Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade krav på arbetet med jämställdhetsintegrering.
Jämställdhetsintegrering är regeringens huvudsakliga strategi för att genomföra jämställdhetspolitiken sedan propositionen Delad makt – delat ansvar (prop. 1993/94:147).
Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Förhoppningen är att de normer som bär upp ojämställdheten ska förändras genom ökad kunskap och ett medvetet förändringsarbete. På så sätt är jämställdhetsintegrering ett viktigt medel att uppnå de av riksdagen fastställda jämställdhetspolitiska målen.
Regeringen har under föregående och denna mandatperiod på olika sätt stimulerat arbetet med jämställdhetsintegrering, dels inom själva Regeringskansliet, dels i statliga myndigheter och landets kommuner. Regeringen har sedan 2008 finansierat flera olika satsningar för att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering på central, regional och lokal nivå. Det senaste är ett uppdrag till Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet att under 2013 och 2014 stödja statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering.
Avsikten med satsningarna har varit att arbetet med jämställdhetsintegrering skulle få ett stort genomslag inom den offentliga verksamheten. Många värdefulla projekt har drivits och kunskapen har med all säkerhet generellt sett ökat, åtminstone inom de myndigheter som medverkat i satsningarna.
Intresset för och kunskaperna om jämställdhetsintegrering har visserligen ökat men resultatet kunde ha varit bättre med tydligare uppdrag och styrsystem med återrapporteringskrav. Olika sanktioner, t.ex. minskade anslag, skulle också vara effektiva för att nå ett lyckat resultat. Utvärderingar har visat på ett antal viktiga lärdomar för att nå ett hållbart resultat av utvecklingsarbetet, bland annat ökad styrning, kravställande och ägaransvar. Olika stimulansmedel är också en förutsättning för att myndigheter ska mäkta med att påbörja ett planlagt utvecklingsarbete.
Generellt sett går arbetet relativt trögt ute i verksamheterna. Tillsammans med de övriga horisontella uppgifter som åläggs myndigheter upplevs jämställdhetsarbetet många gånger som något som antingen går att skjuta på eller i värsta fall en uppgift som egentligen inte behövs. En tydlig styrning samt ledningens intresse och stöd är de viktigaste förutsättningarna för ett lyckat arbete med jämställdhetsintegrering. Det är viktigt att ett planlagt utvecklingsarbete startas. En tydligare styrning måste till för att jämställdhetspolitiken ska få genomslag och för att bland annat myndighetschefer ska komma till skott och komma igång med den kvalitetsutveckling av sina verksamheter som de är skyldiga att genomföra.
Ett tydligt styrsystem med återrapporteringskrav i kombination med olika stimulansmedel skulle ge arbetet med jämställdhetsintegrering den dignitet som krävs för att arbetet ska prioriteras inom statliga myndigheter och bland kommuner och landstingskommuner. Det bör också utredas huruvida en nationell förordning om jämställdhetsintegrering skulle kunna medverka till att de jämställdhetspolitiska målen uppnås. I en sådan förordning bör också ingå krav på könsuppdelad statistik över verksamheten i myndigheter, kommuner och landsting.