Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en koldioxiddeklaration för varor och tjänster.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en konsekvensbeskrivning av politiska beslut för klimatet i form av koldioxidutsläpp.1
1 Yrkande 2 hänvisat till MJU.
Flera stora kända snabbmatskedjor har sedan ett flertal år deklarerat koldioxidinnehållet i sina måltider. På sina hemsidor beskriver de dessutom hur de arbetat med att ta fram underlag för de belastningsnivåer de anger. Detta har tagits emot väl av kunderna och som jag uppfattat det påverkat val ur menyn.
Bilindustrin anger utsläppsnivå för sina bilmodeller och inte enbart om bilarna klarar att miljöklassas. Jag har även sett researrangörer som redovisat koldioxidutsläpp för olika resealternativ, men jag tror inte att det ännu fått någon större omfattning.
IPCC:s senaste rapport bekräftar att det är bråttom för oss konsumenter att förändra vår konsumtion så att klimatfotavtrycket och miljöbelastningen minskar dramatiskt. Det är svårt för den enskilde konsumenten att göra val som leder i den riktningen när informationen om de olika valen i huvudsak handlar om helt andra parametrar. Oftast är det dessutom så att den information som ges är väldigt irrelevant. Det kallas för reklam.
Som stöd för ett modernt och medvetet konsumentbeteende borde det därför vara dags att utreda om inte en lagstiftning om obligatorisk klimatkonsekvensbeskrivning för varor och tjänster bör införas. Snabbmatskedjornas modell kanske inte kan överföras på alla olika konsumtionsområden utan varje bransch kanske skall skapa sina egna modeller. Exakt vetenskaplig noggrannhet är troligen inte möjlig att uppnå och det kanske inte är det viktigaste. Om varje varu- och tjänsteområde inför ett system så blir utbuden ändå möjliga att jämföra ur klimatkonsekvenshänseende. Om behovet av att utreda införandet av ett obligatoriskt system för klimatkonsekvensredovisning för all varu- och tjänstehandel bör riksdagen ge regeringen till känna som sin uppfattning.
För att ett krav på obligatorisk klimatkonsekvensbeskrivning skall bli väl mottaget av näringslivet, konsumenterna kommer säkert att älska ett sådant system, så bör politiken själv försöka leva upp till likartade ambitioner. Ett system för att komplettera beslutsunderlag för politiska beslut med klimatkonsekvensbeskrivningar bör därför utarbetas. Den typen av beslutsunderlag bör självklart tas fram på alla beslutsnivåer från kommunal nivå till EU-nivå och varför inte även på FN-nivå om man inte redan gör det där.
Svårigheter att nå full vetenskaplig exakthet får inte bli ett hinder. Det viktiga är att beslutsalternativen går att jämföra på ett trovärdigt sätt vad gäller klimatpåverkan. I vissa fall kanske inte koldioxidutsläpp ensamma ger en rättvisande bild utan även andra faktorer måste kanske tillföras. På trafikområdet sker redan detta i ganska stor utsträckning när exempelvis olika val av infrastruktur ställs mot varandra. Kanske kan därför Trafikverket med sin erfarenhet vara den myndighet som leder ett arbete med att utforma metoder för detta. Regeringen bör sedan driva en sådan utveckling exempelvis i EU. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin uppfattning.