447.

[56]

Riksdagens utredningstjänst (2013), Ändrat sjuklöneansvar, dnr 2013:1075.

[57]

Ibid.

[58]

Företagarna (2009), Arbetsgivarnas sjuklöneansvar – en dyr affär för jobben, s. 5.

[59]

Myndigheten för yrkeshögskolan (2013), Årsrapport 2013, Statistik över yrkesutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning, s. 26.

[60]

Fritzell, A (2012), Sveriges universitetslärarförbund, Fortsatt utbyggnad – Fortsatt urholkning.

[61]

Svenskt Näringsliv (2013), Ett nytt finansieringssystem för högskolan – för höjd kvalitet och fler jobb.

[62]

Riksdagens utredningstjänst (2012), Lärlingsjobb och arbetsgivareavgifter, dnr 2012:941.

[63]

Riksdagens utredningstjänst (2011), Stöd till start av näringsverksamhet, dnr 2011:976.

[64]

Riksdagens utredningstjänst (2013), Stöd vid start av näringsverksamhet, dnr 2013:1076.

[65]

Svensk Näringsliv och LO (2011), Faktiska konsekvenser av turordningsreglerna i LAS och avtal, s. 102.

[66]

Proposition 2011/12:100, Bilaga 5 – Utvärdering av jobbskatteavdraget, s. 61.

[67]

Almega (2013), Senior-RUT – bort med skatten på hushållstjänster som seniorer betalar själva, s. 2.

[68]

Ibid, s. 7.

[69]

Ibid.

[70]

http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2013/r-2013-12-Jobb-och-utvecklingsgarantin.pdf.

[71]

http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/ovrigt%2cstort_intresse_och_mer_pengar_till_foreningsjobb_for_unga.

[72]

Arbetsmiljöverket (2010), Våld i arbetslivet – en kriminologisk kunskapsöversikt, s. 5.

[73]

http://www.av.se/statistik/officiellt/arbetsorsakade_besvar_2012.aspx.

[74]

LO (2012), Skyddsombud i hundra år.

[75]

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/100-000-skyddsombud-saknas_7608020.svd.

[76]

Arbetsmiljöverket (2013), Dödsolyckor i arbetet.

[77]

http://unionenopinion.se/2011/12/var-tionde-mobbas-pa-sin-arbetsplats/.

[78]

http://www.unionen.se/sites/default/files/kontorsmiljo_0.pdf.

[79]

SOU (2011), Ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö, behov och förutsättningar 2011:60.

[80]

http://www.tcotidningen.se/fack-och-arbetsgivare-kraverkunskapscentrum-for-arbetsmiljon.

[81]

SOU (2009), Det växande vattenbrukslandet, SOU 2009:26.

[82]

Riksdagens utredningstjänst (2012), Effektskatt vs fastighetsskatt, dnr 2012:1150.

[83]

Ibid.

[84]

http://transportnet.se/nyheter/naringslivets-transportrad-efterlyser-investeringspott/.

[85]

Synliga kostnader, osynliga vinster: offentlig upphandling som industripolitik (2010), prof. em. Gunnar Eliasson.

[86]

SOU (2009), Ökad säkerhet i domstol 2009:78.

[87]

Regeringens proposition 2011/12:63, Ökad säkerhet i domstol.

[88]

Från många till en – sammanslagningar av myndigheter. Rir 2010:3.

[89]

Tabell 3.1, Rir 2010:3.

[90]

http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2010-1/tema-nye-roller-for-arbeidsformidlingene-i-norden/arbetsfoermedlingen-den-nya-diverseboden.

[91]

SO-rapport 2011-11-16, Arbetslöshetskassornas samorganisation.

[92]

Arbetlöshetsförsäkringen i siffror 2011. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen IAF.

[93]

Medlemsrapport januari 2012. IAF.

[94]

Regeringens proposition 2011/12:100, Utgiftsområde 12 – Ekonomisk trygghet för familjer och barn, s. 41.

[95]

Riksdagens utredningtjänst (2013), Ersättning vid sorg, dnr 2013:112.

[96]

http://www.vardguiden.se/Tema/Barn-och-foraldrar/Sma-barn-1-5-ar/Barnomsorg/.

[97]

Riksdagens utredningstjänst (2013), Offentligfinansiella effekter av obetalda semesterdagar, dnr 2013:599.

[98]

Riksdagens utredningstjänst (2013), Kontaktdagar, dnr 2013:1207.

[99]

Lärarnas Riksförbund (2010), Från byråkrati till undervisning – en finansieringsmodell för framtidens skola.

[100]

Lärarförbundet (2010), Perspektiv på skolan – Om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet.

[101]

Sten Svensson (2012), Eleverna förlorare när gymnasier går i konkurs, 2012-08-07 DN.

[102]

Lärarförbundet (2010), Perspektiv på skolan – Om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet.

