Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen för 2013 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt denna motion.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ”stimulansmedel för att stärka utanförskapsområden” i stället bör användas för andra ändamål.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillföra resurser till Diskrimineringsombudsmannen för ett förtydligat tillsynsansvar och återinrättad främjandefunktion.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillföra resurser till antidiskrimineringsbyråer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillföra resurser till organisationer som jobbar med hbtq.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillföra resurser till projekt och verksamhetsbidrag mot näthat.
Anslagsförslag 2014 för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Tusental kronor
Miljöpartiet de gröna vill skapa ett öppet, jämlikt och jämställt samhälle med lika rättigheter för alla. Vår gröna vision är ett demokratiskt hållbart samhälle där alla får och kan vara olika. Vår övertygelse är att det sker med hjälp av öppenhet mot omvärlden och ett öppet, inkluderande samhälle där alla har samma möjligheter till självförverkligande.
Inom ramen för utgiftsområde 13 gör vi insatser mot rasism och främlingsfientlighet på internet, förstärker Diskrimineringsombudsmannens (DO) främjandearbete samt tillför resurser till antidiskrimineringsbyråer och till organisationer som jobbar med hbtq-frågor.
Vidare använder vi de 100 miljoner kronor som regeringen låter utsatta områden tävla om (stimulansmedel för att stärka utanförskapsområden) på förbättrad sfi-undervisning i de aktuella bostadsområdena. Dessa resurser återfinns istället under utgiftsområde 16.
Vi gör en stor satsning för att motverka rasism och främlingsfientlighet genom en rad förslag inom skolans område, bland annat ett lärarlyft i mänskliga rättigheter (utg.omr. 16), nationellt centrum för normkritisk och antirasistisk pedagogik (utg.omr. 16), jämställdhetssamordnare i kommunerna för att höja pojkars skolresultat (utg.omr. 25) samt spridning av Toleransprojektet med finansiering genom sociala investeringsfonder (utg.omr. 25).
Vi har också stora jämställdhetssatsningar i vår budget som finns på olika utgiftsområden. Vi avsätter 455 miljoner kronor för att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor i statlig sektor (utg.omr. 2) och ger Medlingsinstitutet i uppdrag att föreslå åtgärder mot strukturella löneskillnader. Vi vill ta ett initiativ till handlingsplan för jämställda löner i samverkan med de fackliga organisationerna och arbetsgivarna för att få bort könsrelaterade löneskillnader på hela arbetsmarknaden. Lönerna för kvinnodominerade branscher ska uppvärderas utifrån den kunskap, de krav och det ansvar som arbetet kräver. Det behövs också ett långsiktigt arbete för att utveckla fler karriärvägar inom kvinnodominerade yrken och minska den könssegregering som finns på arbetsmarknaden. Vi har också satsning på kompetensutveckling och arbetstidsreformer på utgiftsområde 25 samt jämställda utbildningsval i utgiftsområde 16. Vi har också stora satsningar på att motverka mäns våld mot kvinnor och kvinnojourer i utgiftsområde 4.
Miljöpartiet vill ha en tredelning av föräldraförsäkringen, med en tredjedel åt vardera vårdnadshavaren och en tredjedel som kan överlåtas åt annan närstående. Detta tror vi skulle ge fler närvarande män och sätta barnets rätt till sina föräldrar främst (utg.omr. 12).
I samband med hopslagningen av de tidigare ombudsmyndigheterna genom diskrimineringslagen blev främjandefunktionen hos Diskrimineringsombudsmannen i princip obefintlig. Eftersom främjande av jämställdhets- och mångfaldsarbete är av stor vikt för att förändra attityder och strukturer samt förebygga diskriminering, vill vi återigen stärka den funktionen.
Miljöpartiet vill ge DO ett förstärkt och förtydligat tillsynsansvar och återinrätta främjandefunktionen. Vi vill återgå till den tidigare jämställdhetslagens krav om att arbetsplatser måste upprätta lönekartläggningar varje år. Vi vill också att planer för jämställda löner och jämställdhetsarbete ska upprättas varje år på arbetsplatser med fler än tio arbetstagare. DO:s ansvar för att granska arbetsgivarnas lönekartläggningar måste stärkas. Mot denna bakgrund menar vi att anslaget till Diskrimineringsombudsmannen bör höjas med 5 miljoner kronor per år.
Antidiskrimineringsbyråerna bedriver ett lokalt arbete mot diskriminering gentemot alla diskrimineringsgrunder. Med förbättrade villkor skulle antidiskrimineringsbyråerna kunna vara den resurs för enskilda individers upprättelse som saknas i dag. Byråerna har en stark lokal förankring och skulle kunna besitta ytterligare kvalificerad juridisk kompetens. Jämte DO kan byråerna också jobba med främjandeinsatser på strukturell nivå. Det kräver dock ökade resurser och bättre möjligheter att planera verksamhen än i dag, då beslut om resurser fattas årsvis och utbetalningar sker halvårsvis.
Miljöpartiet tillför 5 miljoner kronor till antidiskrimineringsbyråerna utöver de resurser som regeringen tillfört. Dessa resurser ska i huvudsak användas till att organisera en processfond, ur vilken enskilda och föreningar kan söka medel för att driva diskrimineringsmål i domstol. Syftet med fonden skulle vara både att påskynda utvecklingen inom rättspraxis inom diskrimineringsområdet och att ge talerätten för enskilda och ideella organisationer en reell innebörd.
Regeringen har aviserat att den ska höja statsstödet till hbtq-organisationer från 6,3 till 7,3 miljoner kronor årligen från 2014. Medlen fördelas via Ungdomsstyrelsen. Miljöpartiet anser att satsningen är för liten och avsätter därför ytterligare 4 miljoner kronor.
Vi anser dessutom att regelverket för fördelning av medlen bör göras om. RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) som har en mycket viktig roll för att stärka alla hbtq-personers ställning i samhället, arbetar religiöst och politiskt obundet, har fått betydligt snävare anslag än tidigare på grund av det nya sättet att fördela medlen. Centrala delar av verksamheten har fått dras ned, samtidigt som RFSL har allt större förväntningar på sig i takt med att medvetenheten om hbtq-frågor ökar i samhället. Vi anser inte att bidragskonstruktionen ska innebära att nya hbtq-organisationers tillkomst kraftigt ska dra ner nivån hos andra. Därför vill vi i stället att verksamheternas omfattning bör göras i en nivåindelning i likhet med vad som gäller för kvinnors organisering. Den sammantagna kvaliteten är viktig vid fördelning av medel. Vi anser också att det är rimligt att partipolitiska hbtq-organisationer på sikt bör få stöd på annat sätt än genom detta anslag.
Det är viktigt att motverka rasism i alla delar av samhället, och internet är en sådan viktig arena. Idag sprids rasism på internet utan att det finns särskilt starka motkrafter. Vi vill stödja framgångsrika projekt mot rasism på internet. Vi vill komplettera det uppdrag som Ungdomsstyrelsen har att motverka kränkningar på internet genom att tillföra ett tydligt antirasistiskt perspektiv. Vi tillför 10 miljoner kronor till projekt och verksamhetsbidrag mot näthat.