Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att garantera de fackliga organisationernas möjligheter till stridsåtgärder i enlighet med ILO:s konvention 87.
ILO (International Labour Organization) är ett FN-organ som utfärdar konventioner kring grundläggande rättigheter i arbetslivet. Sverige har godkänt flertalet av ILO:s konventioner, och därmed förbundit sig att följa dem.
Den 27 februari 2013 riktades skarp kritik mot den svenska Lavallagen från ILO:s expertkommitté, eftersom den strider mot ILO:s konvention 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten. Detta är en av de så kallade kärnkonventionerna.
Lavallagen, som Sverige antog efter att EU-domstolen dömt ut Byggnads och Elektrikerförbundets blockad (med krav på kollektivavtal) mot Vaxholmsbygget, innebär betydande begränsningar av fackliga organisationers möjligheter att vidta stridsåtgärder.
EU-domen och Lavallagen förbjuder inte stridsåtgärder men de krav fackliga organisationer kan ställa på avtal för utstationerad arbetskraft är ytterst begränsade.
ILO:s expertkommittée kräver nu att regeringen ändrar Lavallagen och att Byggnads och Elektrikerförbundet kompenseras för de skadestånd de dömdes att betala i samband med Vaxholmskonflikten.
Det är rimligt att regeringen handlar i enlighet med detta eftersom Sverige har förbundit sig att följa ILO:s konvention 87.
Då Lavalutredningen gjordes, som låg till grund för Lavallagen, fanns ingenting i utredningsdirektiven om att ta hänsyn till ILO:s konventioner. Det kan regeringen nu rätta till genom att ändra Lavallagen. Det är möjligt att tolka Vaxholmsdomen i EU-domstolen på ett annat sätt än som skett i Lavallagen. Danmark har visat att det går.
Det är också rimligt att överväga kompensation till Byggnads och Elektrikerförbundet för de skadestånd de tvingats betala eftersom skadestånden innebär ett brott mot ILO:s konvention 87.
Regeringen bör också lyfta upp frågan till EU eftersom det är rimligt att ILO:s konvention 87 respekteras även på EU-nivå.