Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att säkerställa solidariteten även vid särskilda toppar i flyktingmottagandet i Sverige.
Vid utgången av 2011 beräknade FN-organet UNHCR att 42,5 miljoner människor var på flykt till följd av pågående och nya konflikter. 80 % av dessa människor finns idag i utvecklingsländerna och enbart 20 % i de utvecklade. Av flyktingarna levde 15,2 miljoner med stöd av FN:s organ i någon form. En del fick hjälp till nystart i något land, främst USA. Men de flesta sökte på egen hand och bland dessa mottog Sydafrika den största gruppen följt av USA och Frankrike.
Sverige ingår i Schengen men ska inom den ramen verka offensivt för att utveckla en mer human och solidarisk flyktingpolitik. Självklart ska det svenska mottagandet ligga i framkant. Vi har en tradition av både solidaritet och öppenhet mot omvärlden att värna och vårda.
Det svenska flyktingmottagandet har genomgått betydande förändringar under senare år. Det gäller inte minst den alltmer effektiva prövningen av asylskäl, rätten till att få stanna. Detta är välkommet för det har minskat de orimligt långa tider som förut gällde när den enskilde levde i osäkerhet med långvariga tider på anläggningsboende eller hos släkt och vänner. Denna förändring minskar effekten av att någon hinner rota sig till följd av boendet under väntetiden och den omdebatterade rätten till så kallat eget boende.
Regeringen lade i budgeten för 2013 förslag till en rad nya förbättringar i syfte att förbättra nyinflyttade individers möjligheter i det svenska samhället. Alldeles för många människor har fastnat i ett utanförskap till följd av gamla regler, ekonomiska incitament och byråkrati. I budget 2014 förstärks det prestationsbaserade ersättningssystemet och det välkomnar jag. Men, det går inte att bortse ifrån att vid en kris som det fruktansvärda som nu sker i Syrien så kan det medföra att vissa kommuner möter särskilda utmaningar, som Södertälje. Människor söker sig till människor och miljöer där man kan känna trygghet. Det är i högsta grad naturligt. Men, samtidigt innebär det extra påfrestningar som staten också solidariskt måste ta. Det kan i akuta lägen krävas särskilda resurser för att möta dessa tillfälliga toppar i flyktingmottagandet. Vi har sett vilka konsekvenser det annars kan få för människor och kommuner. Låt oss för människornas skull hoppas på ett slut på inbördeskriget i Syrien, på frihet och demokrati. Men om de omfattande övergrepp som nu sker i Syrien skulle leda till en kraftigt ökad tillströmning av flyktingar från området torde det i sin tur medföra en orimlig situation för de människor som i statens ställe svarar för mottagandet i sina hem. Det riskerar leda till särskilda svårigheter för barnen i de familjer som åtar sig det nationella åtagandet för människor som söker och får en fristad i Sverige. Bristen på bostäder i hela landet gör ju att det egna boendet inte blir en verklighet för nyanlända.
Det är självklart så att det blir vissa kommuner som Södertälje vilka särskilt berörs, de kommuner där släkt, vänner eller bekanta bor. Om dessa kommuner ska kunna möta de särskilda ansträngningar som följer av en eventuell snabb tillväxt, av trångboddhet och av skolor m.m. så krävs ett särskilt statligt ansvar utöver dagens eftersläpande effekter i skatteutjämningen. Regeringen bör i samråd med kommunerna ta fram ytterligare åtgärder och åtaganden för att Sverige ska kunna leva upp till ett humant och solidariskt flyktingmottagande.