Motion till riksdagen
2013/14:C449
av Anders Sellström (KD)

Flytträtt för sakförsäkringar


KD769

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda införandet av flytträtt för sakförsäkringar.

2 Motivering

Den svenska marknaden för sakförsäkringar domineras i dag av fyra stora försäkringsbolag och konkurrensen försvåras genom regelverket för denna marknad. Dessutom har konsumenten en betydligt svagare ställning än på de flesta andra marknader. Båda dessa problem kan åtgärdas genom att införa flytträtt för sakförsäkringar.

De flesta sakförsäkringsavtal tecknas för ett år. Men oftast har en person eller ett hushåll inte en utan ett flertal olika sakförsäkringar. Eftersom de sällan tecknas vid samma tid på året och försäkringsbolaget dessutom ger rabatter på premierna om man samlar alla sakförsäkringar hos samma bolag blir konsumenten lätt låst till ett försäkringsbolag. Kostnaden och merarbetet med att flytta sina sakförsäkringar från ett bolag till ett annat blir därmed alldeles för höga.

Detta är inte bara ett problem för konsumenterna utan även för försäkringsbranschen som helhet och då främst de mindre försäkringsbolag som på grund av inlåsningseffekterna har svårt att konkurrera med de större bolagen.

I våra nordiska grannländer finns olika lösningar som har stärkt konsumenternas ställning på sakförsäkringsmarknaden och förbättrat konkurrenssituationen. I Danmark har man exempelvis rätt att när som helst flytta en sakförsäkring som man haft i över ett år till en kostnad av cirka 50 danska kronor. Kostnaden är högre under det första året, mellan 100 och 600 danska kronor beroende på vilken typ av försäkring. I Danmark har denna flytträtt kommit till genom en branschöverenskommelse för att slippa lagstiftning.

Flytträtt för sakförsäkringar är en viktig fråga för att stärka konsumenternas ställning och förbättra konkurrensen på sakförsäkringsmarknaden. Regeringen bör därför utreda möjligheten att införa en sådan flytträtt i Sverige. Det bästa är förstås om det även i Sverige kan ske genom en branschöverenskommelse, men om det inte är en framkomlig väg bör även lagstiftning övervägas.

Stockholm den 4 oktober 2013

Anders Sellström (KD)