[103]

Lenita Jällhage, Emma Härdmark, DN, 2007-09-09, Var tredje lärare utsatt för våld eller hot/Arbetsmiljöverket, Hot och våld i skolan nr: 4 2007.

[104]

Ibid.

[105]

Ibid.

[106]

Lenita Jällhage, 2011-01-28, Anmäld mobbning fördubblad.

[107]

Boverket och Energimyndigheten (2007), Energianvändning & innemiljö i skolor och förskolor – Förbättrad statistik i lokaler, STIL2, ER 2007:11.

[108]

Socialstyrelsen (2010), Tillgång på vårdplatser.

[109]

SKL (2011), Kartläggning av den psykatriska heldygnsvården, Barn- och ungdomspsykiatri, s. 3.

[110]

European centre for disease prevention and control (2013), Technical report, Migrant health: Sexual transmission of HIV within migrant groups in the EU/EEA and implications for effective interventions, s. 17.

[111]

Socialstyrelsen (2006), Vård i livets slutskede – Socialstyrelsens bedömning av utveckling i landsting och kommuner, s. 96.

[112]

Riksrevisionen (2012), Statens insatser inom ambulansverksamheten, RiR 2012:20, s. 36.

[113]

Riksdagens utredningstjänst (2011), Frågor om samhällsvård, dnr 2011:975.

[114]

Eriksson, H. (2001), Ofrid? Våld mot äldre kvinnor och män – en omfångsundersökning i Umeå Kommun, Brottsoffermyndigheten.

[115]

Riksdagens utredningstjänst (2013), Garantipension, dnr 2013:1083.

[116]

Socialstyrelsen (2009), Nationell brukarundersökning inom vården och omsorgen om äldre 2009.

[117]

Riksdagens utredningstjänst (2009), Djur i vården, dnr 2009:1800.

[118]

Riksdagens utredningstjänst (2013), Ersättningsintervallerna i det allmänna tandvårdsbidraget, dnr 2013:105.

[119]

Riksdagens utredningstjänst, (2013), Offentligfinansiell kostnad för garanterad rätt till heltid, dnr 2013:197.

[120]

SCB, Arbetsmarknadens lönestruktur, http://www.scb.se/statistik/AM/AM0110/2000I02/AM91SA0101_02.pdf, s. 16.

[121]

http://www.ka.se/files/121106084904357/Deltidsarbete%20bland%20kvinnor.pdf.

[122]

SCB (2012), Arbetskraftsundersökningen (AKU).

[123]

IFAU (2010), Kvinnors och mäns sjukfrånvaro, rapport 2011:2.

[124]

Försäkringskassan (2011), Sjukskrivningsdiagnoser i olika yrken, Socialförsäkringsrapport 2011:17, s. 12.

[125]

Högskoleverket (2008), Kvinnor och män i högskolan, s. 16.

[126]

Medlingsinstitutet (2013), Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2012?, s. 18.

[127]

Regeringens proposition 2011/12:100, Utgiftsområde 12 – Ekonomisk trygghet för familjer och barn, s. 36.

[128]

Regeringens proposition 2011/12:100, Utgiftsområde 12 – Ekonomisk trygghet för familjer och barn, s. 34.

	2014	2015	2016	2017
Återställd brytpunkt statlig skatt	–3 000	–3 000	–3 000	–3 000
Sänkt pensionärsskatt	9 000	9 200	9 400	9 500
Stärkt garantipension	3 400	3 500	3 500	3 500
Stärkt a-kassa och sjukpenning	2 300	2 400	2 400	2 400
Bostadsbidrag/underhållsstöd/ Föräldrapenning	839	845	1 274	1 308
Sänkt elskatt	4 200	4 200	4 200	4 200
Totalt	16 739	17 145	17 774	17 908	69 566

	2014	2015	2016	2017
Invandring och integration	11 247	25 761	36 262	44 961
Anpassad biståndsram	8 633	8 801	9 440	10 045
Återställning av arbetsgivaravgiften	8 400	7 900	7 600	7 600
Slopad ungdomsrabatt	14 300	14 900	15 300	15 800
Återställd brytpunkt för statlig skatt	3 000	3 000	3 000	3 000
Återställd krogmoms	5 600	4 600	4 800	5 000
Återförande av Stabilitetsfonden	2 500	2 500	2 500	2 500
Reformerad mineralersättning, 5 %	2 000	2 000	2 000	2 000
Totalt	55 680	69 462	80 902	90 906	296 950

	2014	2015	2016	2017
Asylprocessen	4 099	7 397	7 290	7 355
Integration	3 235	7 520	11 116	12 754
Statliga välfärdstjänster	1 433	3 023	4 614	6 159
Kommunala välfärdstjänster	2 724	9 092	15 541	22 044
Intäktsförluster	–243	–1 275	–2 303	–3 358
Totalt	11 247	25 761	36 262	44 961	118 231

