Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik i enlighet med tabell 1 i motionen.
Riksdagen beslutar att ersätta målen för områdena samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att ersätta målet för området konsumentpolitik med det mål och de delmål som förs fram i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kvotering i bolagsstyrelser.
Tabell 1 Anslagsförslag 2014 för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Tusental kronor
Nyproduktionen av studentbostäder och små lägenheter har minskat kraftigt. Trots stor brist på studentbostäder har nyproduktionen sjunkit kraftigt de senaste åren. År 2012 byggdes endast 225 studentbostäder i hela Sverige. Året innan var siffran 134 lägenheter. Enligt Boverket är det brist på studentbostäder i 20 högskolekommuner. Enligt regeringens egen utredare finns ett samlat behov av 20 000 studentbostäder.
Mellan åren 2001–2006 fanns investeringsbidrag till byggande av hyresbostäder i områden med bostadsbrist och investeringsstimulans till hyresbostäder i tillväxtregioner samt studentbostäder. Investeringsbidraget gick till bostäder i områden med bostadsbrist medan det för investeringsstimulansen även krävdes att det var fråga om tillväxtområden.
Investeringsbidraget var tillfälligt och rambegränsat till 2,5 miljarder kronor för åren 2002–2006. Investeringsstimulansen som infördes 2001 motsvarade en sänkning av momskostnaderna från 25 till 6 procent. Studier visar att stöden haft effekt och inneburit ett markant ökat hyresrätts- och studentbostadsbyggande.1
Sedan år 1993 utgick även räntebidrag för ny- och ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus som används för permanent bruk. Alla former av statliga stöd till nybyggnationer och nyinvesteringar i hyresrättsbeståndet tog regeringen omedelbart bort 2006. Räntebidraget trappades av och fasades ut 2011.
Det syns en tydlig nedgång i byggandet när stimulansen togs bort. Det behövs en lång rad åtgärder för att få fart på byggandet och komma upp i långsiktigt hållbara nivåer.
Den akuta bristen och det extraordinära läget som vi nu står inför gör att staten måste ta sitt ansvar för en del av kostnaden för att komma igång med nyproduktionen av bostäder. Det mest effektiva sättet, i dagsläget, är att införa ett investeringsstöd riktat till studentlägenheter och små lägenheter. Vi måste komma igång med byggandet av fler bostäder. När unga människor kan flytta till jobb och utbildning kan vi sluta rekryteringsgapet. Därför föreslår vi en byggbonus på 1 miljard kronor år 2014 till byggande av studentbostäder och små hyreslägenheter.
Vi föreslår en bred nationell samling för ökat byggande. Vårt förslag är en byggpakt ledd av regeringen. Varje större offentlig och privat aktör får redovisa hur många fler bostäder som de skulle kunna påbörja, vad som idag hindrar dem från att redan nu göra detta och vilka statliga beslut som behövs.
Vi föreslår att ett nytt bostadspolitiskt mål ersätter de nuvarande målen för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet. Vi föreslår följande formulering:
Alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö. Boende- och bebyggelsemiljön ska utgå ifrån människors efterfrågan och behov och bidra till jämlika förhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning ska en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling vara grund för verksamheten.
Vi menar att det är nödvändigt att vidga det konsumentpolitiska målet för att bättre svara upp mot de ambitioner vi har på detta område. Vi föreslår följande mål och delmål.
Förslag till mål:
Trygga konsumenter som handlar hållbart.
Förslag till delmål:
Konsumentskyddet är på en hög nivå och tillgängligt för alla.
Medvetna och kunniga konsumenter hushållar med egna och gemensamma resurser.
Producenter och övriga näringsidkare tar sitt ansvar gentemot konsumenterna.
Andelen kvinnor i börsstyrelserna ökade under det senaste året med 0,01 procent. Det innebär en nettoökning av antalet kvinnliga styrelseledamöter sedan år 2011 på 0 personer. Utvecklingen står med andra ord helt stilla. Detta framgår av SIS Ägarservices senaste upplaga av Styrelser och revisorer, som kartlägger läget i börsbolagen. Andelen kvinnor ökade hela tiden under 90- och 00-talen. Det är en oacceptabelt låg andel kvinnor i bolagsstyrelserna och det är uppseendeväckande att det händer absolut ingenting. Studier har visat att företag med kvinnor i styrelsen ökar sin lönsamhet snabbare. Företag tjänar ekonomiskt på att rekrytera fler kvinnor till styrelserna. Näringslivet har visat oförmåga och ovilja att genom egna initiativ tillse att styrelseuppdragen fördelas jämnt mellan kvinnor och män. Gamla könsroller hindrar utveckling av det svenska näringslivet. Nu är det minst sagt hög tid att göra något konkret. Vi socialdemokrater menar att det är dags att ändra aktiebolagslagens regler så att minst 40 procent av vardera könet är representerat i de större bolagens styrelser.
| [1] | 1 Boverket, Många mål – få medel, 2005. |