Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om heltid.
Medan ett heltidsarbete är en självklarhet för de flesta män tvingas fortfarande kvinnor att acceptera ett deltidsarbete och en lön som det inte går att försörja sig på. Det gäller i första hand serviceyrken inom vård- och omsorgssektorn, hotell- och restaurangsektorn och inom handeln. I dag arbetar cirka 200 000 personer ofrivilligt deltid och en majoritet av dessa är kvinnor inom LO-kollektivet.
I en verksamhet med många deltidsanställda försämras förutsättningarna för långsiktighet och vidareutveckling. Det är en viktig politisk utmaning att förbättra villkoren och använda resurserna mer effektivt. År 2030 tror SCB att det kommer att saknas 170 000 personer inom vården och omsorgen. Även inom utbildningssektorn förväntas arbetskraftsbrist. Siffrorna är mycket tydliga, och mycket illavarslande. För att klara framtidens välfärd, måste många fler jobba mer. Men det krävs kraftfulla insatser för att människor ska välja att arbeta inom en bransch som idag präglas av otrygga och tidsbegränsade anställningar. Ett sätt är att förbättra arbetsvillkoren. Rätten till heltid är därför central. Arbetstiden avgör så mycket i livet. Det handlar naturligtvis mest uppenbart om lönen och vilka ekonomiska möjligheter den ger. Men vi vet även att sämre arbetsmiljö och stress ofta drabbar människor med sämre anställningsvillkor.
För att alla som vill ska få möjlighet att arbeta heltid måste utbudet av heltidsanställningar öka. Att pressa tillbaka deltidsarbetslösheten är således bra för alla som vill jobba mer – och för tillväxten och välfärden. Heltid ska vara norm på hela arbetsmarknaden. I första hand bör frågan lösas genom förhandlingar och kollektivavtal. Om denna väg inte är framkomlig ska lagstiftningsvägen övervägas.