	2014	2015	2016	2017
Anpassad biståndsram (0,7 % av BNI)	9 633	10 001	11 040	11 745
UNHCR	–1 000	–1 200	–1 600	–1 700
Totalt	8 633	8 801	9 440	10 045	36 919

	2014	2015	2016	2017
Fredsfrämjande insatser	–1864	–1924	–1987	–2051
Förbandsverksamhet och beredskap	830	1370	3474	3917
Anskaffning av materiel och tillgångar	2998	4211	4157	5398
Vidmakthållande av materiel och anläggningar	500	757	720	950
Övrigt	536	586	636	786
Totalt	3 000	5 000	7 000	9 000	24 000

	Varaktig effekt
Landsbygdslyftet	25 000
Offentligt anställda	20 000
Lärlingsanställningar	15 000
Försvarsmakten (exkl Landsbygdslyftet)	10 000
Myndigheten för yrkeshögskolan	5 000
Arbetsgivaravdrag	20 000
Återställd restaurangmoms	–6 000
Återställd brytpunkt statlig skatt	–17 000
Senior-RUT	1 000
Totalt	73 000

3:1	Sametinget	+5	+5	+5	+5
5:1	Länsstyrelserna m.m.	+45	+45	+45	+45
6:6	Stöd till politiska partier	–17	–17	–17	–17
7:2	Åtgärder för den nationella minoriteten romer	–17	–17	–2	–2
	Summa	+16	+16	+31	+31

1:6	Finanspolitiska rådet	+1	+1	+1	+1
1:11	Finansinspektionen	+30	+30	+30	+30
	Nya anslag
2:1	Transfereringar till följd av KPI-effekt		+500	+600	+600
2:2	Transfereringar till följd av höjd arbetsgivaravgift	–300	–400	–500	–500
2:3	Statens lönekostnader	+400	+200	+100	+100
2:3	Statens lönekostnader	+600	+700	+700	+700
	Summa	+731	+1 031	+931	+931
	Indirekta effekter	700	1 000	900	900

1:1	Skatteverket	+150	+150	+150	+150
1:3	Tullverket	+224	+224	+224	+224
	Summa	+374	+374	+374	+374

1:1	Polisorganisationen	+860	+860	+860	+860
1:2	Säkerhetspolisen	+100	+100	+100	+100
1:3	Åklagarmyndigheten	+280	+280	+280	+280
1:4	Ekobrottsmyndigheten	+25	+25	+25	+25
1:5	Sveriges domstolar	+218	+143	+143	+143
1:6	Kriminalvården	+874	+872	+1 246	+1 355
1:7	Brottsförebyggande rådet	+30	+30	+30	+30
1:11	Ersättning för skador på grund av brott	+115	+119	+123	+127
1:12	Rättsliga biträden m.m.	–5	–27	–49	–71
1:13	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.	–0	–0	–1	–1
1:15	Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete		–0	–0	–0
	Summa	+2 497	+2 402	+2 758	+2 848

1:9	Svenska institutet	–40	–40	–40	–40
1:10	Information om Sverige i utlandet	–10	–10	–10	–10
1:11	Samarbete inom Östersjöregionen	–72	–72	–72	–72
	Summa	–122	–122	–122	–122

1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	+830	+1 370	+3 474	+3 917
1:2	Försvarsmaktens insatser internationellt	–1 864	–1 924	–1 987	–2 051
1:3	Anskaffning av materiel och anläggningar	+2 998	+4 211	+4 157	+5 398
1:4	Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar	+500	+757	+720	+950
1:5	Forskning och teknikutveckling	+181	+181	+181	+181
1:6	Totalförsvarets rekryteringsmyndighet	+30	+30	+30	+30
1:7	Officersutbildning m.m.	+50	+50	+50	+50
1:8	Försvarets radioanstalt	+100	+100	+100	+100
1:9	Totalförsvarets forskningsinstitut	+150	+150	+150	+150
1:10	Nämnder m.m.	+5	+5	+5	+5
1:12	Försvarsexportmyndigheten	+20	+20	+20	+20
2:4	Krisberedskap		+50	+100	+250
	Summa	+3 000	+5 000	+7 000	+9 000

1:1	Biståndsverksamhet	–9 451	–9 789	–10 828	–11 533
1:2	Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)	–150	–180	–180	–180
1:3	Nordiska Afrikainstitutet	–5	–5	–5	–5
1:4	Folke Bernadotteakademin	–27	–27	–27	–27
	Nya anslag
1:7	Särskilt stöd till UNHCR	+1 000	+1 200	+1 600	+1 700
	Summa	–8 633	–8 801	–9 440	–10 045

1:1	Migrationsverket	–1 123	–2 147	–2 151	–2 183
1:2	Ersättningar och bostadskostnader	–2 097	–3 930	–3 806	–3 818
1:3	Migrationspolitiska åtgärder	–419	–424	–430	–441
1:4	Domstolsprövning i utlänningsärenden	–253	–506	–508	–519
1:5	Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden	–72	–145	–145	–145
1:6	Offentligt biträde i utlänningsärenden	–129	–245	–250	–250
1:9	Ramöverenskommelse om migrationspolitik	–5
	Summa	–4 099	–7 397	–7 290	–7 355

