Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bostäder för unga.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökat byggande med allmännyttiga byggbolag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheterna att använda AP-fonderna för ökat bostadsbyggande.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att prioritera den hållbara staden.2
1 Yrkande 3 hänvisat till FiU.
2 Yrkande 4 hänvisat till MJU.
Otrygga anställningar påverkar inte bara möjligheten till inkomster utan också möjligheten till egen bostad. Unga och studenter har en mycket problematisk situation på bostadsmarknaden.
Det blir allt svårare att skaffa ett eget första boende och därmed etablera sig på bostadsmarknaden. Nio av tio kommuner i landets storstadsregioner saknar lägenheter som unga efterfrågar men också i andra delar av landet saknas bostäder för unga och studenter. I hälften av landets kommuner uppger man bostadsbrist; särskilt stort är behovet av små hyresrätter till rimliga kostnader.
Lågkonjunkturen har förvärrat en redan besvärlig situation. För unga generellt har det blivit svårare att hitta jobb och Sverige har idag en hög ungdomsarbetslöshet. I kombination med lågkonjunkturen har stora ungdomskullar också satt stor press på landets universitets- och högskoleorter. Vi anser att lågkonjunkturen bör användas till att bygga fler bostäder, långsiktiga investeringar som bygger Sverige starkt. Ett riktat investeringsstöd för studentbostäder är viktigt inte bara för den enskilde studentens möjlighet till ett rimligt boende, utan också för att bristen på studentbostäder inte ska bli ett hinder för den kunskapsbaserade tillväxt som vi som socialdemokrater vill bygga landets framtid på.
Ansvaret för bostadsförsörjningen ligger idag på kommunerna, men i ljuset av dagens bostadssituation ser vi att det statliga ansvaret bör öka, exempelvis genom ett investeringsstöd för byggandet av hyresrätter. Idag är kommunerna i en underlägsen ställning gentemot byggbolagen, något som ett ökat statligt ansvar kan underlätta. Precis som allmännyttan på 1930-talet blev en konkurrerande och kvalitetshöjande faktor till de privata hyresvärdarna kan allmännyttiga byggbolag få motsvarande verkan på de privata byggbolagen idag. Idag försvårar EU-lagstiftning detta. I Finland har man mött samma problematik och ansökt om uppskov från EU-lagstiftningen, vilket man också beviljats. En möjlighet skulle därför kunna vara att undersöka möjligheterna för att i likhet med Finland söka uppskov från konkurrenslagstiftningen för att möjliggöra för allmännyttiga byggbolag.
Våra pensioner är idag beroende av det generella ekonomiska läget. Under finanskrisen tappade våra pensioner mångmiljardbelopp i värde. För att kunna kontrollera detta värde kan vi använda delar av det pensionskapital som finns för utlåning till säkra investeringar där det finns enorma behov. Ett sådant är det eftersatta bostadsbyggandet.
Att bygga och förvalta bostäder kräver uthållighet över många decennier och ofta är det bara samhället som har tillräcklig stabilitet och nog med resurser för att vara just den långsiktiga aktör som krävs. Därför behöver samhället ta ett större ansvar som byggherre och förvaltare. En av de viktigaste förutsättningarna för att kunna vara en långsiktig aktör på bostadsmarknaden är tillgången till kapital. En stor del av det kapitalet skulle kunna komma från AP-fonderna. Att investera i bostäder ger en trygg och stabil avkastning. Vi tycker att möjligheterna för att delar av AP-fondernas kapital investeras i samhällsnyttigt bostadsbyggande bör undersökas. Genom att använda AP-fonderna kan vi trygga boendet för unga idag och deras pensioner om 30–40 år.
Den ökande urbaniseringen erbjuder stora möjligheter. Städerna ger plats för möten mellan människor, kulturell mångfald och en stor och varierad arbetsmarknad. Men urbaniseringen innebär också ett flertal utmaningar. Med många människor på liten yta blir miljön i våra stora städer lidande. Luftmiljön försämras, allt fler får dela på allt färre grönytor och parker, människor tvingas leva med bullernivåer som orsakar stress och sjukdom. Den allt värre bostadsbristen leder till otrygga boenden och ökad segregation. För att möta utmaningarna krävs kraftiga satsningar på utvecklingen av hållbara, smarta städer. Det förutsätter en medveten och modig stadsplanering där lokala politiker vågar vidta kraftiga åtgärder för att skapa förutsättningar för en hållbar omställning.
Den nationella politiken kan också påverka den lokala stadsutvecklingen i rätt riktning. En nationell satsning på hållbara städer kan ske genom införandet av nationella mål och strategier för hur vi minskar vår miljömässiga påverkan och förtydliga städernas ansvar för hållbar utveckling. Möjligheterna bör undersökas för ett statligt stöd till städer som vill satsa på pilotprojekt i hållbar stadsutveckling samt ett stöd specifikt riktat till kommuner som satsar på hållbara kollektivtrafiklösningar. Vi vill också pröva frågan om att skapa ett nationellt kunskapscenter för hållbar stadsutveckling som kan stödja kommuners och regioners arbete och lyfta goda exempel och lyckade pilotprojekt.