Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stoppa den etniska diskrimineringen på arbetsmarknaden genom slopade instegsjobb.
En av de viktigaste principerna i ett demokratiskt samhälle är att alla medborgare har samma rättigheter och skyldigheter oavsett ursprung, kön, religion eller sexuell läggning. Ingen invånare i Sverige ska kunna ha mer långtgående rättigheter än någon annan svensk medborgare.
Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden sker i dag primärt genom regeringens satsning på instegsjobb, där man genom lagstiftning sett till att svenska medborgare diskrimineras då en arbetsgivare som anställer nyanlända invandrare får upp till 80 % av den totala lönekostnaden finansierad av skattebetalarna. Dessutom har regeringen i budgetpropositionen föreslagit att instegs-jobben fördubblas i tid från sex till tolv månader, vilket kan antas öka kostnaden ordentligt. Det som sker är skattesubventionerad diskriminering av den svenska befolkningen.
Ineffektiviteten av instegsjobben visas bland annat av Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadspolitiska program – Årsrapport 2011 där det framgår att endast 12,2 % (660 av 5 406) personer hade ordinarie arbete 180 dagar efter avslutat instegsjobb.
Regeringen kommenterar utfallet så här i budgetpropositionen:
Resultaten av instegsjobben är fortsatt mycket positiva, men utrymme finns för att öka volymerna. Nystartsjobben har kommit att spela en allt större roll för nyanländas möjlighet till fortsatt arbete efter avslutat instegsjobb. … Andelen personer som efter avslutat instegsjobb 2011 gått vidare till arbete var 50 procent.
När regeringen nämner siffran 50 procent ingår alltså alla de som gått från instegsjobb till nystartsjobb. Att gå från en subventionerad anställning till en annan subventionerad anställning kan knappast betraktas som ett positivt resultat.
Det omedelbara slopandet av instegsjobb bör ges regeringen tillkänna.