1:4	Tandvårdsförmåner	+157	+146	+135	+124
1:5	Bidrag för läkemedelsförmånerna	–16	–79	–137	–192
1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	–420	–270	–270	–270
1:7	Sjukvård i internationella förhållanden	–0	–1	–2	–3
1:8	Bidrag till psykiatri	+10	+10	+10	+10
3:2	Bidrag till handikapporganisationer	+1	+1	+1	+1
4:2	Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet	+1	+1	+1	+1
4:3	Bilstöd till personer med funktionsnedsättning	+1	+1	+1	+0
4:4	Kostnader för statlig assistansersättning	–29	–155	–281	–414
8:2	Inspektionen för vård och omsorg	+5	+5	+5	+5
	Nya anslag
9:1	Förstärkt sjukvård	+2 976	+3 226	+3 476	+3 726
9:2	Förstärkt äldreomsorg	+750	+1 050	+1 350	+1 650
9:3	Förstärkt samhällsvård	+120	+220	+320	+420
	Summa	+3 555	+4 153	+4 609	+5 059
	Specificering av anslagsförändringar
9:1	Akut- och tillgänglighetsmiljard	+1 000	+1 000	+1 000	+1 000
9:1	Ökat antal vårdplatser	+350	+450	+550	+650
9:1	Psykisk ohälsa	+50	+50	+50	+50
9:1	Screeningprogram	+100	+100	+100	+100
9:1	Hälsoundersökning av nyanlända	+60	+60	+60	+60
9:1	Mobila vårdenheter	+100	+150	+200	+250
9:1	Medicinsk vårdgaranti	+100	+150	+200	+250
9:1	Palliativ vård	+200	+200	+200	+200
9:1	Ambulanssjukvården	+100	+150	+200	+250
9:1	Funktionshinder	+50	+50	+50	+50
9:1	Telemedicin	+25	+25	+25	+25
9:1	Återställt högkostnadsskydd	+838	+838	+838	+838
9:1	Rett Center	+3	+3	+3	+3
		+2 826	+3 076	+3 326	+3 576
9:2	Socialt umgänge	+100	+100	+100	+100
9:2	Matlyft	+200	+300	+400	+500
9:2	Insatser mot brott	+50	+50	+50	+50
9:2	Stärkt anhörigstöd	+100	+150	+200	+250
9:2	Ökat antal trygghetsboenden	+100	+200	+300	+400
9:2	Kategoriboende med husdjursprofil	+100	+100	+100	+100
9:2	Äldrevårdscentraler	+100	+150	+200	+250
		+900	+1 200	+1 500	+1 800
9:3	Vårdnadsutredning	+50	+100	+150	+200
9:3	Bekämpa missbruket	+50	+100	+150	+200
9:3	Nationella riktlinjer	+20	+20	+20	+20
		+120	+220	+320	+420

	2014	2015	2016	2017
Andrahandsuthyrning	610	620	630	640
Studentbostäder	114	119	125	131
Totalt	724	739	755	771	2 989

	2014	2015	2016	2017
Polisorganisationen	860	860	860	860
Säpo	100	100	100	100
Åklagarmyndigheten	280	280	280	280
Sveriges Domstolar	218	143	143	143
Kriminalvården	890	957	1398	1571
BRÅ	30	30	30	30
Ersättning för skador pga brott	115	120	125	130
Totalt	2 493	2 490	2 936	3 114	11 033

	2014	2015	2016	2017
Föräldrapenning	387	402	837	878
Bostadsbidrag	246	240	237	231
Sörjandepenning	24	24	24	24
Småbarnsföräldrar	318	324	331	337
Totalt	1 431	1 443	1 879	1 918	6 671

1:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	+896	+881	+865	+850
1:2	Aktivitets- och sjukersättningar m.m.	–2	–7	–13	–17
1:3	Handikappersättningar	–0	–2	–4	–6
	Nya anslag
3:1	Sjuklön för små företag	+2 100	+2 100	+2 200	+2 300
	Summa	+2 994	+2 971	+3 048	+3 127

1:1	Garantipension till ålderspension	+6 699	+6 697	+6 694	+6 692
1:2	Efterlevandepensioner till vuxna	–0	–0	–1	–1
1:3	Bostadstillägg till pensionärer	–1 301	–1 303	–1 206	–1 208
1:4	Äldreförsörjningsstöd	–11	–58	–106	–153
	Summa	+5 388	+5 335	+5 382	+5 330

