Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med fler förslag som förbättrar kommunernas förutsättningar till ett bra flyktingmottagande.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedrev under 2013 ett arbete tillsammans med sina medlemmar för att se hur kommunerna på bästa sätt ska kunna klara sina uppgifter inom asyl- och flyktingområdet. Detta arbete resulterade i en skrivelse till Regeringskansliet med ett flertal konkreta förslag på åtgärder.
Ett av dessa konkreta förslag var att införa en trappstegsmodell i flyktingmottagandets ersättningssystem så att de kommuner som har ett högre flyktingmottagande får en högre statlig ersättning. Det är med glädje vi kan konstatera att regeringen har tagit intryck av detta och i budgetpropositionen har föreslagit just en trappstegsmodell i det statliga ersättningssystemet. Detta är ett litet steg på vägen, men långt ifrån tillräckligt för de kommuner, bland annat Södertälje, som tar ett oproportionellt stort ansvar för landets flyktingmottagande i förhållande till sin folkmängd.
SKL:s egna beräkningar visar att den statliga schablonersättningen täcker mellan 33 och 44 procent av kommunens kostnader under 3,5 år och mellan 17 och 22 procent under de första sju åren. Den föreslagna höjningen av schablonersättningen med som mest 15 000 kronor per person är långt från att täcka denna underfinansiering. Kommunernas insatser inom flyktingmottagandet är således trots detta förslag underfinansierade.
Dessutom konstaterar SKL i sin rapport att de kommuner som har ett högt flyktingmottagande generellt har högre kostnader för exempelvis särskilda insatser och behov inom skola och utbildning. Ett i grunden underfinansierat system slår alltså extra hårt mot dessa kommuner.
Ett av de konkreta förslagen som SKL har föreslagit är att särskilda strukturella medel bör tillföras kommunerna via länsstyrelserna som kan bidra till att kompensera för strukturella kostnader såsom exempelvis upprustning av utbildningslokaler, bostäder och regionala utbildningssatsningar.
Sammanfattningsvis anser vi därför att även om regeringen har tagit några små steg för att förbättra kommunernas förutsättningar att klara sina uppgifter inom asyl- och flyktingområdet bör regeringen återkomma med fler förslag som förbättrar kommunernas förutsättningar för ett bra flyktingmottagande.