Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om koloniträdgårdar.
Vi ser hur intresset för fritidsodling har tilltagit alltmer, inte minst genom tv-program och trädgårdsmässor. Intresset för egen odling av grönsaker och blommor ökar i hela landet, även i städerna där en ökad efterfrågan av koloniträdgårdar och odlingslotter sker.
Koloniträdgårdar och dess verksamhet är en viktig del av det svenska kulturarvet. Koloniträdgårdar har funnits i vårt land sedan slutet av 1800-talet. Syftet med att anlägga koloniområden har varit att erbjuda goda rekreationsmöjligheter till låga kostnader och på nära avstånd från bostaden, så att alla som så önskar ska kunna skaffa en enkel kolonistuga och få möjlighet att odla. Nu som då har samhället all anledning att medverka till att detta ska vara möjligt. Trädgårdsodlingen är till glädje för kolonisterna själva men har också positiva effekter på folkhälsan, stadsmiljön och den biologiska mångfalden. Ekologisk lokal produktion av livsmedel på kolonin kan också vara ett inslag i en klimatsmart livsstil. För den sociala gemenskapen över alla kulturgränser kan kolonilivet spela en viktig roll, lika väl som för sammanhållningen inom familjen och som kontaktyta för ensamstående.
Allt oftare så hotas koloniområden av planer på annan markanvändning. Det tyder på att man i en del kommuner inte beaktar vilken tillgång koloniträdgårdarna är i stadsbygden och vad de betyder för kolonisterna själva och andra som vistas i staden.
De gröna miljöernas betydelse, såväl ur folkhälsosynpunkt som för bevarande av biologisk mångfald, blir samtidigt allt bättre styrkt av olika forskningsresultat. I tätorter kan trädgårdar och parker spela en viktig roll för övergången till ett kretsloppsanpassat samhälle.
I likhet med andra folkrörelseaktiviteter har även fritidsodlingen behov av stöd för informationsverksamhet och utvecklingsarbete. Fritidsodling, som är den näst vanligaste fritidssysselsättningen utomhus, behöver också uppmärksammas mer inom dagens forskning. Vi behöver veta mer om den sociala betydelsen av att kunna odla själv, ökad kunskap om integration kopplat till odling. Hur kan vi stadsplanera bättre och möjliggöra gröna lungor, odlingsytor, koloniträdgårdar o.s.v i städerna. Samhället behöver bli mer robust för att klara utmaningarna, och fritidsodlingen är en sådan viktig beståndsdel och ger oss medborgare ökade kunskaper om hur allt hänger ihop.
En översyn bör ske för att stimulera kommunerna att öka möjligheterna till närrekreation i form av koloniträdgårdsverksamhet även för dem som inte är höginkomsttagare. Det bör också övervägas hur kolonister och andra fritidsodlare kan stimuleras till ökad ekologisk produktion av livsmedel, t.ex. genom förbättrad information och rådgivning i odlingsfrågor.