1:1	Allmänna barnbidrag	–48	–251	–445	–643
1:2	Föräldraförsäkring	+712	+453	+627	+409
1:3	Underhållsstöd	+198	+161	+126	+94
1:5	Barnpension och efterlevandestöd	–2	–8	–14	–20
1:6	Vårdbidrag för funktionshindrade barn	–3	–16	–29	–43
1:7	Pensionsrätt för barnår	–26	–128	–232	–336
1:8	Bostadsbidrag	+210	+50	–100	–258
	Nya anslag
	Summa	+1 041	+261	–66	–797
	Specificering av anslagsförändringar
1:2	Kontaktdagar	+118	+124	+131	+137
1:2	Höjd föräldrapenning 1 % 2014–15 2 % 2016–17	+387	+402	+837	+878
1:2	Graviditetspeng	+250	+250	+250	+250
1:2	Sorgpeng	+24	+24	+24	+24
		+661	+676	+1 111	+1 152

1:1	Integrationsåtgärder	–197	–35	–35	–35
1:2	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	–663	–3 522	–5 651	–7 186
1:3	Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare	–129	–1 336	–2 545	–2 676
1:4	Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare	–1 961	–2 349	–2 613	–2 591
1:5	Hemutrustningslån	–145	–139	–132	–127
2:1	Diskrimineringsombudsmannen	–97	–99	–100	–102
2:2	Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.	–42	–41	–41	–37
3:1	Särskilda jämställdhetsåtgärder	–133	+62	+62	+62
	Nya anslag
3:2	Motverka hedersvåld	+150	+150	+150	+150
	Obligatorisk samhällsorientering	+ 50	+ 100	+150	+200
	Summa	–3 168	–7 208	–10 753	–12 342

1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	+1 815	+1 854	+1 743	+1 678
1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser	–7	–33	–54	–73
1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	–14	–71	–124	–174
1:11	Bidrag till lönegarantiersättning	–1	–3	–6	–8
2:1	Arbetsmiljöverket	+100	+96	+86	+72
	Nya anslag
3:1	Statligt stöd till fackförbund	+75	+75	+75	+75
3:2	Statligt stöd till föreningsjobb	+250	+250	+250	+250
3:3	Kunskapscenter för förbättrad arbetsmiljö	+75	+75	+75	+75
	Summa	+2 293	+2 243	+2 046	+1 896
	Specificering av anslagsförändringar
1:2	Avskaffade instegsjobb	–557	–615	–645	–645
1:2	Minskad invandring	–29	–132	–213	–278
1:2	Lärlingsjobb	–1 100	–1 100	–1 100	–1 100
1:2	Stöd vid start av näringsverksamhet	+201	+201	+201	+201
1:2	Höjt tak i a-kassan	+2 200	+2 400	+2 400	+2 400
1:2	Förlängd ersättningsperiod för deltidsarbetslösa	+1 100	+1 100	+1 100	+1 100
		+1 815	+1 854	+1 743	+1 678
3:1	Fortbildning av skyddsombud	+50	+50	+50	+50
3:1	Utbildning mot mobbning och trakasserier på arbetsplatser	+25	+25	+25	+25
		+75	+75	+75	+75

1:1	Studiehjälp	–8	–42	–72	–101
1:2	Studiemedel	–26	–132	–222	–311
	Nya anslag
1:2	Komvux och yrkeshögskolan	+300	+300	+300	+300
	Summa	+265	+126	+7	–112

1:7	Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.	+12	+1	–10	–21
1:14	Statligt stöd till vuxenutbildning	+297	+287	+278	+268
2:3	Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–3	–14	–25	–35
2:5	Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–3	–17	–30	–43
2:7	Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–3	–17	–31	–44
2:9	Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–3	–15	–26	–37
2:11	Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–2	–12	–20	–9
2:13	Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–3	–13	–22	–32
2:15	Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–1	–6	–10	–14
2:17	Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–2	–10	–17	–24
2:19	Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–1	–6	–10	–15
2:21	Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–1	–5	–9	–13
2:23	Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	+48	+51	+54	+48
2:24	Linnéuniversitetet: Forskning och forskarutbildning	+10	+20	+30	+40
2:25	Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–1	–6	–11	–16
2:27	Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–1	–5	–8	–11
2:29	Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–1	–2	–4	–5
2:31	Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–1	–7	–13	–19
2:33	Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–1	–5	–9	–12
2:35	Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–0	–1	–1	–1
2:37	Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–0	–1	–1	–2
2:39	Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–1	–4	–7	–10
2:41	Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	+19	+26	+34	+41
2:42	Högskolan Dalarna: Forskning och forskarutbildning	+5	+5	+5	+5
2:43	Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–1	–4	–6	–9
2:45	Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–1	–3	–6	–8
2:47	Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–1	–3	–5	–8
2:49	Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–1	–3	–5	–7
2:51	Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–1	–3	–5	–7
2:53	Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–0	–1	–3	–4
2:55	Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–0	–1	–1	–1
2:57	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–0	–1	–2	–3
2:59	Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	–1	–3	–6	–8
2:61	Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå		–0	–0	–1
2:63	Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet	–5	–25	–44	–63
3:4	Rymdforskning och rymdverksamhet	+50	+100	+150	+200
	Nya anslag
5:1	Forskningsinitiativ	+1 000	+1 000	+1 000	+1 000
5:2	Grundbultsambitionen	+600	+2 100	+2 300	+2 500
5:3	Fler läkarplatser	+100	+100	+100	+100
5:4	Satsning på grund- och gymnasieskolan	+275	+610	+1 475	+1 620
5:5	Renovering av skollokaler				+2 500
	Summa	+2 380	+4 107	+5 081	+7 840
	Specificering av anslagsförändringar
1:14	Statligt stöd till vuxenutbildning	+300	+300	+300	+300
5:4	Motverka regeringens sparbeting på gymnasieskolan			+470	+470
5:4	Matreform	+50	+100	+150	+200
5:4	Fler vuxna i skolan	+50	+200	+400	+400
5:4	Studievägledning	+50	+50	+50	+50
5:4	Antimobbningssatsning	+50	+100	+150	+150
5:4	Satsning på barn med särskilda behov	+50	+85	+155	+225
5:4	Kunskapssatsning i svenska språket	+25	+75	+100	+125
		+275	+610	+1 475	+1 620

