Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om personer som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en kvinna eller man som är svensk medborgare.
I propositionen föreslås att fler anhöriga till flyktingar och andra skyddsbehövande än i dag ska omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser. Ändringen innebär en förlängning från två till sex år av den tidsgräns inom vilken en anhörig ska ha ansökt om uppehållstillstånd för att omfattas av etableringslagen. Den förändringen ställer vi oss positiva till.
Vi ställer oss däremot negativa till förslaget om att nyanlända inte ska omfattas av etableringslagen om hon eller han ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som är svensk medborgare vid tidpunkten för den nyanländes ansökan om uppehållstillstånd.
Människor flyr eller invandrar till Sverige för att få skydd och arbete. Många invandrar också för att de funnit kärleken. Oavsett anledning är det viktigt att så snabbt som möjligt kunna försörja sig själv och känna sig delaktig i samhället.
De senaste årtiondena har integrationen fungerat dåligt. Vi menar att det bl.a. krävs ett mer aktivt arbete för att invandrade kvinnor bättre ska komma in i det svenska samhället. Då rimmar regeringens förslag illa, eftersom personer med anknytning till redan svenska medborgare inte ska omfattas av förslaget. Vår bedömning är nämligen att det finns ett stort antal kvinnor som kärleksinvandrar i den grupp som skulle drabbas negativt av förslaget.
Om dessa kvinnor inte får jobb blir de helt beroende av mannens. Det finns exempel på en vardag av våld och isolering. Flera tusen utländska kvinnor tvingas söka skydd från våld sedan de har kommit till Sverige för att gifta sig med en svensk man. Även tusentals barn drabbas, visar en utredning som landshövding Eva Eriksson presenterade 2012.
Visserligen har kärleksinvandrade kvinnor rätt till de generella insatser som erbjuds alla bosatta i Sverige, som till exempel sfi-undervisning och samhällsorientering, men vi menar att gruppen behöver omfattas av etableringslagen fullt ut.
När det gäller anhöriginvandrare från utomeuropeiska länder finns det dessutom mycket som talar för att behovet av stöd, av olika slag, är stort. Utomeuropeiska anhöriginvandrare, där det också finns många kärleksinvandrade kvinnor, har det gemensamt att deras sociala tillvaro ofta är helt beroende av partnerns nätverk.
Med sitt förslag låter regeringen bli att på alla sätt motverka invandrade kvinnors risk att hamna i isolering och utsatthet.
Vi socialdemokrater menar att det – ur ett mänskligt perspektiv men också ett genusperspektiv – krävs fler insatser för att se till att kvinnor som invandrar till vårt land har en bättre chans att komma i arbete och bli en del av det svenska samhället.