Motion till riksdagen
2013/14:C376
av Solveig Zander (C)

PBL och planprocessen


C354

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över PBL i syfte att reformera de bestämmelser som gäller för plangenomförandet.

Motivering

Plan- och bygglagen (PBL) infördes 1987 och den har reviderats under årens lopp. Syftet med lagen är att man vid byggnation ska ta hänsyn till mark och miljö samt att enskilda och allmänna intressen ska vägas mot varandra. Boverket ger ut föreskrifter och regler och kommunerna har att hantera ärenden enligt planprocessen i detalj- och översiktsplan.

Problemet med planprocessen är att den nuvarande instanskedjan är lång och oförutsägbar. Det gör att markägare eller byggintressenter inte vet vad som gäller. I vissa beslut kan exploateringen vara väldigt generös och andra fall väldigt detaljstyrd. Det kan ta lång tid från antagande av en detaljplan eller ett beslut om bygglov till dess att det vunnit laga kraft och då kan förhållanden var helt andra.

Ett markområde som ska byggas kan få beslut om att det ska vara ett visst antal våningar men i övrigt inga andra bestämmelser. I ett annat beslut kan man detaljstyra exakt var på tomten fastigheten ska stå, exakt kvadratmeter, färgsättning, takform, balkongernas utformning, med mera. Ett exempel är krav på indragna balkonger på översta planet som ger ett intryck av att byggnaden ser lägre ut från gatan. Det är dock en riskkonstruktion som kan ge läckage. Denna variation och skillnad i bestämmelser gör att bygglovsansökningar kan vara ofullständigt skrivna och därmed tar bygglovsansökan mycket lång tid och överklagan kan förlänga det ytterligare. Det finns risk för att skräddarsydda planer (ofta framtagen av en exploatör och beslutad av kommunen) snabbt blir inaktuella. De kan bli inaktuella på grund av t.ex. svängningar i marknaden, exploatörens ambitioner eller ekonomiska ställning. Risken är stor att planen behöver ändras igen för att kunna få till stånd en exploatering.

Högre produktionskostnader kan bli följden av hårt styrda och detaljreglerade planer då det leder till att byggnaden måste göras unik. Sakägare (kring- och närboende) önskar oftast en mindre exploatering. För att undvika överklaganden går kommunen dem till mötes och det medför högre produktionskostnader per enhet.

PBL bör förändras så att större fokus läggs vid tidiga skeden, som översiktsplanering, bostadsförsörjnings- och planprogram. Strävan efter kortare handläggningstider och regelförenklingar måste fortsätta.

Stockholm den 2 oktober 2013

Solveig Zander (C)