1:1	Statens kulturråd	+20	+20	+5	+5
1:2	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete	–25	–25	–25	–25
1:3	Skapande skola	+50	+50	+50	+50
1:4	Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet	+20	+20	+20	+20
1:5	Stöd till icke-statliga kulturlokaler	+5	+5	+5	+5
1:6	Bidrag till regional kulturverksamhet	–50	–50	–50	–50
2:3	Statens musikverk	+6	+6	+6	+6
3:1	Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	–47	–47	–47	–47
3:4	Institutet för språk och folkminnen	+5	+5	+5	+5
4:1	Statens konstråd	–1	–1	–1	–1
4:2	Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön	–10	–10	–10	–10
4:3	Nämnden för hemslöjdsfrågor	+5	+5	+5	+5
5:2	Ersättningar och bidrag till konstnärer	–33	–33	–33	–33
7:1	Riksantikvarieämbetet	+30	+30	+30	+30
7:2	Bidrag till kulturmiljövård	+160	+160	+160	+160
7:3	Kyrkoantikvarisk ersättning	+50	+50	+50	+50
8:1	Centrala museer: Myndigheter	–20	–20	–20	–20
8:2	Centrala museer: Stiftelser	+20	+20	+20	+20
8:3	Bidrag till vissa museer	+1	+1	+1	+1
9:2	Stöd till trossamfund	–30	–30	–30	–30
12:2	Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet	–5	–5	–5	–5
13:1	Stöd till idrotten	+125	+145	+165	+185
13:3	Bidrag för kvinnors organisering	–28	–28	–28	–28
13:4	Stöd till friluftsorganisationer	+5	+5	+5	+5
13:5	Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer	–15	–15	–15	–15
14:1	Bidrag till folkbildningen	–80	–80	–80	–80
14:2	Bidrag till kontakttolkutbildning	–1	–3	–5	–7
	Nya anslag
16:1	Kulturarvsfond	+100	+100	+100	+100
16:2	Skapande äldreomsorg	+35	+35	+35	+35
	Summa	+292	+310	+313	+331

1:1	Regionala tillväxtåtgärder	+10	+20	+30	+40
1:2	Transportbidrag	+20	+40	+60	+80
	Summa	+30	+60	+90	+120

1:1	Naturvårdsverket	+20	+20	+20	+20
1:4	Sanering och återställning av förorenade områden	+100	+200	+300	+400
	Summa	+120	+220	+320	+420

Sverigedemokraternas budgetförslag för 2014

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut

Hela Sveriges parti

2.1 Nyheter

2.1.1 Jämställdhet

2.1.2 Infrastruktur

2.1.3 Sänkt elskatt

2.1.4 Sänkta socialavgifter för småföretag

2.1.5 Förbättrad arbetsmiljö

2.1.6 Renovering av skollokaler

2.2 Viktigaste satsningarna

2.2.1 Ett Sverige med riktiga jobb

2.2.2 En stark landsbygd

2.2.3 En human flyktingpolitik

2.2.4 En värdig ålderdom

2.2.5 EU-kritisk politik

2.2.6 En ordentlig skola

2.2.7 Krafttag mot brottsligheten

2.2.8 En sjukvård värd namnet

2.3 Sysselsättningseffekter

2.4 Efterfrågestimulanser

4. Det ekonomiska läget

4.1 Sysselsättningen

4.2 Inhemsk konsumtion

4.3 Skuldsättningen

4.4 Överskottsmålet

5. Berättelsen om Sverige

5.1 Matchningsproblematiken tilltar

5.2 Regeringens svar

5.3 Låglönesverige eller den avancerade kunskapsekonomin Sverige?

6. Budgetutrymmet

6.1 Sammanfattning

6.2 Invandring

6.2.1 Asyl- och anhöriginvandring

6.2.2 Arbetskraftsinvandring

6.3 Internationellt bistånd

6.4 Återställd generell sänkning av sociala avgifter

6.5 Slopad ungdomsrabatt

6.6 Återställd brytpunkt för statlig skatt

6.7 Återställd restaurang- och cateringmoms

6.8 Återförande av Stabilitetsfonden

6.9 Reformerad mineralersättning

7. Sysselsättning och arbetsmiljö

7.1 Sammanfattning

7.2 Jobbskatteavdrag

7.3 Arbetsgivaravdrag

7.4 Sjuklöneansvar

7.5 Utbildning

7.5.1 Komvux

7.5.2 Myndigheten för yrkeshögskolan

7.5.3 Högre utbildning

7.6 Lärlingsjobb

7.7 Starta eget-bidrag

7.8 Turordningsreglerna

7.9 Senior-RUT

7.10 Föreningsjobb

7.11 Arbetsmiljö

7.11.1 Arbetsskador och stress

7.11.2 Hot och våld

7.11.3 Arbetsmiljöverkets roll

7.11.4 Fortbildning av ombud

7.11.5 Trakasserier och mobbning

7.11.6 Nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö

8. Tillväxt

8.1 Sammanfattning

8.2 Landsbygden

8.2.1 Skogsnäring

8.2.2 Vattenbruk och fiskodling

8.2.3 Jordbruk

8.2.4 Kulturmiljövård

8.2.5 Turism och besöksnäring

8.2.6 Gruvor

8.2.7 Allmän värnplikt

8.2.8 EU:s medfinansiering av landsbygdsprogrammet

8.2.9 Höjd milersättning

8.3 Forskning och utveckling

8.4 Energi

8.4.1 Energitillförsel

8.4.2 Kärnkraft

1:5	Energiforskning	+20	+40	+60	+80
1:11	Energieffektiviseringsprogram	+10	+20	+30	+40
	Summa	+30	+60	+90	+120

1:1	Utveckling av statens transportinfrastruktur	+2 309	+3 872	+4 414	+6 218
1:2	Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur	+500	+1 000	+1 500	+2 000
1:6	Driftbidrag till icke-statliga flygplatser	+10	+10	+10	+10
1:7	Trafikavtal	+50	+50	+50	+50
	Summa	+2 869	+4 932	+5 974	+8 278

1:1	Skogsstyrelsen	+25	+50	+75	+100
1:2	Insatser för skogsbruket	+25	+50	+75	+100
1:8	Statens jordbruksverk	+25	+50	+75	+100
1:24	Sveriges lantbruksuniversitet	+75	+100	+125	+150
1:25	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning	+25	+50	+75	+100
	Nya anslag
2:1	Djurvälfärdsersättning	+100	+125	+150	+175
2:2	Höjd återbetalning av koldioxidskatt	+460	+690	+690	+690
2:3	Vattenbruk och fiskeodlingar	+75	+125	+175	+225
2:4	Fiskevård och fiskebestånd	+25	+25	+25	+25
2:5	Livsmedelskontroller	+20	+20	+20	+20
2:6	Kompensation minskade anslag landsbygdsprogrammet	+371	+371	+371	+371
	Summa	+1 226	+1 656	+1 856	+2 056

1:5	Näringslivsutveckling m.m.	+50	+60	+70	+80
1:7	Turistfrämjande	+20	+30	+40	+50
1:8	Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.	+40	+50	+60	+70
	Summa	+110	+140	+170	+200

1:1	Kommunalekonomisk utjämning	7 231	3 379	- 2 654	- 9 042
1:2	Utjämningsbidrag för LSS-kostnader	–4	–22	–37	–52
	Summa	+7 226	+3 358	–2 691	–9 094
	Specificering av anslagsförändringar
1:1	Minskad invandring	–1 923	–8 275	–14 708	–21 196
1:1	Avskaffad lag om modersmålsundervisning	–796	–796	–796	–796
1:1	Utökad rätt till heltid i offentlig sektor	+2 900	+5 900	+5 900	+5 900
1:1	Kompetensutveckling	+500	+500	+500	+500
1:1	Komvux och yrkesvux	+200	+200	+300	+300
1:1	Höjda arbetsgivaravgifter	+3 300	+3 500	+3 700	+3 700
1:1	Slopad ungdomsrabatt	+2 700	+2 800	+2 900	+3 000
1:1	Utökad rätt till deltid	–700	–1 500	–1 500	–1 500
2:1	Höjd milersättning	+1 050	+1 050	+1 050	+1 050
		+6 181	+2 329	–3 704	–10 092

Inkomsttitel	Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1100 Direkta skatter på arbete	531 338	-6 047
1111 Statlig inkomstskatt	45 459	+8 760
1115 Kommunal inkomstskatt	602 933	-8 610
1120 Allmän pensionsavgift	104 257	-100
1130 Artistskatt	6	±0
1140 Skattereduktioner	–221 318	-237

1200 Indirekta skatter på arbete	460 905	+13 415
1210 Arbetsgivaravgifter	470 472	+34 515
1240 Egenavgifter	14 165	+600
1260 Avgifter till premiepensionssystemet	–32 100	±0
1270 Särskild löneskatt	40 176	±0
1280 Nedsättningar	–32 666	-21 700
1290 Tjänstegruppliv	859	±0

1300 Skatt på kapital	185 336	+190
1310 Skatt på kapital, hushåll	34 398	-710
1320 Skatt på företagsvinster	97 260	+1 000
1330 Kupongskatt	4 449	±0
1340 Avkastningsskatt	9 937	±0
1350 Fastighetsskatt	30 947	-100

1360 Stämpelskatt	8 345	±0
1380 Arvsskatt	0	±0

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror	473 390	+1 180
1410 Mervärdesskatt	352 605	+5 380
1420 Skatt på alkohol och tobak	24 683	±0
1430 Energiskatt	41 613	-4 200
1440 Koldioxidskatt	24 113	±0
1450 Övriga skatter på energi och miljö	6 060	±0
1470 Skatt på vägtrafik	17 018	±0
1480 Övriga skatter	7 300	±0

1500 Skatt på import	5 185	±0

1600 Restförda och övriga skatter	5 599	±0

1700 Avgående poster, skatter till EU	–7 819	±0

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)	1 653 934	+8 887

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer	–832 257	+8 710

Statens skatteintäkter (periodiserat)	821 677	+17 597

1900 Periodiseringar	–9 865	±0

1000 Statens skatteinkomster	811 812	+17 597

Övriga inkomster (kassamässigt)	12 407	+2 000
2000 Inkomster av statens verksamhet	49 114	+2 000
3000 Inkomster av försåld egendom	15 000	±0
4000 Återbetalning av lån	1 053	±0
5000 Kalkylmässiga inkomster	10 254	±0
6000 Bidrag m.m. från EU	12 406	±0
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	–75 419	±0
8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	0	±0

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)	824 219	+19 597

Specificering av Sverigedemokraternas inkomstförändringar

Avgifter vid bergsstaten	+2 000

Utgiftsområde		Avvikelse från regeringen (SD)
		2014	2015	2016	2017
1	Rikets styrelse	+16	+16	+31	+31
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	+731	+1 031	+931	+931
3	Skatt, tull och exekution	+374	+374	+374	+374
4	Rättsväsendet	+2 497	+2 402	+2 758	+2 848
5	Internationell samverkan	-122	-122	-122	-122
6	Försvar och samhällets krisberedskap	+3 000	+5 000	+7 000	+9 000
7	Internationellt bistånd	-8 633	-8 801	-9 440	-10 045
8	Migration	-4 099	-7 397	-7 290	-7 355
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	+3 555	+4 153	+4 609	+5 059
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	+2 994	+2 971	+3 048	+3 127
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	+5 388	+5 335	+5 382	+5 330
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	+1 041	+261	-66	-797
13	Integration och jämställdhet	-3 168	-7 208	-10 753	-12 342
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	+2 293	+2 243	+2 046	+1 896
15	Studiestöd	+265	+126	+7	-112
16	Utbildning och universitetsforskning	+2 380	+4 107	+5 081	+7 840
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	+292	+310	+313	+331
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	±0	±0	±0	±0
19	Regional tillväxt	+30	+60	+90	+120
20	Allmän miljö- och naturvård	+120	+220	+320	+420
21	Energi	+30	+60	+90	+120
22	Kommunikationer	+2 869	+4 932	+5 974	+8 278
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	+1 226	+1 656	+1 856	+2 056
24	Näringsliv	+110	+140	+170	+200
25	Allmänna bidrag till kommuner	+7 276	+3 358	-2 691	-9 094
26	Statsskuldsräntor m.m.	±0	±0	±0	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	±0	±0	±0	±0
Summa utgiftsområden		+20 416	+15 277	+9 717	+8 093
Minskning av anslagsbehållningar		±0	±0	±0	±0
Summa utgifter		+20 416	+15 277	+9 717	+8 093
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto		-2 300	-2 300	-2 300	-2 300
Kassamässig korrigering		±0	±0	±0	±0
Summa		+18 166	+12 927	+7 417	+5 793

Stockholm den 1 oktober 2013
Jimmie Åkesson (SD)
Thoralf Alfsson (SD)	Stellan Bojerud (SD)
Kent Ekeroth (SD)	Josef Fransson (SD)
Anna Hagwall (SD)	Carina Herrstedt (SD)
Mikael Jansson (SD)	Richard Jomshof (SD)
Mattias Karlsson (SD)	Julia Kronlid (SD)
Margareta Larsson (SD)	David Lång (SD)
Per Ramhorn (SD)	Johnny Skalin (SD)
Sven-Olof Sällström (SD)	Björn Söder (SD)
Markus Wiechel (SD)	Tony Wiklander (SD)
Jonas Åkerlund (SD)